Framtiden i demoversion

Av Sture Bergman, 15 januari 2010 kl 14:58, Bli först att kommentera

En bild av en flerdimensionell värld flimrade förbi i torsdags

Framtiden för en mediekonsument klarnade en smula när framsynta kollegan Anette visade amerikanska Sports Illustrated demoversion av en e-tidningen på youtube, i slutet av krönikan hittar ni länken.

Att bara försöka beskriva möjligheterna känns svårt via en krönika. Beskrivningen blir helt enkelt endimensionell medan upplevelsen var just det motsatta. Deras multimediala demoversion innehöll bildspel, interaktivitet, möjligheter till personifiering och så mycket mer.

Sammanväxten av som professor Nicholas Negronte, grundare av MIT Media Lab, och fler med honom förutspådde är verkligen här. Med digitaliseringen av text, bilder och ljud ges helt enkelt nya möjligheter att skapa nya kanaler och plattformar som vi hittills inte skådat. Med den utbyggda mobiltekniken får vi dessutom lösningar som fungerar på ställen dit inga kablar och nätverk är dragna.

Vi kan tycka att mycket har hänt sedan mobiltelefonin och internet kom men vi är faktiskt bara i början på utvecklingskurvan. Utvecklingen kommer att påverka alla och oss mediemänniskor i synnerhet.

Det är just den här utvecklingen som är grundorsaken till att VK-koncernen dragit igång sitt framtidsprojekt vars mål är att på sikt ska säkra att vår region har ett starkt och lokalt ägt medieföretag som känner för sin bygd och via oberoende journalistik, nyhetsbevakning, debatt och opinionsbildning bidrar till utveckling.

Det brukar heta att ”alla länder har en armé, sin egen eller någon annans” och det skulle också kunna överföras på en regions medier. Min utgångspunkt är att Västerbotten och Umeåtrakten också i framtiden kommer att hysa ett eller flera medieföretag. Men det är ingen självklarhet att det är lokalt ägda. Det är inte ens säkert att de är nationellt ägda.

Men lyckas vi inom VK-koncernen även fortsatt att motsvara era behov finns goda möjligheter för att vi kan behålla ett lokalt ägande. För en region tror jag att det har flera fördelar.

För att klara den uppgiften gäller det att klara förändringen från att vara enbart tidning till ett multimedialt medieföretag med mängder av kanaler och produkter som fyller viktiga behov för er. Jag tror att under överskådlig tid kommer en ganska stor grupp vilja fortsätta läsa sin papperstidning, en del följer nyhetsflödet på webben, andra mobilen, några via TV och kanske en e-tidning.

Förutom bredden och komplexiteten i valet av kanaler kommer också själva journalistiken att utmanas i och med att de sociala medierna växer och fördjupas.

Här hittar ni Sports Illustrated demoversion: (http://www.youtube.com/watch?v=ntyXvLnxyXk).

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Det kallas för vinter

Av Sture Bergman, 9 januari 2010 kl 08:05, Bli först att kommentera

Köldchock eller köldknäpp. Jag röstar på det sistnämnda. Visst har vi haft det kallt men är vi chockade eller förvånade. Nja, inte jag i varje fall. Det är bara ett fåtal av oss som är drabbade av temperaturer ned mot minus 40. Vi andra har enbart drabbats av en normal januarivinter.

Men det är klart. Klär man sig som tonåringar, och som tonåringar i alla tider gjort, med tunna sommarskor och dessutom är drabbade av akut allergi mot långkalsonger och täckbyxor så får man frysa. Kanske är det så att Norrland har fått en större andel tonåringar? Inlandet verkar dock ha en ganska stabil åldersstruktur. De som verkligen fått det kallt verkar ta kylan med jämnmod.

Det gnälls mycket om kylan. Det är väl bara att klä på sig, skrev jag lite raljant på Facebook. Och jag fick åtminstone lite stöd från några nordliga utposter:

Bosse skrev från Östersund: För övrigt är det ju så att det som i södra Sverige kallas snökaos och chock-kyla på våra breddgrader kallas vinter. Rätt och slätt

Mikael skrev från Luleå: -30 kan väl knappast kallas extremkyla här i Luleå. Kyligt, ja. Men inte extremt. Har man inte kläder för detta bör man förbättra sin omvärldsanalys

Var man sedan befinner sig i världen påverkar behovet av vinterkläder. Kyla är definitivt något som är subjektivt. Eller så är behaglig värme väldigt lätt att vänja sig med:

Niklas skrev från Kalifornien: Ja här i Orange County är det också vinter. Lite svalt imorse med 11 plusgrader så ungarna fick ha både t-shirt och en tröja på sig på väg till skolan 🙂

Nej, min gissning är att diskussionen om klimatförändringar har påverkat vårt sinne fortare än själva klimatet. Vi har dessutom haft några milda vintrar och med ett mannaminne på några år så är det lätt att glömma av var vi bor. Sedan verkar vi också vara påverkade av reportagen från huttrande sörlänningar. Vi är på något vis solidariskt överraskade över vad en vinter kan innebära.

Vi får väl också erkänna att idealet och modet i byggande inte alltid är anpassat till våra breddgrader. Stora fönster, stora ytor och ett fåtal värmekällor borgar för ett svalare inomhusklimat.

Vad som bekymrar mig mer är att mannaminnet inte är bättre hos viktiga beslutsfattare. Jag har väldigt svårt att begripa hur stora delar av landets energiförsörjning stoppas PLANENLIGT. Att stanna kärnkraften nu känns långt ifrån omdömesgillt.

Vi har ett land som är byggt för vinter men det förutsätter att vår energiproduktion inte stoppas för översyn när risken för ett stort energibehov är som störst.

Det är för mig obegripligt.

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Är tidningsdöden betydelselös?

Av Sture Bergman, 1 januari 2010 kl 16:09, 1 kommentar

Ett årsskifte ger en märklig känsla. Det är både inspirerande och ödesmättat. Möjligen har den dominerande känslan med vilken fas man själv är i livet. Perspektiven är med automatik en aning annorlunda om man är 18 eller 80. Och är man som mig medelålders så ger årsskiftet en känsla av både och.

För varje generation som kommer blir årsskiftet en aning mindre ödesmättade. Med stigande medelålder ges nya möjligheter med våra liv. Vi kommer att hinna uträtta och uppleva så mycket mer. Det borde också ge våra ungdomar ett större lugn. Brådskan med karriär blir inte densamma om man faktiskt utan bekymmer hinner med två stycken.

När medellivslängden så småningom närmar sig 100 verkar det onaturligt att planera för en pension vid 65. En pensionsålder som dessutom sattes på grund av många tunga och slitsamma yrken. Idag får man känslan av att folk slits ned av andra skäl som inte alltid är kopplade till ålder.

Ett längre tidsperspektiv ger helt enkelt nya möjligheter.

Ett längre yrkesliv, som förhoppningsvis innehåller flera utmaningar, torde exempelvis främja jämställdheten. Tiden kopplat till barnens småskoleålder blir relativt sett ett allt mindre karriärmässigt bekymmer. Ett längre yrkesliv kan bidra till att balansen i yrkeslivet blir bättre.

Den snabba tekniska och demografiska utvecklingen förändrar livsmönster. Det påverkar alla. Inte minst oss som lever i mediebranschen. Ett problem för oss som lever mitt i förändringens centrum är de bilder som finns med oss från vår uppväxt och miljö. Vi hittar inte svaren där utan måste förlita oss på små tendenser i nuet och utgå från de kärnvärden vi erbjuder.

På Västerbottens-Kuriren är ett av våra kärnvärden den lokala journalistiken och opinionsbildningen. Historiskt har den allenarådande distributionskanalen varit tidning men så kommer framtiden inte att se ut. Den tekniska utvecklingens möjligheter i kombination med den demografiska utvecklingens krav innebär förändringar för vår del.

Jag har skrivit många inlägg på detta tema och blev glad när vår debattredaktör Mats Olofsson för någon vecka sedan kom med en artikel från ansedda The Economist. För även om våra egna bilder från uppväxten kan lura oss så finns det lärdom att dra av historien. I artikeln redogörs för tiden då telegrafen kom till USA och den rädsla som fanns på tidningarna. Parallellerna till dagens diskussioner om Internets påverkan är påfallande och artikelförfattarens slutsats ack så viktig. Fritt översatt lyder den:

”Internet kanske dödar tidningen, men är det säkert att det har någon betydelse. För samhället är det avgörande att människorna har tillgång till nyheter, inte att det måste distribueras genom något särskilt medium. Och ju snabbare det går desto bättre för konsumenten.”

Själv tror jag att tidningen kommer att överleva även detta teknikskifte. Dess ställning blir dock inte lika dominerande de kommande 100 åren på grund av påverkan från både livsstil och teknikförändringarna.

Därför inleder vi 2010 med flera viktiga framtidsprojekt som ska förbereda Västerbottens-Kuriren för framtiden. Och det är verkligen inte ödesmättat utan 100-procentigt inspirerande. För oss på Västerbottens-Kuriren kommer nyhetsförmedlingen, journalistiken och opinionsbildningen fortsatt att vara helt central – oavsett distributionsform.

Trevlig helg!

Sture Bergman

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

P.S. Hela Economistartikeln hittar ni via länken: http://www.economist.com/businessfinance/displaystory.cfm?story_id=15108618. D.S

Stures Spalt

Framtiden i demoversion

Det kallas för vinter

Är tidningsdöden betydelselös?

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se