Susanne Helt enkelt

Jobbigt vara globetrotter

Av , , Bli först att kommentera 1

Dottern i Spanien, mannen i Turkiet, och själv ska jag åka till Ö-vik på onsdag. Inte utan att jag känner mig härligt internationell denna söndagsmorgon.

Funderar ibland på att bli globetrotter, men det verkar så jobbigt med alla säkerhetskontroller och den usla flygplansmaten, så jag låter bli. Bara därför.

Det är säkert väldigt ensamt också. Alla andra globetrotters är ju alltid på väg någonstans, så det blir kort-korta bekantskaper. Nu är jag visserligen van vid ensamheten, efter att ha sagt hejdå till en i torsdags, och en i fredags, men jag tror ändå att den skulle tära på mig.

Dottern är i södra Spanien, där hon har

väldigt nära till Gibraltar och sina förfäder.

Svårt att se om det är likt, för stort avstånd.

 

 

She´s back (hon är tillbaka)

Av , , 2 kommentarer 3

 Det går inte att skylla på att det är genetiskt, att det inte finns tillräckligt med tid, eller att tekniken krånglar. Nej, det är bara att gå inåt och granska sig själv in i minsta hjärnvindling. För allt sitter i huvudet. Rädslor, komplex, känslor, ja, allt. Till och med detta mitt motstånd att skriva när jag inte är piskad att göra det.

Jag har verkligen försökt analysera detta. Beror det på att jag producerat text så gott som dagligen hela mitt yrkesliv? Vill jag inte ge mig in i något som kräver att jag återkommer någorlunda regelbundet? Är jag trött på att exponera mina texter? Är jag rädd för att folk inte förstår att jag skarvar lite,lite, ibland, och gör en historia bättre än vad den egentligen är?

  Antagligen så är det lite av allt. Men bakom detta allt, finns en sann kärlek till ordet och tacksamhet för möjligheten att bli publicerad. Så, till den enda läsare jag antagligen har kvar; I´m back! Och jag ber tusen gånger om ursäkt för att jag tillät motståndet ta över.

Knölen som lämnade, återkom och snart slår ut i full blom, får symbolisera mitt bloggande hittills i år. (Bild:Gertrud Bertilsdotter)