Sussies tyckarblogg

Sysselsättning: Teaterkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina

Född: 3 maj 1954

Familj: Mina fantastiska barn, Andreas, Lovisa, Linnea och Lina. Mina barnbarn Meya, Emma, Milou och Wille  Isabell och Milton. Mina bonusbarnbarn Elias, Frank och Sandra, min svärdotter Sofia

Bor: i hyreslägenhet på "Bofinken"

Bil: Ja en liten blå sak , modell har jag ingen aning om den används sällan. Vintertid är det spark som gäller och sommartid min karamellröda Retro Eu Moped.

Husdjur: Selma min blandrashund som är en korsning av Chinese Creasted Powder Puff och Phrazsky Krysarik.

Första minne: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innbär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen  för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö med min bästa väninna.

Bästa egenskap:  Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.                           

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina                                                     

2. Tryggheten för våra barn att växa upp i ett samhälle med närheten till ett socialt kontaktnät.                                                        

3. En av Sveriges största kulturkommuner som många ser som ett föredöme.            

4. Ett rikt föreningsliv och ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.                                                      

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.

 

 

 

Hur kan det hända i dagen Sverige...

att barn får fara illa. Jag lyssnade imorse till P4:s  Barnaministeriet .Idag  handlade programmet  om en mamma med två barn som blev vräkta från sin lägenhet.

Vi fick följa 10 åriga Terrie, hennes 4-årige bror Sasha och deras mamma Carina när kronofogden knackade på dörren och de blev vräkta ur sin lägenhet. Det började med en utebliven hyresinbetalning som minskade till en halv men nu hade växt till något så ofattbart som en vräkning.

När jag lyssnade till barnen och deras funderingar och tankar så tänkte jag att detta ska inte ett barn behöva vara med om idag 2010. Resan för Carina och hennes barn slutade på ett vandrarhem där de fick tillfälligt boende.

Om man läser FN:s barnkonvention så strider det mot den på flera punkter. Jag skäms ibland över att man utsätter barn för övergrepp av olika karaktär och det här är definitivt ett av dem.
 

Barnens skam över att inte ha ett eget boende, skuldbeläggningen som ofta ett barn tar på sig. Nog borde väl Sverige kunna garantera en trygg uppväxt för ett barn så långt det är möljligt om man vet vad som sker. Och det gjorde man i detta fallet, här fanns både kronofogden och de sociala myndigheterna och ändå slutade resan på ett vandrarhem.

www.barnombudsmannen.se kan man läsa hela barnkonventionen, det kanske är dax att alla kommuner inför i sina beslut att man alltid ska beakta barnkonventionen då kanske vi slapp den här typen av beslut och de andra vidrigheter som ex Uppdrag granskning och Kalla fakta grävt fram genom åren.

Men det är bra att vi har en granskande journalistik som för upp allt till ytan, sen är det bara att hoppas att offentligehetens ljus också gör att man tar tag i ärendena och ser till barnens bästa i första hand.

Men det trista är att vi går mot ett allt mer kyligt samhälle där tesen verkar vara "sköt dig själv och skit i andra". Var tog solidaritet, humanism, omsorg, demokrati och de vårdande orden vägen ....


10 Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Vänstersocialisten säger:

Råkade surfa in på din blogg och läste dagens inlägg. Kände att jag i likhet med dig ville tycka till i denna fråga.
Håller tillfullo med om att det är av stor vikt att barnperspektivet beaktas i samhället. Framförallt borde det väl främst vara föräldrarna som ska ta ansvar för sina barns bästa! Du skriver i en kommentar att ”Vi måste som vuxna tänka på vilka signaler vi ger våra barn”. Detta måste väl inte minst gälla den mamma som medverkade i radioprogrammet.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:15

malvie

Suzanne Lindberg Sellin svarar:

Och dt var precis det hon gjorde, visade sina barn att det inte var deras fel att detta hände, utan också orsaken till varför de hamnade på ett vandrarhem, men fortfarande så har vi en barnkonvention och en socialtjänstlag som borde skydda barn från att hamna i den här situationen.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:46

Vänstersocialisten säger:

Uppenbarligen uppvisade mamman i inslaget en bristande föräldraförmåga då hon inte sörjt för sina barns boendesituation utan låtit bli att betala hyran, upprätta en avbetalningsplan etc. Att sedan låta radiojournalister medverka vid vräkningstillfället anser jag vara ytterligare en form av övergrepp/kränkning gentemot barnen. Barnen skall ju aldrig behöva ta ansvar för sina föräldrars handlingar. Jag tänker att radioinslaget säkerligen skapar än mer skuld– och skamkänslor hos barnen.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:14

malvie

Suzanne Lindberg Sellin svarar:

Bristande föräldraförmåga??? I dagens Sverige där många kastas ut från både arbete, A-kassa och sjukpenning är det nog inte så svårt att hamna i en situation där du får ekomnomiska svårigheter. Den här mamman var väldigt tydlig i att berätta för sina barn så hon betedde sig verkligen som en mamma i mina ögon.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:44

Vänstersocialisten säger:

På grund av sekretess får vi inte veta hur familjens tidigare kontakt med socialtjänsten sett ut och därmed menar jag att det är omöjligt att uttala sig om myndighetens förehavanden och ställningstagande i frågan. Var det så att familjen var självförsöjande men att mamman valt att lägga pengar på annat än hyran, finns det någon annan bakomliggande problematik? Är det så att mamman inte gjort vad som ankommer henne för att klara sin och barnens situation? Detta är funderingar som väcktes hos mig när jag hörde inslaget.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:14

malvie

Suzanne Lindberg Sellin svarar:

Tvärtom så var mamman väldigt öppenhjärtlig med att hon haft en strulig barndom och att hon bott i egen lägenhet sedan 16-års åldern och att hon alltid varit noga med att betala hyran. Denna gång var det ett dödsfall som gjorde att hon missade hyran och blev efter...och det kan nog hända alla och envar.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:41

Rut säger:

De vårdande orden? Folk vräktes även när ni S styrde. vad hade hon i inkomst och i hyra?

Saturday 06 November 2010 klockan 19:50

malvie

Suzanne Lindberg Sellin svarar:

Ja som det gjort i med alla regeringar men det fråntar ju inte den enskilda kommunens ansvar.

Saturday 06 November 2010 klockan 21:39

Dr Doolittle säger:

Hur barn behandlas är en spegelbild av hur vuxna behandlar varandra. Vuxna i sin tur odlar sina subkulturer allt djupare genom internet och spel. Speldjävulen avspeglas även i politiken. Se dig omkring, enklare än så är det inte.

Saturday 06 November 2010 klockan 17:37

malvie

Suzanne Lindberg Sellin svarar:

Så enkelt kan man nog inte bortförklara det. Någonstans måste civilkuraget tillbaka i samhället tillsammans med att våga bry sig om varandra. Men att inte människor som har ett yrkesansvar inte reagerar i tid så att barn far illa är alltid fel. Vi måste som vuxna tänka på vilka signaler vi ger våra barn.

lördag 06 november 2010 klockan 18:15

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS