Sussies tyckarblogg

Sysselsättning: Teaterkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina

Född: 3 maj 1954

Familj: Mina fantastiska barn, Andreas, Lovisa, Linnea och Lina. Mina barnbarn Meya, Emma, Milou och Wille  Isabell och Milton. Mina bonusbarnbarn Elias, Frank och Sandra, min svärdotter Sofia

Bor: i hyreslägenhet på "Bofinken"

Bil: Ja en liten blå sak , modell har jag ingen aning om den används sällan. Vintertid är det spark som gäller och sommartid min karamellröda Retro Eu Moped.

Husdjur: Selma min blandrashund som är en korsning av Chinese Creasted Powder Puff och Phrazsky Krysarik.

Första minne: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innbär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen  för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö med min bästa väninna.

Bästa egenskap:  Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.                           

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina                                                     

2. Tryggheten för våra barn att växa upp i ett samhälle med närheten till ett socialt kontaktnät.                                                        

3. En av Sveriges största kulturkommuner som många ser som ett föredöme.            

4. Ett rikt föreningsliv och ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.                                                      

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.

 

 

 

Hur kan man göra så?

 

Läser i dagens tidning om hur en konduktör på tåget mellan Örebro och Göteborg har tvingat en elvaårig flicka att kliva av tåget då hon inte kunde visa upp en biljett.
Flickan talade bara lite svenska men trots detta så fick hon kliva av. Sen visade det sig att hennes storasyster som var på toaletten när konduktören kom hade hennes biljett.
Nu är flickan försvunnen och polisen kontaktades först tre timmar efter avvisningen. Polisen har letat hela natten men inte hittat henne.
Hur rädd ska inte den lilla flickan vara om henne? Att ett barn tvingas av ett tåg kl åtta på kvällen utan att man sett till att någon vuxen tar emot henne är skandal.  Jag undrar hur konduktören är funtad som gör så här. Uppenbarligen har han/hon inte egna barn för då skulle detta inte ha skett.
När mina yngsta döttrar var fyra och sju år skulle de åka buss från Vilhelmina till Norsjö för att hälsa på en kusin. Den resan innebar ett byte i Lycksele och det var bara fem minuter mellan det att deras buss kom till Lycksele och att Norsjöbussen skulle gå. Jag kontaktade länstrafiken och undrade hur jag skulle göra då eftersom flickorna inte själva skulle kunna klara av bytet.
Ingen fara säger de, prata bara med busschauffören så hjälper han dem att gå till rätt buss. Så jag satte barnen på bussen och litade helt på att det skulle fungera.
Men det gjorde det inte. Jag blev uppringd av kvinnan som skötte grillserveringen på busstationen som hittat barnen gråtande utanför. Busschauffören hade struntat i att följa dem till rätt buss och då gick det som det gick.
Jag fick ringa till kusinen som fick köra till Lycksele och hämta barnen och kvinnan i grillen tog hand om dem tills hon kom.
Nog är det knepigt att det enda färdsätt där man kan lita till hundra procent att man tar väl hand om barn vid resor är flyget. Där möter de upp och tar hand om barnen från start till slutdestination.
Och konduktören som släppte av den lilla flickan hoppas jag idag har ett svidande samvete över vad han/hon gjort och jag hoppas att det svider länge och inte upprepas igen. Det kan aldrig vara försvarbart att kasta av ett barn oavsett om barnet har biljett eller inte…

1 Kommentar

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

sonja eriksson säger:

Ja, det var tanklöst gjort av konduktören, men kvinnan som tog hand om flickan var också tanklös. Hon borde väl ha ringt polisen omgående, så hon är faktiskt delaktig i denna tråkiga händelse.

onsdag 03 augusti 2011 klockan 22:55

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS