Sysselsättning: Teaterkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina

Född: 3 maj 1954

Familj: Mina fantastiska barn, Andreas, Lovisa, Linnea och Lina. Mina barnbarn Meya, Emma, Milou och Wille Isabell och Milton. Mina bonusbarnbarn Elias, Frank och Sandra, min svärdotter Sofia

Bor: i hyreslägenhet på "Bofinken"

Bil: Ja en liten blå sak , modell har jag ingen aning om den används sällan. Vintertid är det spark som gäller och sommartid min karamellröda Retro Eu Moped.

Husdjur: Selma min blandrashund som är en korsning av Chinese Creasted Powder Puff och Phrazsky Krysarik.

Första minne: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innbär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö med min bästa väninna.

Bästa egenskap: Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina

2. Tryggheten för våra barn att växa upp i ett samhälle med närheten till ett socialt kontaktnät.

3. En av Sveriges största kulturkommuner som många ser som ett föredöme.

4. Ett rikt föreningsliv och ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.

Antingen är det en fejk eller också finns det kvar nåt urtidsexemplar....

Av Suzanne Lindberg Sellin, torsdag 10 november 2011 klockan 21:03,

I dagens upplaga av Östran från Kalmar finns följande insändare....Jag trodde på fullt allvar att denna typ av män var utrotade men tydligen inte.....

Vad gör alla kvinnor på krogen en torsdagkväll

INSÄNDARE&DEBATT

Publicerad 111109 17:10.

Jag är en äldre tjänsteman som helt nyligen besökte en av dessa mindre restauranger i Kalmar, som tagit över distributionen av festmat sedan stadens hotell specialiserat sig på att förse tonåringar med öl.

Besöket företogs i sällskap med kollegor och syftet var att fira den instundande allhelgonahelgen på ett värdigt sätt.

Vad som särskilt slog mig, förutom de diminutiva portionerna till en kostnad av cirka 75 kronor per gaffelfylla, var att säkert 80 procent av restauranggästerna var kvinnor, flertalet dessutom i fertil ålder.

Jag har inget emot kvinnor, men frågar mig givetvis om dessa kvinnor inget eget hem har att sköta?

Har de inga barn att ta omsorg för?

Detta var en torsdag kväll, traditionellt den afton husmödrar brukar ägna sig åt städning av hemmet. Nu satt de på krogen och åt vildsvinsstek och drack rödvin, glammade och surrade som om de vore grosshandlare.

Annat var det förr. Då samlades herrar i mörk kostym för kultiverad måltid med tillbehör. Damer förekom, men nästan uteslutande i egenskap av servitriser. Det var en annan bättre ordning. Kvinnor hade annat för sig på den tiden, när hemmet, barnens uppfostran och ansvaret för hushållspengar vilade på dem liksom inte sällan också ett ansvar för äldre generationens välbefinnande.

Det fanns varken intresse eller tid för krogbesök hos dessa härliga kvinnor, som mellan barnbestyren och städning företog långkok och konservering i besparingssyfte.

Det är inte konstigt att företeelser som knark och skilsmässor var nästan okända, men nu är kvinnor i sin bästa ålder ute i svängen, ofta skamlöst utstyrda i korta klänningar och kraftigt målade om läpparna.

Vad sådant leder till vet man ju. Kanske borde deras män och fästmän tänka sig för, innan de lät sina kvinnor uppföra sig på detta sätt.

Ett ord i rättan tid

Den här insändaren känns lika ålderdomlig som den grannblogg som förespråkar att min ålderdom skulle tillbringas på en "lantgård" där jag skulle påta i ett trädgårdsland, utföra sysslor i en ladugård " hugga ved osv....

Det är möjligt att det finns någon som är intressserad av det men inte jag och jag minns i början på 70-talet när jag jobbade inom äldrevården och man satte upp fototavlor från ladugårdar, slåtter, kor mm och de äldre hukade sig vände bort blicken när man gick förbi.

När vi började prata med de äldre om varför de vände bort blicken så berättade de att det enda tavlorna gjorde var att påminna dem om det hårda livet och slitet med jorden, djuren och alltid kliva upp i gryningen för att mjölka och hur bundna det var vid det livet.

Det hade naturligtvis ingen tänkt på att det kunde upplevas på det sättet så vi ner tavlorna och satte upp andra på väggarna och de äldre blev betydligt mer positiv.

Däremot tror jag att det är viktigt att vi har ett bra äldreboende den dagen det behövs. Att det finns kunnig och utbildad personal att ta hand om mina behov. Att det finns stimulans som kultur och andra verksamheter som berikar mig som människa.

Och det bästa är om jag får vara pigg och kry så att jag själv kan forma min ålderdom som jag vill ha den.

Uppdaterad: torsdag 10 november 2011 klockan 21:04

Etiketter: ålderdom äldreomsorg

2 Kommentarer

+ Skriv kommentar

Aroon säger:

Det ser man ju språket att det är nån typ av tjänsteman som försöker "höja" sig över andra. "Diminutiva portioner", "fertila kvinnor". Alltså små portioner och mogna kvinnor. Senare i texten har det blivit "Nu satt de på krogen och åt vildsvinsstek och drack rödvin, glammade och surrade som om de vore grosshandlare."
Är det ett skämt kan man undra, eller någon mossig partimedlem till något parti med kristlig anknytning?
Roligt var det då att läsa i alla fall. Tack för att man fick dra på munnen. Du måste nog tyvär söka dig till de södra breddgraderna av Sverige där tiden verkat stått stilla under det närmaste 100-åren....ha,,ha,,ha...

fredag 11 november 2011 klockan 08:50