Imorgon firar jag ett jubileum och det är att det fyra år sedan jag slutade röka. Den dan tillbringade jag på Lycksele BB för att vara med om mitt första barnbarns födelse. Efter den kunde jag omöjligt röka och sen gå tillbaka till en nyfödd baby och stinka nikotin.

Konstigt nog så har jag efter det inte varit röksugen en enda gång eller fått begär att börja om. Fantastiskt tycker jag eftersom min egen mor dog iden fruktade lungsjukdomen KOL och formligen kvävdes till döds. Allt på grund av ett långvarigt rökande.

Men inte slutade jag för det. Men med barnbarnets födelse så blev det annorlunda, helt plötsligt blev jag medveten om att jag börjar bli gammal och jag vill se mina barnbarn växa upp och jag vill bli en bra mormor/farmor.

Idag är jag både mormor och farmor till tre härliga flickor och en kille som är bonusbarnbarn och ska bli mormor igen i januari och det ser jag fram emot.

Mitt andra jubileum är på fredag då är 23 år på dagen sedan jag började jobba som teaterkonsulent. Vilket fantastisk jobb jag har fått ha under dessa år och alla otroliga projekt som vi genomfört under årens lopp, jag har fått vara med om att ge Vilhelminaborna ett tusental föreställningar, konserter och dansföreställningar genom åren. Och jag hoppas att dom varit nöjda med vad vi erbjudit.

Genom åren har vi haft besök från de flesta delar av världen genom våra arrangemang har vi mött männsskor från alla världsdelar som delat med sig av sin kultur. För den som är intresserad så har vi på vår hemsida lagt ut i alla fall de senaste 10 årens verksamhet.

Jag tycker att det är synd när politikerna skär i de mjuka värdena i samhället , vi behöver både ett aktivt kultur och föreningsliv, likaväl som en trygg fritidsgård och en bra musikskola.

Drömmen vore att få en kulturskolesatsning i vår kommun och att vi kunde etablera estetprogrammet på gymnasiet igen. Att vi fick utbildade pedagoger inom dans, drama, musik och bild att jobba tillsammans med de ordinarie ´lärarna för att stimulera de estetiska läroproscesserna.

Och vi får se om min dröm blir realitet innan jag går i pension, för den ålder börjar krypa allt närmre för varje år....som för så många andra...