Bra direktiv – men var är förankringen?

Jag har bloggat några gånger tidigare om kulturpolitiken. Idag presenterade kulturministern direktiven till den utredning som ska leda till ett nytt kulturpolitisk beslut senast 2010. Jag gilla direktiven eftersom de är breda och satsar på mångfald. Men var är debatten.

Kulturpolitik måste debatteras och brytas. Jag anser det ahde varit bst med en parlamentarisk utredning. Nu blir det en kommitté och politisk referensgrupp och det kanske kan funka. Debatt och öppenhet är ordet!

Allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande är viktigast av allt.Kulturrådet har visat på att åskådarperspektivet inom kulturområdet ökat på bekostnad av deltagandet, trots ambitionerna sedan 1974 om motsatsen.

Jag saknar en tydlig signal i direktiven om samspelet mellan media- och kulturpolitiken. Den nyligen tillsatta utredningen om Public Service måste samordna delar av sitt uppdrag med kulturutredningen.

Kultursponsring tycker jag är ett bra sätt att öka kulturutbudet. Men det får inte innebära att de offentliga aktörernas ambitioner minskar.

Jag har sett i debatten att Nobelmuseum och Nationalmuseet nämns som exempel på viktiga satsningar. Jag tror det finns bra sponsring för att klara det.

Det är värre att hitta sponsring till slöjd och hantverk, regionala kulturinstitutioner, många mötesplatser och lokaler. Därför behövs det offentliga stödet för att det cicila ska funka.

Den viktiga frågan blir hur vi får 75% av befolkningen att vara delaktiga och engagerade i kulturarbetet! Det skulle berika många och förebygga en massa andra bekymmer.