Idag äger mars månads kommunfullmäktige rum. Trenden är den att antalet beslutsärenden minskar medan antalet frågor och icke-besluts diskussioner ökar. I skrivande stund sitter fem åhörare på läktaren. Det är inte lätt att följa politiska debatten i fullmäktige eftersom man som besökare inte vet när och hur frågorna kommer upp.

Jag själv hostar mig fram efter att ett virus hann upp mig i fredags. Jag verkar ha sällskap. I fullmäktigesalen hostas det både här och där. Nån slags 7-kanalig hostljudsystem.

Och mitt i alltihop diskuteras var sker egentligen den politiska debatten. Just nu är VK:s blogg högaktuell. Den är öppen dygnet runt och begränsar inte ämnesvalet. Och tempot stiger. Det kan kanske vara tid att fundera över när det finns tid att tänka och reflektera. Hur borde politiska beslut förankras både bland partiernas medlemmar och i civilsamhället. Hur fungerar gränsen mellan professionella medarbetare och de politiska beslutsfattarna. Sprutbytesfrågan är ett utmärkt exempel.

Host!

Volvos hytter säljer bra

Lennart Holmlund vinklar och klagar. Nu senast om att Volvo Umeverken BARA får 15 miljoner i transportstöd.

Alla vet att transportstödet till norra Sverige hotade ta slut. Den gamla s-regeringen hade suttit stilla. Nu har Maud förhandlat fram att transportstödet fortsätter. Dessutom blir det mer pengar. Genom att ta bort de undre gränserna på 100 kg ochg 25 000:- kommer fler småföretag att komma åt stödet. Det var meningen från början att transportstödet mest skulle kompensera småföretag i Norrland inland, mindre stöd till storföretag.

Den nya utformningen är en fördel för hela Norrland. För att stödet ska räcka till fler sätts ett övre tak på 15 miljoner kronor. Det är storföretagen som berörs. Volvo har sagt tidigare att man behöver en basstöd för transportkostnaderna. Nu slår produktionen alla rekord och affärerna går bättre än någonsin.

Maud bryr sig om småföretagen och Norrland. Holmlund kör Volvospåret och bryr sig inte om helheten. Som bloggare satsar inte Holmlund på att vara särskilt juste

Under veckan har många reagerat uppskattande på mitt blogginlägg om sprutbytesfrågan. Fick idag kontakt med en man som är drogfri sedan 2004 men lever vidare med en besvärlig Hepatit C. Infektionskliniken har varit i kontakt med drygt 600 hepatit fall under 10 år. 540 av dessa - 90% - var i kombination med injicerande drogmissbruk. Det handlar om både heroin- och amfetaminmissbruk.

De som viftar bort möjligheten med sprutbytesprogram bortser från de farliga smittsamma sjukdomarna. Socialstyrelsen regler förutsätter att sprutbyten ska kombineras med andra insatser. Malmö gjort försök med sprutbyten i många år och där anser både sjukvården och socialtjänsten att insatserna gjort nytta. Framförallt minskar antalet smittade och då minskar även risken för att utomstående drabbas av blodsmittan. Jag ser sprutbyten som en behandlingsmetod och inte en moralisk fråga.

En kvinna som ringde och påpekade att ingen börjar sitt missbruk bara för att det finns chans till sprutbyten långt senare i missbrukarkarriären. Hon jämförde med att ingen börjar smygröka bara för att man vet att det går att operera lungcancern.

Det handlar om människovärdesprincipen. Det är aldrig försent att bryta ett missbruk. Det finns egentligen många livsstilssjukdomar. Men ingen diskuteras så dömande som narkotikamissbruket. Om Umeå ska vara vinnare måste vi engagera oss för att alla medborgare får en chans.

Uformning och placering av kommunens huvudbibliotek diskuteras återigen. Jag tycker kulturnämnden gör ett bra försök att lyfta idéerna om nytt hus med mer innehåll än biblioteket. Kom ihåg att det största biblioteket i kommuen ligger vid Universitetet. Dessutom finn bibliotek i kommundelar, vid skolor och inte minst på internet. Ett nytt kulturhus som innehåller även bibliotek låter mycket spännande!

Sedan leverar Lennart Holmlund några rundpallar om stans planering. En bra utgångspunkt är att större s-projekt stannar alltid upp p.g.a brister i miljöhänsyn och oförmåga att tänka med olika alternativ. Umeå kommun leder överlägset ligan över stoppade och fastnade förslag. Vägprojekt över Röbäcksslätten och Botniabanan är bara två exempel.

Medborgana har också fått träning i att vara misstänksam. Det är när Holmlund låst sig tidigt som luften gått ut projekten. Dessutom får kommunen gång efter annan lida av att översiktsplanen släpar efter. Jag hoppas att Lennart lärt sig något nu när Ön och älvslandsakpet ska planeras.

Ordet ekologi kommer från två grekiska ord; oikos "hus" och logos "lära". Vad ekologi som vetenskap handlar om brukar beskrivas som studiet av relationerna mellan olika levande organismer och mellan dessa och den fysiska omvärld de lever i.
Beskrivningen kommer från SLU.

Nu är det dags för nästa steg för planeringen av Ön. Jag upplever att inriktningsbeslutet som är på gång alltmer handlar om broar, hushöjder och sovstadens behov. Allt mindre handlar om stadsdelen, ekologiskt byggande och boende.

Umeå har chasen att låta byggandet bli en del av stans särprägel med stark tonvikt på värderingar och kultur. Användandet av naturmaterial framförallt trä har framtiden för sig.

Låt Ön få en ekologisk grundton. Ta chansen - ta den tid som behövs.

Nu är finska riksdagsvalet färdigräknat. Centerpartiet fortsätter försvara sin unika ställning i Finland. Det känns inspirerande. Riktigt roligt är det också att två Umeå-vänner Ulla-Maj Wideros och Håkan Nordman återfinns i nya riksdagen. För Håkans del är det en återkomst.

Finland vet betydligt mer om svensk politik än vad vi i Sverige brukar känna till om den finska politiken. Jag har just skickat ett grattis till Ulla-Maj och Håkan.

Jag hoppas förstås ett den kommande regeringen i Finland behåller det starka intresset för Wasa-Umeå. Nu äntligen finns det chans att den nya svenska regeringen ställer upp. Under Perssons tid har ointresset varit totalt för samarbetet över Finland. Som ett kvitto på detta har ju också Lennart Holmlund just bloggat om att Maud och Ulla-Maj kanske kan fixa det som Lennart s-kollegor i Sverige snarast motarbetat.

Umeå har många anledningar att gralutera Ulla-Maj och Håkan!

Jag var två dagar i Landskrona och träffade människor i stan, projketarbetare och kommunledning omkring attityder och invandrarbefolkningen. Inte-grationsminstern kom på besök under fredagen.
Landskrona har 40 000 invånare. I centrum är mer än 50% människor med utländska bakgrund. Man slår alla rekord på integrationsbarometern när det gäller arbetslöshet, förtidspensioneringar, dåliga skolresultat, låg utbildning och kriminalitet. Attityderna att hjälpa är i botten och förmodligen ett tecken på uppgivenhet.

Idag väljs Mona Sahlin till ny ledare för Socialdemokraterna. Sahlin var ansvarig minister för just integrationsfrågorna före Jens Orrback. Läget i Landskrona är ett väldigt konkret exempel på Mona Sahlins dilemma att en ny tid behöver nya lösningar. Gamla myndighetspaketen från AMS, Skolverket, Försäkringskassan och kommunerna klarar inte människornas situation. Det skapas fler jobb inom administrationen än för invandrarna själva.

Civilsamhället och människors engagemang typ Sincaris vänner i Åsele - var finns det? Personers eget ansvar och rätt att jobba och synas - var finns det?

Läget i Landskrona och många andra orter och förorter finns på många ställen i Europa. Antalet flyktingar fortsätter vara stort så länge konflikter i Irak, Iran, Afganistan, Afrika m.fl. finns. Det är många orter i Sverige som måste vara beredda på nya vägar och tankesätt. Även Umeå. Landskronas sak är vår!

Idag åker jag till Landskrona för att möta frågor om främlingsfientlighet och politk. De nya politikerna inom m och fp i Landskrona har onekligen öppnat för en helt annan debatt för att möta ytterkanspartierna. Sverigedemokraterna har uppenbarligen vunnit röster på enstaka, polpulära frågor utan att presentera hur partiets politik ser ut i sin helhet.

Vi har haft en liknande situation i Umeå. Rättvidepartiet, gamla Offensiv, agerar ofta populistiskt medan ideologin egentligen syftar till mer grundläggande omvälvningar. Jag har mött avhoppade medlemmar som kan berätta om en knepig interndemokrati.

Och Umeå behöver nog diskutera hur den politiska debatten klarar ytterkantspartier. Jag ger Ola på VK lite rätt i sin blogganalys satt det måste vara högt i tak även i Umeådebatten. Ingenting får sopas under mattan. Spelet kring Botniabanan är trots allt ett exempel på detta.

Jag tänker berätta mer efter Landskronabesöket. Håll debatten hög!!

Ryggmärgsreflexen hos många är att program för sprutbyten måste bekämpas. Det handlar om människor med tungt narkotikamissbruk, mestadels heroin. Herion bryter ner varje missbrukare och framförallt hepatit fördubblar lidandet.

Jag besökte Holland för att studera dessa problem 2002 bl.a. tillsammans med Frerik Reinfeldt. Vi satt bägge som styrelseledamöter i Statens institutionsstyrelse. Genom konsekventa insatser för heroinmissbrukarna med bl.a. metadonprogram, sprutbyten och drogfri kriminalvård var och är Holland det enda land i Europa som kan visa upp sjunkande antal heroinmissbrukare.

Varje herionmissbrukare är lika illa ute oavsett om personen bor i Holland, Stockholm eller Västerbotten. Sprutbytarprogrammen kräver ordentliga regler och uppföljningar. Det är ett inslag i en behandling och omhändertagande som kräver samma kontroll som varje läkemedlesbehandling ellar vad annat inom vården.

Jag hoppas att inte ryggmärgen får styra utan intellektet. Människovärdesprincipen är viktig. Den äkta kapitulationen är att rycka på axlarna för hepatitsmitta och HIV.

Jag besöker gamla FOCUS-huset nu och då både privat och i jobbet. FOCUS blev ett strålande exempel på boende för personer med funktionsbegränsningar efter Röda fjäderinsamlingen. För några år sedan lades kommunens service ner. Det blev lägenhetsboende som vilka som helst. Bostaden äger huset men underhållet måste kritiseras. Mörkt inomhus och allt mer slitet. Asfaltgången till entrén är självgrusande eftersom det gula fasadteglet vittrar.

Flera boende har svårt att få ändringar i sina lägenheter. De som har assistenter från annat håll än kommunen har svårt att ha nattersonal i huset. Tryghetslarmen går via Örebro. Mer och mer opersonligt och anonymt.

Det måste bli skärpning. De boende måste måste respekteras. Kommunen socialtjänst borde utvärdera avvecklingen av servicehuset för några år sedan. Hur har livet utvecklats för de boende? Många har svårt att föra sin talan. Hyresgästföreningar fungerar inte. Hur fungerar servicen? Arvet efter ett av Sveriges mest moderna boenden håller långsamt på att förtvina. Jag skäms över utvecklingen.

Carl Bildt har orsakat en bloggdebatt i Sverige. Inga jämförelser i övrigt men jag kan inför bloggstarten i VK känna igen problemet att balansera det egna med det offentliga. Hur blandar man allmänintressanta frågor med det personliga perspektivet.

Bloggar fångar det som sker just nu. Färskvara med bäst-före-datum. Men liksom dagboken bildar inläggen ett mönster över tid.

Jag plockar fyra händelser med temat engagemang:

Jag och min fru såg den spanska filmen Pans labyrint. En fantastisk film som stannar kvar långt efteråt. En blandning mellan kalla och hänsynslösa Francofascister och varm humanistisk fantasi. Det är engagemanget och den varma känslan som trots allt dominerar.

Skolmaten i Kasamark och Yttersjö skjutsas sedan årskiftet 17 km från Böleäng istället för att lagas i Bygdegårdens moderna kök. Vi sitter nu i föreningen och kalkylerar på ett eget kök med mat till skolorna, äldre, fester och alla fredagströtta som behöver middag. Många i våra byar har retat sig riktigt ordentligt på matfrågan Jag hoppas på bra mobilisering.

De onödiga olyckorna gör sig ständigt påminda. Skoterkrascher på vintern, motorcykeltragedier sommartid. Och iregel drabbas unga, starka individer av svåra, livslånga funktionshinder. Jag ser det tålamodsprövande engagemang som medarbetarna vid Neurorehabiliteringen på Universitetssjukhuset lägger ned för att vända tragedin till nya livskvaliteter. Men varför ska vi fortsätta sätta hundratals hästkrafter mellan benen på folk. Människan är inte skapt att klara av dessa helvetiska kraftpaket!

Och så politiken. Imorgon återkommer frågan om hur Umeå kommun ska förhålla sig den mycket framgångsrika satningen inom Biofuel region. Några eldsjälar har lyckats lyfta människors intresse för hur vi skulle kunna ersätta oljan med bioenergi. Jag gick själv en studiecirkel förra året. På något sätt har det smugit in avundsjuka och ifrågasättanden. Är det Jante som är framme. Jag utgår från att Umeå kommun, som var sent ute i sitt engagemang, stenhårt fortsätter stötta BioFuel i nästa etapp.