Lyckan att ha en stabilisator

Inte visste jag att jag saknade en bildstabilisator. Nu vet jag det. Den här årstiden är perfekt för fotografering. I år har jag tänkt mig lära mig mer om växter och framförallt blommor ute i det fria. Förra året firades Linné 300-års dag. Han hade ingen digital systemkamera. Han var pojken som aldrig slutade samla. Linné inspirerar.

Att fånga bra bildmotiv är ganska lätt. Men att skapa själva bilden är inte lika lätt. Efter en tid beundrar man Sune Jonsson mer någonsin. Det är klart att bildprogrammet på datorn ger möjligheter till justeringar och utveckling. Men innehåller inte grundbilden kvaliteterna går det inte trolla.

Teleobjektivet är förunderligt men känsligt. Minska lilla skakning, vindpust, andning eller tremor märks på bildresultatet. Inte kan man kånka med stativet heller.

Men lösningen är ett objektiv med bildstabilisator! Tänkte att det inte bara gäller fotografering. Undrar vad eller vilka som fungerar som stabilisatorer i livet? Föräldrar? Familjen? Idoler och förebilder. Arbetskamrater kanske. Politiker? Inte Mugabe i alla fall.

Nu ska jag träna på blommorna i alla fall. Lyckan är att ha en stabilisator.