Centerpartiet har diskuterat förslaget om att införa medborgarförslag i Umeå. Förra gången frågan var uppe röstade Centerpartiet emot eftersom risken för byråkrati var stor. Dessutom har Umeå länge haft ett synnerligen aktivt kommunfullmäktige. Nu medger uppenbarligen kommunallagen att den formella hanteringen kan förenklas utan att förslagställarnas möjlighet att komma fram minskar. Därför håller vi med moderaterna i sin motion att Umeå som en av få större kommuner kan inför ett system med meborgarförslag.

Ytterligare ett argument som gjort intryck på mig är att medborgarförslag kan vara en ny och intressant väg för alla aktiva och engagerade medlemmar i olika föreningar. Föreningslivet utvecklar ofta värdefulla kontaktytor bland människor och fungerar som ett livsviktigt kappillärnät. Det skulle vara ett demokratiskt tillskott om kommuner och landsting mer direkt kan fånga upp idéer och initiativ den vägen. Byalag, kvartersföreningar och alla ideburna organisationer skulle få ytterligare en kontaktkanal. Det ger oss aktiva i politiska partier möjlighet att fånga upp och fördjupa de förslag som kommer fram. Kanske skulle frågan om botniabanans sträckning ha getts en bättre dialog om öppenheten varit bättre. En bättre dialog kan bidra till att minska det misstroende som ofta ligger bakom alla överklagningar av politiska beslut.

Alltså – tummen upp för att införa medborgarförslag i Umeå kommun.

Jag ringde Radio Västerbotten under torsdagsmorgonen för att svara på programledarnas fråga om sommarens grej. Jag berättade om mina ambitioner att återupptäcka det vanliga och självklara, blommande Väterbotten. Jag har i sommar haft Den Nordiska Floran som huvudkudde för att kunna lära mig mer om ganska vanliga växter. Alltihop började med vägrenarna som varit särskilt rikligt blommande denna sommar. Har ni sett alla tistlar?

Vilket gensvar dagen varit efter det korta radioinslaget. Det visar att Radio Västerbotten har många lyssnare. Det visar även att västerbottningar är naturlyriker. Många, för att inte säga alla har en relation till naturen dvs växter och djur. Det finns något andligt i det storartade men även något personligt i detaljerna. Många, för att inte säga alla, har både personliga minnen och favoritplatser i den västerbottninska naturen. Relationen är är ofta lång och trogen.

Vi pysslar med trädgården fast klimatet ibland är emot oss. Vi plockar bär med allemansrätten i ryggsäcken. Vi jagar älg som ingen annan. Vi fiskar även om det inte nappar. Vi älskar fjällnaturen. Vi bygger stugor överallt. Vi skapar konstverk av det lilla. Vi älskar vatten överallt. Igår Vindelälven, idag Vojmån. Vi har fågelkännare som ingen annan. Västerbotten är fågelbordens rike. Vi klyver ved och motarbetar uranbrytning. Skogen är ett livsrum med både älg, björn och skrömta.

Det mest av politiken måste förstå att västerbottningen i själ och hjärta är en naturlyriker. Allt som bara riskerar att nudda olika naturvärden är förlorat på förhand. Samtidigt är skogen, gruvorna, jordbruket och fisket de levebröd som skapar livsutrymme för väldigt många. En del vet inte ens om det! Nästa generation kommer att uppleva att naturen, luften och det rena vattnet blir hårdvaluta.

Jag är övertygad om att det är bara de som visar respekt för naturvärdena som vinner västerbottningens förtroende. Det gäller att hitta den ömsesidiga relationen dvs att samtidigt kunna leva av och med det naturen ger oss människor. Vi behöver planera våra tätorter och vårt samhälle utifrån respekten inför biologiska gränser och möjligheter.

Tack alla ni som idag ringt och SMS:at om blommor och natur.

SD-MARTYRER
De s.k. vänsterungdomar som störde Sverigedemokraternas torgmöte igår har säkert baksmälla idag. Hur fel det blev när man egentligen bidrar till ännu mer uppmärksamhet för SD. Genom att störa och väsnas ger man egentligen klartecken till odemokratiska metoder och underkänner sig själva.

STORA NOLIA
Ska till Piteå och Noliamässan idag. Tänker ha kultur, design och innovationer i bakhuvudet när jag går runt. Frågan är om och hur själva mässutförandet kan utvecklas. Blandningen av att inspirera, göra affärer och skapa underhållning är egentligen spännande. Ett sätt är att engagera fler aktörer som ägare i mässbolaget för att tillföra nytt engagemang ’från topp till tå’.

SÖRFORS GOLF
Jag ser att det börjar finnas en del kommentarer kring golgsporetn i Umeå. De flesta vet att Sörfors golf är mitt inne i en besvärlig ekonomisk situation. Men den är inte värre än det som kan drabba föreningar av och till. Det finns förslag till lösningar som bygger på både att alla hjälps åt samtidigt som men kan få ett tillskott av medlemmar. Golfsporten har de senaste åren drabbats av en medlemssvacka. Det är egentligen detta som är problemets kärna och då ska lösningarna för Sörfors också sikta på att stärka medlemsböckerna. Alla tjänar på det!

SAS OCH UMEÅ
Jag har under årens lopp varit en flitig SAS-kund men nu börjar frågetecknen hopa sig. Sträckan Umeå – Arlanda är och har varit en stabil flyglinje för SAS men en serie märkliga ageranden gör att tålamodet tryter hos passagerarna. Då är det lätt att förstå att att andra bolag växer både i styrka och förtroende. SAS har aldrig lämnat den monopolliknande position man haft inom Sverige. Umeås position som flygort växer och egentligen skulle flygplatsen behöva en rejäl satsning från luftfartsverket. Umeå. Nuvarande terminal är trång, omodern och förvirrande. Det gäller alltifrån parkeringarna till passagerna vid gaterna.

RATAN OCH DET NORDLIGA RUMMET
Det börjar dra ihop sig till märkesåret 2009 då vi ska fira händelserna för 200 år sedan tillsammans med Finland. Det är roligt att läsa den senaste RATAN-boken som ger byn och historien ett ansikte. Själva krigshandlingarna i augusti 1709 varade bara några dagar. Byn har levt flera hundra år. Hamnens och handeln betydelse lägger en intressant pusselbit i vårt Nordliga rum. Det är det centrakla temat i Umeås tankar att bli kulturhuvudstad 2014. Därför är 2009 ett bra tillfälle att träna och lyfta just Europas nordliga kvaliteter. Robertsfors kommun verkar göra ett bra jobb och vi ser fram emot många ståtliga besök i augusti nästa år. Jag tycker att vi borde få se Ostindiefararn i hamnen – inta bara som i år passera Stora Ratagrundet på väg till Luleå

TAUBE-TEMA PÅ HOLMÖN NÄSTA ÅR?
Otto Reinhold Taube – alltså Ewert Taubes farfar jobbbade som tullinspektor i Ratan åren 1849 – 1855. Därefter flyttade han till Vinga fyr och i Vingas museum berättas att Taube arbetat som tullinspektor i Ratan, Bygdeå socken i Västernorrlands län! Alltså: 2009 blir även ett tillfälle att sätta Västerbotten på kartan. Ett sätt kanske skulle vara att ge den gedigna visfestivalen på Holmön ett Taube-tema nästa år.