Mjölk, mat och toaletter i Kina. Och Umeå behöver inte härma!

Jag har fått frågor om maten, trafiken, luften, toaletterna, sängarna i Kina. Alltså hur jag som resenär upplever vardagen. Alla i Sverige har uppfattat mjölkeländet iKina. ärfär tänkte jag bara konstatera: Det mesta är väldigt mycket likt som i Sverige. Det som skiljer mest är matbordet och språket förstås. Men den skillnaden finns mellan ganska många länder – som tur är.

Som resenär bor vi på bra hotell som inte liknar vardagen för de flesta. TV, elektricitet med 220 volt, toaletter som man sitter på och sedan spolar finns även i gamla hus och kryp in. Servicen är totalsnabb: Råkade trycka på nödkanppen i stället för spolknappen och inom tre minuter hörde två olika av sig för att kolla läget! Magen fungerar hitills som hemma – fast jag undviker det mesta av rått kött och rå fisk. Igår slank en friterad skorpion ner!

Gårdagens besök på en fabrik som bl.a. gjorde kolvar till BMW-motorer var ingen höjdare. Arbetsmiljön både där och på batterifabriken var direkt dålig. Ulf Björk på IF Metall måste slänga allt han har i händerna och åka hit!

Trafiken är intensiv på ett särskilt sätt: Det signaleras hela tiden. Någon berättade att signalerandet är ett sätt att klara sig bättre juridiskt om det händer en olycka. Vad vet jag!
En praktisk grej är trafikljusen som både vid grönt och rött har en sekundnedräknare som ör att bilisten slipper ligga på gasen hela tiden!

Det är många människor. Vänliga men lite påträngande. Vill ända skicka en hälsning till dagens kommunfullmktige i Umeå: Ume behöver inte härmas. Det blida beslutet om nya befolkningsmål för Umeå måste ges ett helt annat sammanhang. Umeås konkurrensfördel ska vara hållbarheten därför det är det största framtidshotet både i Umeå och Kina!