EUs transportpolitik. Vardagsärligheten.

EUs TRANSPORTPOLITIK
Under några dagar i Bryssel har hjärnan fyllts med frågor om transportpolitik framtill 2050. Mitt i klimatkrisen och lågkonjunkturen har olika intressen, ibland särintressen, debatterat på EUvis både gods-, passagerar- och storstadstrafik. Att vistas och agera i större städer borde egentligen innebära att privatbilen straffades ut med höga avgifter. Satsa innovationerna på att hitta alla andra former av transporter. Landsbygden och småorterna ska inte behöva bära stortädernas klimatryggsäck.

När det gäller godset är jag positivt överraskad över att norra Sverige och norra skandinavien märktes av såmycket. Europa är beroende av norra Sveriges mineraler, stål, skogsvaror, rena luft, vatten, natur. Alltså behövs transportkapaciteten norrut. Man hör täggnisslet från norrbotniabanan. Stora floder behöver dessutom biflöden dvs öst-väst korridorerna. Det var i detta sammanhang förbindelserna över kvarken visades upp. Dessutom borde korridortänkandet inte bara gälla storskaliga lösningar utan även små- coh mellanskaliga.

VARDAGSÄRLIGHET
Någon Brysselbo uppmanade oss att vara uppmärksamma för ficktjyvar och småbrottslighet. Är nog mer en regel än undantag i många större städer och opersonliga miljöer. Utom Gekland förresten.

Men vardagsärligheten hotas från flera håll. Under julhelgen åkte jag spårvagn i Göteborg och betalade via SMS på min tjänstetelefon. Jag markerade med ett prefix för att få delat faktura dvs kostnaden skull gå på min egen faktura. Men det funkade inte. Idag berättade Telia att prefix bara fungerar för samtal och inte SMS, MMS eller annat. Jag undrar hur många parkeringar, bussbiljetter, betalSMS m.m. som hamnar på olika tjänstetelefoner. Och hur lätt det är att börja strunta i den här typen vardagsärlighet. När vi skulle leta rätt på de två spårvagnsbiljetterna på kommunens teliaräkning två månader senare var det inte helt lätt.

Kanske dags för en ärlighetskampanj kring alltifrån bonuslöner till SMSbiljetter.