Terttu Haapanen, Vindeln

Sysselsättning: företagare,  en glad pensionär  (finsk & svensk)     Nationalitet: Sverigefinländare (svensk o finsk)                                                     Bloggar om: bl a mina tankar om livet i Sverige och Finland
Född: Den 18. mars
Bor: Granö
Familj: sambo Sune
Utbildning: byggnadsingenjör, gymnasie-ekonom
Dröm: att flera invandrare synliggörs bättre i det svenska samhället
Bästa egenskapen: empati
Sämsta egenskapen: svårt att göra mig hörd
Husdjur: Katten Mitzu
Bil: Mazda
Intressen: korgvideodling, slöjd, handarbete, skrivandet
Bästa minne: jag fick dricka kaffe första gången som 7-åring
Hemsida: www.videkonst.se

e-post: terttu.haapanen@telia.com

Free counters!

 

 Fem bästa sakerna med Vindeln:
1. Två älvar rinner genom kommunen
2. Mäktiga skogar
3. Mångfaciterat byaliv
4. Skidåkning/båtturer på Umeälven
5. Bra kommunikation till Lycksele och Umeå
 

Visar inlägg från december 2009

Gott Nytt År!

En klocka av papper..Foto: Terttu

2009 har varit ett trevligt år tack vare bloggandet, som är ett bra forum för att kunna uttrycka sig, säga vad man vill säga och få ut texten till världen så enkelt. Jag ser framemot en ny hemsida inom kort.

Tack för er alla som läser mina texter!

/Sasu

 

Mina kära arbetskompisar glömmer jag aldrig

I början av mitt sverigeliv arbetade jag på VF. Vi tjejer skrev texten efter journalisternas konsept. Och hög tempo var det, som det brukar vara i tidningssammanhang. Vi kallades till perforatörer, yrket som knappast finns idag.

Men det räckte inte att vi arbetade ihop. Vi samlades flitigt hos varandras hem för vår syjunta. Roligt var det, speciellt när någon var borta :). Något aktivt handarbete behövdes inte heller, bara någon broderi på knäet för syns skull.

Jag fick öva det svenska språket med dessa kvinnor.

/Sasu

 

 

 

Ska landsbygden leva?

Någonting är galet, när husen på landsbygden inte är attraktiva. Man måste nästan ge bort det, om någon vill flytta till landet.

Felet månne vara i regionalpolitiken. Jag tycker, att politiken går att styra så att landsbygden vitaliseras. Om politikerna vill samla röster åt sig, är det bäst att verka för ett hållbart landsbygdsprogram.

/Sasu

Hälsodagbok

Jag hittade i mina gömmor en ofylld hälsodagbok, som min mamma har gett till mig. Inför det nya året vill jag tänka så positiva saker som möjligt. En dagbok som ger en känsla av välmående är inte dumt att ha.

Först är en hel del fakta om eget hälsotillstånd, som bör fyllas i. Ett diagram för blodtrycket, en karta om olika besvär och hemma-apoteket. Hur är med vikten, åtgärder, uppföljning, motionsaktiviteter dag för dag.

Även mina käraste intressen bör jag notera i den här boken, Känslosvängningar finns plats i den: vecka för vecka bör jag anteckna positivaste och svåraste saker samt lösningarna till problemen. Jag ska inte glömma vännerna heller. En liten test kan jag göra runt dessa frågor.

"Det är bra för människan att höra minst en liten vacker låt, läsa en bra dikt, titta på en vacker tavla eller om möjligt säga några intellektuella ord" (Citatet finns i denna hälsodagbok skriven av Johann Wolfgang von Goethe)

/Sasu

Hälsning från min morbror

Foto: Osmo Metsälä

Min morbror Osmo har skickat bilder från Kauhajoki. Hans passion är att fotografera. Det värmar mig att se miljön från Österbotten. Nu vill jag visa er ett par bilder om hur Kauhajoki-slätten ser ut.

/Sasu

Snötäcken som formar

Gungans prydnad. 

 

Snön in i trädet

Så här kan ett växtkon kan också "växa"

En av våra stubbar.. Foto: Terttu

Naturens konstskapare har inga gränser. Vi får njuta av naturen med dess mjuka snötäcken, som formar vår yttre boendemiljö till sagolika former. Om några dagar kan allting se annorlunda ut.

/Sasu

God Jul!

God Jul tillönskar jag er alla!

/Sasu

Julhälsningen, som väckte starka känslor

Jultidningen från Lillkyro (Vähäkyrö) Foto: Terttu

Fullt med glädjetårar tog jag emot en julhälsning från min barndomskommun. Min vän, f d 4H-ledare, skickade jultidningen från Lillkyro (Vähäkyrö).

Innehållet var mycket berikande: Julens budskap skriven av diakonen, kommunchefens artikel om kommunalförvaltningen, som är under förnyelse, kommunpresentationen på dialekt, en kille som skrev om sin tid i skolan, veteranernas minne om Vinterkriget, Veteranernas sångkör, om karelare, som är bosatta i Lillkyro, barnens teaterpjäs, dikt om boboll samt presentation av flick- och pojklagen, artikel om handstickade Vähäkyrö-randiga sockar, 4-generationens bleckplåtslagare, om byaverksamheter, och mycket annat. 

Så att jag kan konstatera enligt flickan i förr att

Hörru, jag är från Lillkyro och om jag är riktigt ärlig skulle jag skämmas att erkänna att jag kommer från någon annanstans. :)

/Sasu

 

 

Vän i nöden

Runes hjälpande hand..Foto: Terttu

Som jag skrev sist om min oro angående slöjdhusets värmestrejk, nu har det hänt. Vatten började spruta från en golvliggande element. Och på lördag är ingen rörmokare tillgänglig. Jag behövde hjälp omgående. Då kom Rune. Han lungt och chansat visste vad ska han göra. Han sågade av rören till elementen och fixade resten.

Han var guld värd. Riktigt Dagens Hjälte. Tack!

/Sasu

 

 

När oron försöker ta över

Ibland möter man svårigheter, som är på väg att ta nattsömnen. Jag har en inbyggd försvarsmekanism: För att kunna sova trots problem, ägnar jag åt intressen, som känns bra för mig.

Sent igår kväll sorterade jag receptsamlingar, läste väldigt ingående, så att klockan blev över midnatt, somnade bra efter det. Orosmolnen hann inte gripa mig. På morgonen fortsatte jag med problemlösningen.

P g a den här kraftiga kylan har mitt slöjdhus blivit för kallt och vatten i radiatorerna går inte som vanligt. Jag håller pannan varm och hoppas att värmen börjar fungera igen.

/Sasu

 

Om nordisk gemenskap

Igår lyssnade jag till Nordiska Ministerådets president Sinikka Bohlin. Hon var på besök i Umeå.

Ministerrådet arbetar för närvarande med tre teman: Gemenskapen, Grannskapet och Globaliseringen.

Det är självklar, att ett nordiskt samarbete behöver fördjupas. Det är sedan en annan sak, om man kan skapa nordisk identitet.

Norden är en stor arbetsmarknadsregion. Redan många svenska ungdomar arbetar i Norge och Danmark.

Genom den ekonomiska krisen behovet blir större att börja tänka på vilka möjligheter det nordiska samarbetet ger.

Vi glömmer också att vi hör till det arktiska området. Det är Sveriges tur att ha ordförandeskapet i Barentsamarbete. Detta samarbete innefattar trafik, logistik, ekonomi, ekologi mm.

Sinikka har en stark tro, att man kan skapa en fin gemenskap genom folkliga samarbeten. Hon betonade vikten att mötas, förstå varandra historiskt och mentalt.

Jag vill gärna se framemot ett ökat vänortssamarbete mellan Finland och Sverige. Dock har kontakterna försämrat p g a fördyrade  båtförbindelser.

/Sasu

Traditionen i båda länder

Denna korthög är på väg till Finland och Sverige. Foto: Terttu

Att skicka en julhälsning med kort är en gammal tradition både i Finland och Sverige. Som barn var det spännande, när tomten kastade på julafton kort från dörröppningen. Sedan sprang han eller hon iväg och gömde sig. Det var viktigaste att få fast tomten.

Allra modernaste människor skickar bara e-post eller sms/mms som julhälsning, men det känns inte så äkta som att skicka och ta emot korthälsningen.

För övrigt är det många gånger den enda hälsning som återkommer år efter år.

/Sasu

 

Posten utrustad med olika slags fordon

Hetsiga tider för brevbäraren..Foto: Terttu

I Lycksele körs med en trehjulig moppe och delas ut breven till hushållen. I Umeå cyklar brevbärarna och de får motion samtidigt. På landsbygden är de fiffiga små gula bilarna i farten med leveranserna.

Nu ryktas, att nu ska det planeras en postbuss för länet. I den kan man göra ekonomiska transaktioner.

Kanske vi kommer att höra fredageftermiddagar en postbilsignal på gården och göra lite glassköp samtidigt. :)

/Sasu

 

Luciadagen viktig för svenskarna

Ljusstake i varje fönster nästan ett måste..Foto: Terttu

Jag ser hur Luciafirandet är djupt i den svenska själen. Och det är fint att titta på när små Luciatöser går och sjunger iklädda vita klänningar. Även finlandssvenskarna har likadan tradition att fira Lucia.

För övrigt börjar svenskarna tidigt julfirandet, redan från 1. Advent. Ljusen dekorerar nästan alla fönster. Och utebelysningen bara ökar och ökar..

I den finska folksjälen är den 6. december det viktigaste datumet. Kl 18 tänds hos hemmen den blåvita ljusen på fönsterbrädorna. Självständighetsdagens firande är den yttersta firardagen.

Den lillajulen firar ordentligt i Finland hos alla företag. Juldekorationer sättes upp just före jul. Och julkyrkan tidigt på juldagsmorgon är en stämningsfull höjdpunkt med de sedvanliga psalmerna.

/Sasu

Finskaste av alla julprydnader

Det finns olika varianter av halmmobiler..Foto: Terttu

Halmmobil (himmeli) är en traditionell julprydnad i de finländska hemmen. Förr ansågs halmmobilen förespå bättre rågskörd och välmående på gården.

Innan man börjar arbeta med halmmobilen, skall halmen stå i kall vatten i 6-10 timmar eller i varm vatten i 10-20 minuter.

Min egen enkla mobil.. Foto: Terttu

/Sasu

 

Sverige - ett mjukare samhälle

Många av oss sverigefinländare ställer sig en fråga åt sig själv: "Hur skulle det vara att bo i Finland efter många vistelseår i Sverige?" Det är ett flertal, som har flyttat tillbaka till Finland men återvänt till Sverige.

För mig blir den här tanken aktuell då och då, när jag lyssnar till nyheterna. I olika sammanhang märker jag att jag har faktiskt vuxit in i det svenska samhället.

I gårdagens nyheter berättades om protester. Folk är mot en vägplanering gjord av det nya kommunförbundet i Kauhava. Förbundet har planerat en ny väg mycket detaljerad utan att allmänheten kan ha några synpunkter.

I sådana sammanhang kommer det fram, att i Sverige har medborgarna större inflytande. Det skulle vara svårt för mig att återanpassa mig i Finland.

Jag kanske har blivit bortskämd :)

/Sasu

Jultallrik i Granö kyrka

Julbordet förvandlades till lotteripris...Foto: Terttu

En månatlig Öppet Hus-verksamhet har blivit mycket omtyckt av granöborna. Idag var ett julbord, som lockade folk från olika byar till kyrkan. Även hemstöpta ljus lottades ut. Hälften av besökarna fick lottpris - ljus, 30 st.

I Granö är många frivilliga kvinnor, som hjälper med serveringen. Den här gången var elva personer för att se till att julfesten lyckades.

/Sasu

Kauhava - företagarens inspirationsort

Kortesjärvi, Alahärmä och Ylihärmä hör till Kauhava.

Kauhava har varit min inspirationskälla under flera år som företagare. Dit har jag åkt för att handla råvaror till vävgarner. Mitt på Österbottens vidsträckta landskap blomstrar företagandet. Där finns Finlands Företagarinstitut.

Nuförtiden lever Kauhava inte ensam. Kommunerna Alahärmä, Ylihärmä och Kortesjärvi hör till Kauhava stad.

Till Kauhava åkte jag första gången som ung för att fira Flygarnas Midsommar. Även krigsflygskola finns där. Jordbruket, metallindustrin och handarbete av knivar och textilier är kännetecken för staden.

Varje gång när jag har närmat mig mot Kauhava, har jag känt mig harmonisk, när jag fick  "vila mig från Sverige". Det är mycket skönt att köra på den flacka landskapsmiljön. Då har jag sluppit att se några skogar ett tag.

/Sasu

 

Vi hämtade julstämningen från Vännästrakten

Så här fin ljusstake fyndade vi..Foto: Terttu

Vi var i går i Vännäs. Där hade Kristdemokraterna anordnat en julfest för kristdemokraterna i Vindeln, Bjurholm och Vännäs. Risgröten med skinksmörgås smakade bra. Vackra sånger av två tjejer gjorde att kvällen fick en fin stämning. Auktion av paket och lotterier samt roliga historier varvades emellanåt.

Vi var även på Slöjdarnas Hus och såg de vackra hantverken, som säljes där.

På besök i ICA fick vi ett vänligt bemötande av kassören trots det var stängningsdags.

/Sasu

Marknaden i Vindeln

Fritidscentrum förvandlades till en julmarknad..Foto: Terttu

Årets julmarknad var i dag i Vindeln. Jag stod där med min syster. Jätte rolig tradition för oss systrar. Jag kan inte skryta med försäljningen, men det är alltid trevligt att träffa folk.

Jag tänkte i dag ett ganska roligt fenomen. När man går från det ena försäljningsbordet till det andra, då tittar man bara på de varorna, som är på bordet. Sedan lyfter man blicken till försäljaren: Ja ha det är DU som är här. Alltså identifiering går via produkter :)

Som en knalles ögon är jag van att tänka: "Nu nappar det. Det är bara frågan om om jag får kunden på kroken, så att det blir en affär. I regel nappar det ganska ofta bara svagt. Då brukar jag konstatera i mitt sinne: "Den är en abborre."

/Sasu

 

Nyhetssändningarna i Finland/Sverige

När man lever med dubbla kulturer, har man alltid två jämförelseländer, Finland och Sverige. De lokala nyheterna i Västerbotten är ett måste för mig. Jag trivs med det sättet hur  inslag visas där. På finska sidans lokala nyheter är viktigt för mig att se för att jag kan följa händelserna där. I Finland läses nyheterna med största allvar.

Nyhetssändningarna speglar ländernas karaktär.

/Sasu

En kort sammanställning om dagens möte

De Kommunala Handikapp- och Pensionärsrådena hade ett möte i dag. En hel del matnyttiga ärenden gicks igenom.

Anders Östblom hade kallats till mötet. Man ställde  frågor, som kändes mest aktuella. Hälsocentralens tillgänglighet är jämt ett brinnande ämne. Läkarkåren har förstärkts, men stafettdoktorer behövs även i fortsättningen.

Vi fick höra om det nya hälsovalet. Var och en får göra ett eget val, vilket hälsocentral man vill tillhöra. Om man inte gör något val, då är man automatiskt med i den närmaste vårdcentralen. Om hälsovalet kommer informeras senare...

Ett stort intresse var frågan om vaccinationsprocessen.

Tyvärr fick vi inte information om de utlovade inventeringarna av enkelt avhjälpta hinder om de kommunala byggnaderna. Processen om Handelsbankens tillgänglighet är på gång. Kommunen har agerat med ett brev till fastighetsägaren.

Socialchefen Mats Morin informerade om sitt arbete inom socialförvaltningen. Lagen om valfrihet håller man på att arbeta fram. Processen bearbetas om hur den tillämpas i kommunen. Handikapp- och pensionärsråden kommer att ha möte om den här frågan.

Information om upprustning av Häradsvägen presenterades av Christer Nygren.

Mötet, som började med en slags missämja, blev så här givande. Frågorna och tankarna är oändliga.

/Sasu

 

 

 

Morotslåda

Det blev lika många morotslådor som kålrotslådor. Foto: Terttu

I dag var det morotslådans tur. Jag kokade risgröten och morötterna i går kväll, men det blev ett elavbrott på kvällen över en timme. Orsaken var kanske för mycket snö på ledningarna:). Då fortsatte jag med lådan i dag.

Recept: 1 dl ris, 2,5 dl vatten, 3 dl mjölk, 400 gr morötter, 0,5 matsked smält margarin, 2 teskedar salt, 2 teskedar socker, 1 ägg. På ytan: ströbröd och margarin.

Av vatten, mjölk och ris kokas en gröt. Morötterna skalas, kokas och musas. Den svalnade gröten, morotsmusen och de övriga ingredienserna blandas. Blandningen hälls i smorda små folieformar. Ströbröd oh margarin på ytan. Gräddas i ugnen (250 grader) ca 45 min.

Mina grundrecept tar jag ur min skolbok från 60-talet.

/Sasu