Damen kunde många fina och svåra ord på svenska, när hon kom till Sverige. Men den användbara vardagssvenskan var det sämre med.

Hon behövde köpa bh och frågade i fd Domus: 'Var finns en sådan avdelning, där man får köpa sådan väst, som man måste bära in i bluset?'

(Rintaliivi = bröstväst = bh på finska)

/Sasu

Jag har en stark österbottnisk identitet.

Men.

Någonting har hänt i mig under de senaste 30 åren. Jag har blivit även västerbottning. Hur stark är den identiteten?

Till mitt österbottniska identitet hör till en skrytmentalitet. Vi är bäst. Även sägs i mitt barndomskommun (Lillkyro): 'Katten måste lyfta svansen själv.'

Kanske samma beteende fortsätter på den här sidan av Kvarken. Men skrytobjekten är fina skogar, kuperat landskap, Anja Persson, Maria Pietilä-Holmen, Björn Ferry, UIK och ordning och reda på sophantering. Listan är lång.

/Sasu

Umeå och Lycksele har en dragningskraft för att göra affärer. Vindeln kläms undan på något sätt.

Vi som bor i denna kommun, får tänka på de fördelar, som eget affärsfolk har att bjuda på.

Den personliga servicen samt närheten till affärerna har ett högt plusvärde, som vi inte får glömma.

/Sasu

Nu tänker jag på min tid som stadsbo i Uleåborg. En trång hiss där just och just rymms fem personer. Närmaste grannar är tvungna att tränga ihop. Men man sa inte ett ord åt varandra.

Man lever ju anonymt i städerna.

På landet finns ingen trängsel 'i hissarna', gott om frisk luft, sol, ren snö och människorna hälsar.

/Sasu

I går pratades om ett eventuellt nytt sverigefinländarnas parti i Sverige. Det skulle driva speciella frågor för denna grupp. Även andra minoritetsgrupper skulle förenas med detta parti.

Man jämförde med Finlands Svenska Folkpartiet.

Även diskuterades om Sveriges och Finlands gemensamma historia.

En intressant tanke var om Sverige hade fått ha Finland kvar, hur skulle Sverige se ut idag. Kanske Vasa skulle vara universitetshuvudstad. Umeå och Uleåborg skulle ha ett sidokontor för universitetet.

Jag nöjer mig dock med svenska och finska gränser som de är idag!:)

/Sasu

Innan jag flyttade till Sverige för över 30 år sedan, hade jag en bild av svenskar.
De är rika. Till dem skall jag sälja.

Nu har jag förverkligat den drömmen. En hel del varor har jag sålt. Finska textilier, mattor, bleckplåtsprodukter, vävgarner, lusthus mm. har hört till sortimentet.

Något annat har jag också fått erfara. Svenskarna är anpassningsbara och lydiga. Mycket sällan prutas på priserna.

I dag uppfattas Sverige som Nordens Kina.

Finska företag flyttar gärna till Sverige med anledning av den svaga kronan.

/Sasu

Sådan städning pågår jämnt. Och högarna ändå bara växer, de bara flyttar på sig. Bokföringsverifikationer ska ju sparas i tio år. Hur länge ska möteshandlingarna sparas?

När man söker ett speciellt papper, brukar det ta tid att hitta det. Men under sökandet kommer fram flera intressanta artiklar mm.

Approbå mina finska och svenska receptpärmar.. Jag söker ett speciellt recept före matlagning, men hittar en annan som liknar det som sökte efter. Och sedan kombinerar jag med något annat recept. Så formas en kreativ matlagning.

Bland mina receptpärmar finns även några gamla sånger. Då en röstövning på finska är på plats, t ex Kaksipa poikaa Kurikasta....

'Är maten färdig snart?' hörs från ett annat rum...

/Sasu

Mörka moln på arbetsplatsen. Ordet resursanpassning hördes oftare och oftare. Månne det drabba mig?

Framåtandan inom mig sa, att jag ska se till att jag är en resurs för företaget. Jag kan medverka, att företaget får utvidga sitt arbetsfält genom min kompetens. Men dessa tankar var bara inom mig. Det var en klyfta mellan företagsledningen och mig.

Uppsägningen blev ett faktum -86.

Det blev blandade känslor. I början var jag besviken, men utåt spelade jag en annan roll.

Nya möjligheter väntade på mig. Jag vände olyckan till en lycka. Summering av arbetserfarenheter om den upphörda anställningen var nyttig.

Jag startade eget.

/Sasu

På engelska i stället för på finska..

Den svenska posten ger i mars ut två frimärken för att uppmärksamma att Sverige och Finland 'skildes' 1809.
Men vad har hänt med utformningen av dessa märken?
Vart tog det finska språket vägen?

Jag som sverigefinländare känner mig sårad. I år skall finska språket uppmärksammas speciellt bland svenskar, men posten vänder ryggen till grannlandet!

/Sasu

Länets kd-årsmöte var igår i Umeå. Våran folkhälsominister Maria Larsson besökte oss. Jag måste erkänna att jag beundrar henne. Hon är alltid lika mjuk och saklig i sitt anförande.

/Sasu

Jag har sagt JA att vara med i partipolitik. Då tänkte jag inte så mycket vad det innebär. Man kan beskriva att bli politiker är som att ge lillfingret. Och politiken tar hela handen.

Ansvarskänslan växer. Man börjar engagera sig i byns verksamhet, följa kommunernas ekonomi, fundera över nya möjligheter och förbättringar.

Att vara en fritidspolitiker är nästan som att vara heltidssysselsatt tankemässigt.

Ibland kan kännas att det inte lönas att engagera sig, men hoppet vinner allt. Samhällsengagemanget gör att man vill vara med och intresset växer.

Jag har brottats med tanken om tjänstemanna- eller politikerstyre. Ibland finns politiker som har dubbla roller både tjänsteman oh politiker.

Jag tycker att politiker skall vara visionärer, ha en verklighetsanknýtning till organisationen i fråga. Politisk styrning bör vara tydlig.

Ibland får man sådan uppfattning att politisk makt är koncentrerad på ett fåtal personer.
De har ett möte efter det andra. Kunskap blir kvar hos dessa personer. De har inte tid att smälta och reflektera över vad som är på gång. Och det är synd.

Dessa tankar är mina och jag är relativ ny i detta sammanhang.


/Sasu

Jag brukar mumla vid buskarna och är rädd att någon hör mitt ensamt prat.
Men det har blivit en trend att prata 'för sig själv'.
På stadens gator går massor av folk och pratar. Oftast har de ganska hög fart samtidigt.
Men jag har förstått så småningom att de är kopplade till telefonapparaten, som knappast syns.

Hälsning från Den Soliga Granön!

/Sasu

Solen skiner.. Runes backe gryllar av barn upp och ner med sina kälkar och pulkor. I mina ögon från köksfönstret verkar det som små myror har krypit fram...

/Sasu

En mörk dag. Tårarna rinner i överflöd. Mattan är en svart med smala vita ränder. Efter 1,5 meter byter väverskan till en annan färg. Mattan två är röd med smala vita ränder. Och tårarna borta. En glädjefylld hjärta.
Nu väver hon ljusa, pastellfärgade ränder utan känsloutbrott.
Så skapar hon fram sin konstnärliga sida och hoppas att någon beundrar hennes alster.

/Sasu

Det är lättare att läsa bibeln och övrig litteratur på eget språk. Finska språket hör till en av de sex officiella minoritetsspråken i Sverige.
Nu arbetas i Finland för att karelska språket får en officiell minoritetsspråkstatus. I dag talar 5000 finländare karelska. Språkstudier på karelska anordnas i Joensuu Universitet.
I Finland har man pratat karelska i 1200 år!

/Sasu

Det var en gång en hungrig finne, som beställde mat på restaurangen. Precis som svenskarna i kön, tryckte hon på samma knapp som de hungriga svenskarna före finnen. Hon betalade maten fullt pris.. Maten levererades efteråt till bordet. På tallriken var två ljusa bollar.
Finnen tänkte och tittade. I grannbordet satt svenskar och de åt så nöjda och belåtna.
Och finnen tänkte.. Fullt pris för två konstiga bollar. Den hungriga finnen började äta. En ny smakupplevelse.
Så acklimatiserade sig finnen i det nya landet på sin första paltmiddag.

/Sasu

Det blev ett avbrott i vardagen hos oss för två dagar sedan. Datorn tystnade. Ingen internet. Det tillfälliga elavbrottet var orsaken. Men datahjälpen fick vi av Jan på fredagkväll.
Själv har jag blivit klokare under dagarna två. På hotell Källan var det en konferens för kommunernas miljö- och byggfolk. I största grad intressant att följa med utvecklingen av länets möjligheter, såsom vindkraft, ändringar av strandskyddsbestämmelserna, GIS, Region Västerbottens projektflora och mycket annat.
Att lyssna till turerna kring Stoorn av Thorbjörn Holmlund var en inspirationskälla utan like.
Men hans dialekt var så pass lokalanpassad att jag förstod vart tredje ord, anade var tredje ord och resten fick jag dikta själv.

/Sasu

På mitt första Sverigebesök köpte jag flera vykort av Kungafamiljen och skickade till Finland. Så spännande var det att besöka Kungariket.
Nu bor jag i Granö, som är centralort för Lycksele och Umeå. Jag åker skidor på Umeälven, sitter i olika möten med svenskar, slöjdar, handarbetar, följer svenska och finska händelser via tv och internet, lagar finska och svenska maträtter.
Dock har vi sverigefinländare språkproblem då och då. En finsk man behövde en plastpåse i affären. Frågan lydde: 'Får jag en puss?' (pussi på finska)

/Sasu