att jag hade lite bilder...

(Sally är redo för vintern. Lite läskigt tyckte Sally då man inte kunde se händerna, men desto mer att ha i munnen!

Sally sitter i soffan och skrattar

Sally försöker prata också, som ni såg på filmen nedanför

Hon har inte svårt att charma folk

Sally kan likna morfar också, här gör hon både miner, och har halsduk. Hoppas bara hon inte kommer prata lite mycket som morfar, men det är nog redan kört...

Sally och kompisen Barbapappa som hon fått av moster Nicco. Tror hon funderar över varför händer sitter fast, och varför han inte har dem i munnen...

Anders var för övrigt över till grannen, som vi kallar Rut då de heter så i efternamn. Gubben hade kommit ut och tittat på Sally i vagnen, (Ja, Rut's syster heter tydligen Sally så han tyckte det var så roligt, och han lär ju aldrig glömma vad hon heter.) och enligt Anders blivit lite tårögd och sagt: -"Det där är meningen med livet".
Undrar just om hon lyckats charma den gubben också =)

Mamma skrev ett inlägg om hur lika man kan vara. En flashback spelade upp sig i mitt huvud från jag var 14 år och skulle få klippa mig. Mamma följde med och väntade medan jag blev klippt. Det hörde inte till vanligheterna att jag fick klippa mig, så bara det var ju en stor sak. Som alla frisörer så pratade även denna om allt möjligt, när hon till slut ställer frågan; "Är det där din kompis eller din storasyster...?" Lite generad måste man ju svara: "Nej, det är min mamma...." Jag tror att frisören tyckte att det var ungefär lika pinsamt.
Därför tänkte jag jämföra hur lika vi egentligen är...

Nu är det ju gamla kort, mamma (till vänster) var väl 16, och jag (till höger) var tolv när kortet togs till vad som sen blev en tavla.

Den här tycker nog inte mamma om, men det var den nyligaste bilden jag hade. Kunde tyvär inte göra den speciellt mycket snyggare heller, men vi säger att det är ljusets fel.

och så här lika var vi när jag var en liten skit bara. (Fast jag tror att det var jag som ville ha likadan frisyr. Man är ju ändå född på 80-talet!)

Lillasyster och jag ska ju också vara så lika, även om det väl är svårt i den här åldern. Vi var nog runt ett år båda två på respektive bild. Min min, till höger, skyller jag på att jag sitter på toaletten...

Här lärde jag dåvarande Jennifer, numera Niccolina, hur man använde webkameran. 12 års skillnad, men vi kanske är lite lika ändå...

Jag och Nicco igen, på julafton för flera år sen.

Och så ska man ju vara lik pappa också. Hade ingen riktigt bra bild, men vi har i alla fall samma fula frisyr.

Jag skulle ha haft en bild jag vet ligger någonstans, på min pappa då han gör exakt samma min som mig på denna bild. Ni får föreställa er det istället.

Annars är pappa rätt bra på att likna sig själv.

Ännu en av pappa. 25 mot 50 år... ungefär, kanske... Lite lugnare, men låter fortfarande lika mycket. och vissa andra likheter finns än.