Vissa tror uppenbarligen att 2009 blir ett skitår. Vi får hoppas att den prognosen slår fel. Även om de flesta räknar ut högerregeringen så är det lång tid till valet och mycket kan hända.

Jag hoppas att alla VK:s läsare får ett fint nyårsfirande och ser fram mot att ses på det nya året.

THOMAS HARTMAN

MEDIA. Jag såg idag av en händelse en papperstidning av VK där tidningen kommenterar min blogg om journalister och tipspengar.

Förvirring
■ Av kommentarer och bloggar på nätet förstår jag att
det råder förvirring om både juridik och journalistik.
Politikern Thomas Hartman anser sig veta hur
journalister söker läckor med hjälp av pengar.
Så här skriver han bland annat på sin blogg:
'Det stämmer säkert som VK säger att de bedriver
ett gediget journalistiskt arbete men att media kan köpa
polisinformation för svarta pengar som sedan kan
bokföras som tipspengar är direkt skandalöst. Alla i
branschen känner dessutom till att det är så det fungerar'
Nej, VK betalar varken svarta pengar eller tipspengar.
Nyheter tillkommer efter hårt vardagsarbete av våra
journalister.

Det måste vara bekvämt att kommentera ett blogginlägg om man rycker en sak ur sitt sammanhang. Det jag talade om gäller kvällspressens agerande. Och där har jag trovärdiga uppgiftslämnare som sjäva är journalister med lång erfarenhet av att jobba på Aftonbladet respektive Expressen som berättar att det är så det fungerar. Svarta pengar går rakt i fickan på poliser som tipsar tidningen. Jag har också träffat flera poliser som berättar hur störande detta är för utredningarna.

Förnekar den ansvarige utgivaren för VK att det finns redaktioner som jobbar med tipspengar på det sättet och kan den ansvarige utgivaren garantera att det ALDRIG hänt och ALDRIG kommer att hända i VK?

THOMAS HARTMAN

PS så här skrev jag i mitt tidigare blogginlägg vilket VK innan man kommenterar bekvämt redigerar:

Journalister jag känner som jobbar framför allt på kvällspress i huvudstaden berättar hur det går till.

Där betalar tidningarna tipspengar svart rakt i fickan till enskilda poliser som gjort det till en vana att läcka information till media. En polis jag talade med berättade att det var ett stort problem. Även om hon låste sitt skåp när hon gick hem så kunde hon upptäcka morgonen efter att skåpet öppnats under natten av någon kollega med tillgång till nyckel. Sen stod informationen i pärmen att läsa i tidningen.

Att information kommer ut i media är inget problem rent generellt. Men i vissa fall bidrar det till att skada personer som inte kan försvara sig mot osanningar eller utredningshypoteser och att utredningen försvåras eller rent av saboteras.

Sex verkar alltid sälja på nätet. 2008 är inget undantag.

ÅRSKRÖNIKA. Då var det dags att sammanfatta 2008. I år gör jag det sett ur den aktuella digitala mediavärldens perspektiv. Håll till godo. Här kommer hela listan:

1. Årets frälsare (för mediaindustrin) : Spotify. Plötsligt finns en betalningsvilja på 1200 kr per år även hos en sån som jag som i stort sett aldrig köper en skiva. Massor av musik streamas snabbt och relativt billigt. Klockrent. Frågan är bara: varför tog det så lång tid att få ändan ur vagnen? Och vad fan gnäller mediaindustrin över?

2. Årets WebTV på bred front: Bambuser. En metod att med enkla medel direktsända vad du vill. Allt du behöver är en mobiltelefon. Plötsligt finner jag mig sittandes där och surfar bland olika föreläsningar. Suspekt kvällsnöje om något. Däremot tycks inte Umeå universitet intressera sig för den nya tekniken. Trist.

3. Årets digitala genombrott: Skype börjar komma ut i stugorna på bred front. Jag har träffat på 60 - 70 åringar som använder den konkurrerande digitala telefonin. Telia gråter krokodiltårar när utlandssamtalen plötsligt blir gratis och man inte längre kan råna folk mitt på ljusa dagen som man är van.

4. Årets ensamvargar: JK och datainspektionen i kampen mot klåfingriga kommunpolitiker som Lennart Holmlund och Anders Ågren som tror blint på bevakningskameror (tycks finnas i alla kommuner och i stort sett alla partier). Kamerorna är en effektiv metod för att sopa människors integritet och många sociala problem under mattan. Märkligt när myndigheter måste försöka dra i handbromsen på politiker.



5. Årets vallögn: Rövare Reinfeldt pratade innan valet om att inte jaga en ungdomsgeneration. Efter valet gav han fritt spelrum till mediaindustrin och öppnade för privatiserad polis.

6. Årets kontraproduktiva övergrepp: Åtalet mot The Pirate Bay. Istället för att vara glad över svensk fildelning och dra nytta av det på olika sätt försöker mediaindustrin stoppa framtiden. Tragiskt.



7. Årets lobbyist med byxorna nere: Den polis som ansvarade för utredningen av the Pirate Bay avslöjades med handen i syltburken när han värvats till musikindustrin och Warner. Ruggigt pinsamt är ordet.

8. Årets digitala självmål: Arbogabilderna. Gammelmedia skyllde på fildelningen som ett sätt att behålla den 'kommersiella ensamrätten' över förundersökningsprotokollen. Skurken visade sig inte vara the Pirate Bay utan domstolen som inte sekretessbelagt bilderna från början.

9. Årets politiska storstryk: FRA debatten. En rapport som Twingly presenterat visar hur bloggarna satte agendan och gammelmedia följde efter. Förloraren med dumstruten på huvudet var högerregeringen.

10. Årets demokratiska medborgarjournalistik: Twitter och bloggar visade vägen i Indien. Plötsligt fick vi med Internets hjälp realtidsuppdateringar av händelser som gammelmedia är för långsam att rapportera om.

11. Årets trubbigaste blogginstrument: Västerbottens Kurirens bloggverktyg tillåter ingen grafisk editering och saknar pingar och trackbacks. Det är som att blogga i ett anteckningsblock. Ingen ser vad du gör eller märker om du kommenterar dom. Fornhistoriskt är ordet trots goda ambitioner. 2009 kanske är VK:s år?

12. Årets digitala sossesvek: IPRED. Man snackade vackert från det stora röda partiet. Men när saken kom till kritan kröp man till korset och offrade integriteten. Taffligt och uselt.

13. Årets olösta digitala dilemma: Yttrandefriheten som står mot alla digitala svinerier som folk vräker ur sig i skydd av anonymitet. Var tog uppfostran vägen?

14. Årets journalistiska digitala magplask: Politikerbloggen började så bra som svensk politiks hänt i veckan men tappade både fart och sting när Tv4 köpte upp bloggen. Bättre kan herrarna Daniel Alsén och Niklas Svensson.

15. Årets upprepning: Med aktivitetsströmmen Jaiku kan du blogga i en blogg. Var tar det slut? Har folk inget liv utanför bloggosfären? Men häftigt ändå.

16. Årets bästa papperstidning: tidningen Filter som visar att allt i livet inte handlar om webben utan att det faktist finns behov av det djuplodande och svåra.

17. Årets ockrare på nätet: Nunames. Företaget som håller i .nu adresserna. Deras prissättning gör att man tror att det är Telia man har att göra med.

18. Årets websosseinitiativ: Debattsiten Arvid Falk. Ett strålande initiativ som utvecklas hela tiden.

19. Årets webmedianykomling: Förra årets vinnare Politikerbloggen får se sig spöad av Newsmill. Med ett rasande tempo och med hög kvalitet förs debatten framåt.

20. Årets återfödelse. Just när alla trodde Facebook skulle dö sotdöden kom en andra våg av sena användare in (som moderaten Anders Ågren) och började anmäla sin närvaro. Ansiktsboken blommade upp och har återigen blivit ett bekvämt sätt att hålla koll på sina vänner och bekanta. Men några nya lär man inte lära känna den vägen.

21. Årets partiledare som missade målet: Mona Sahlin. Sossarna ville så mycket men fick inte till det riktigt ändå. Det bidde bara en tåfjutt. Troligen underskattade man integritetsfrågans sprängkraft.

22. Årets mest älskade och samtidigt mest hatade debattforum: Flashback. Flashback (där varje person med självaktning ska ha minst en diskussionstråd) är forumet som både älskas av gammelmedia (med tanke på hur många journalister som sitter där och letar uppslag) och hatas (eftersom forumet högaktningsfullt struntar i att vara rumsrent ser vissa inte längre ser nåt värde i att köpa dåliga kopior som Aftonbladet eller Expressen).

23. Årets sexuella revolution: Siter som redtube, xtube och youporn som ger porren ny skjuts på webben.

24. Årets slaskiga mediaexploatering: Morden på Max och Saga gjorde att gammelmedia fick tennisarmbåge av allt 'runkande'. Här skulle det tjänas pengar. Det skapades speciella nyhetsarkiv på nätet, föräldrarna 'talade ut' otaliga gånger. Vi fick veta alla detaljer och följa tyskans vandring mot giljotinen precis som vi befann oss i frankrike under franska revolutionen. Begreppet partisk media fick ett ansikte liksom begreppet snaskighet när föräldrarna fick skriva egna krönikor mitt under rättegången. Rapporteringen var komplett inklusive TV-sportens flåshurtiga 'hur kändes det'.

25. Årets digitala gnäll: Sossebloggare. Twinglys rapport visar att sossebloggar ligger lågt i bloggosfären. Det är inte så konstigt. Sossar kommenterar inte generellt och de är riktigt usla på att länka till varandra. Ungefär som om man tappar besökare genom att länka till någon annan. Då blir det så där. Inget att klaga över. Bara börja länka och intressera sig för sin omgivning.

Sen avdelningen bloggar:

26. Årets bästa ironiska blogg: Badlands Hyena. Ironi som biter så man tror det är på allvar till man inser att verkligheten är den värsta ironin.

27. Årets pretto: Marcus Birro. Bloggar han? eller har han slutat. Eller har han börjat igen? Vem bryr sig?

28. Årets mest politiskt inkorrekta blogg (men samtidigt så nödvändig): Blogge Bloggelito. Blogge har åsikter och nakna bilder som både får FRA och alla censurivrare på nätet att jobba övertid. Tycks vara nödvändigt i dagens samhälle.

29. Årets fem bästa bloggar inom integritetsområdet (ingen av dom är tyvärr sossar): Christian Engström, Opassande, Rick Falkvinge, Oscar Swartz, Pär Ström. Envisa och njutbara är två gemensamma nämnare för alla fem.

30. Årets fyra politiska bubblare på vänsterkanten: Ett hjärta rött, Krassman In Your Face, Alliansfritt Sverige, Claes Krantz. Bloggare med ambitioner att förändra världen.

31. Årets tre socialdemokratiska bloggar utan inbördes ranking: Catti Ullström, Farmor Gun i Norrtälje, Erik Laakso. De visar att sossar visst kan blogga.

32. Årets två gamlingar som visar var skåpet ska stå: Jonas Morian och Magnus Ljungkvist. Vi kommer ihåg Almedalen trots att det är mitt i vintern.

33. Årets HBT kämpe: HBT-bloggen. Skriver inte enbart starkt om HBT frågor utan om politik och samhälle men engagerat och nyfiket.

34. Årets liberala bloggare: Sakine Madon. Både trevlig och klok - trots att hon är liberal ;-)

35. Årets digitala kommunpolitiker: Löwdin i Bromma. Så får man veta saker om Bromma man inte hade en susning om.

36. Årets mest envisa vänsterbloggare: Svensson. Sover aldrig karln. Dock alltid lika njutbart.

37. Årets mest envisa högerbloggare: HAX. Trotsar allt vapenskrammel från FRA. En riktig seg och smaskig kola i karamellburken.

och slutligen:

38. Årets politiska parti: Piratpartiet som får genomslag i svensk politik och media för första gången på allvar.

Med detta vill jag önska mina vänner i bloggosfären ett gott slut och ett riktigt gott nytt år. Vi ses på andra sidan.

THOMAS HARTMAN

PS har du fler förslag för att göra listan längre? Eller håller du inte med? Kommentera gärna.

SJUKVÅRD. En förklaring till varför vi inte ska ha privata sjukhus ser vi här. För inte så länge sedan öppnade Martina, det första helt privata barnsjukhuset i Sverige. Föräldrar lockas med snabb akutmottagning och korta köer till specialistläkare. Allt du som förälder behöver är att teckna en privat sjukvårdsförsäkring för dina barn. Men det råkar bara vara så att vissa barn inte får teckna försäkringen.

Några av dem som inte är välkomna är Tilda 13 år som har en ovanlig sjukdom som heter Larsens syndrom och sitter i rullstol, Ture som är 3 år och har nedsatt lungfunktion och William som är 7 år och föddes med både hjärtfel och hörselnedsättning.

Det enda försäkringsbolag som har privata sjukvårdsförsäkringar för barn, vägrar låta vissa av oss teckna försäkringar för våra barn. Andra kan visst få försäkringar, men med undantagsklausuler för det som våra barn faktiskt kan tänkas behöva vård för, det vill säga de diagnoser de redan har.

Barnsjukhuset Martina säger således: Välkomna alla barn till vårt privata sjukhus - så länge du inte är sjuk.

Detta visar med all önskvärd tydlighet att vi inte ska ha privata sjukhus i Sverige.

THOMAS HARTMAN

Idrotten innehåller inte bara rena sportsliga prestationer utan också en hel del fulspel som måste rensas ut. Dessutom måste kvinnors idrottande uppvärderas. En som försökt bidra till detta är Christer.

IDROTT. Maria Wetterstrand skriver träffsäkert i Expressen om att idrotten måste rensa ut sina sexistiska, homofoba och rasistiska inslag. Det är ett grundkrav för verksamhet som finansieras med skattemedel.

Jesper Fundbergs forskning vid Malmö högskola är ett exempel som har visat hur hoten om att vara 'kärringar' eller 'bögar' används vid fostran av pojkar inom fotbollen.

Även idrottsmedier använder ett maskulint språk och beskriver idrotter som 'hatmatcher', 'psykkrig' och 'slagfält', nästan en militär retorik. Spelare som misslyckas kan beskrivas som att de 'gråter som en liten flicka'. På webbplatsernas kommentatorspår eller sportforum på nätet är jargongen än hårdare. Uppenbarligen finns bilden att hockey- och fotbollsspelare måste vara tuffa och hårda, tåla smärta utan att klaga och vara lojala mot kollektivet - snarare än att vara tekniskt skickliga spelare. De egenskaperna är som tagna ur samhällets bild av manlighet.

När man diskuterar kvinnors idrotter lägger man till ordet 'dam', för att markera att det här är inte bara fotboll, det är damfotboll. Det är som om min politiska gärning skulle benämnas 'dampolitik', trots att jag spelar efter samma regler som mina manliga kollegor. Medierna sätter likhetstecken mellan fotbollsspelare och man.

Dessa frågor innehåller många dimensioner. En person i Umeåpolitiken som bland annat jobbat hårt med frågan om att räta upp fördelningen av tider mellan 'manlig' idrott och 'kvinnlig' vilket säkert också fått betydelse för Umeås framgångar på området är Christer Lindvall som tidigare var fritidsnämndens ordförande. Vad ska vi med politisk makt till om vi inte använder den?

THOMAS HARTMAN

Jag har träffat många på högerkanten med en nedlåtande syn på uteliggare. De tycks sällan tro att det kan drabba dom. Kanske är dom för fina för det.

CITATET. Dagens klockrena citat kommer från Maria Urdin som varit hemlös sedan 1986.

gå ut på gatorna och kolla in alla de tusentals trasiga människor, som saknar en så grundläggande mänsklig och medborgerlig rättighet som ett eget hem. Och försök sedan se för er detta: Om jag var i deras situation, hur skulle jag se ut efter en vecka, en månad, ett år, tio år? Och hur skulle jag någonsin kunna känna någon form av självrespekt och ork att överleva, om alla visade förakt när de tittade på mig? För tro mig: det kan hända vem som helst av er. Det behövs inte mycket, för att man ska falla igenom det grovmaskiga sociala nätverket.

THOMAS HARTMAN

INTERNATIONELLT. Så här i jultid ser jag hur det blossat upp en juldebatt i lilla Finspång. Tre politiker har tydligen varit på språkresa till Cambridge för 67 000 kronor.

I kommentarerna till 'affären' kommer som vanligt en hel del fula uttalanden i skydd av anonymitet. En person menar att det hade varit bättre om kommunen kostat på politikerna en skönhetsoperation istället. En annan tycker att politikerna borde gått en komvuxkurs istället. En tredje förespråkar en intransplantation av en hjärna med sunt förnuft.

Någon av kommentatorerna har motsatt åsikt:

Väldigt många, väldigt upprörda. Nu framgår det ju inte om det var cirkus 70 tusen per pers eller om det var för 3 personer. Om det var för 3 personer så är det väl inte mycket att höja på ögonbrynen för (22000 per person för en veckas kurs inklusiva alles), om inte så kan det kanske tyckas i högsta laget.

Ni som sitter och förfasar er över hur värdelösa politiker ni har kan ju ta och masa era 'feta arslen' ur tv-soffan och ta tag i det själva genom att engagera er. Ni har faktiskt de politiker ni förtjänar.

Det sista kändes väldigt uppfriskande. Jag kommer ihåg att jag för något år sedan träffade en taxichaufför som började bilresan med att beklaga sig över politiker i allmänhet och deras idiotiska beslut. Ingen annan i taxin fick en syl i vädret. Men sen efter ett tag blev han tyst. Hämtade andan och sa något i stil med: 'Äh vad sitter jag här och klagar för, politiker är väl som folk är mest. Jag är väl själv en jä-la idiot ibland och ibland är jag bra. Man har väl de politiker man förtjänar.'

Även om det är lätt att med populistisk journalistik angripa sådant som internationella engagemang så verkar det ha skett en förändring i samhället. Tidigare var detta väldigt kontroversiellt och förde med sig stora diskussioner. Nu är det accepterat på ett annat sätt än tidigare. Kanske är debatten i Finspång en dödsryckning från forna tider. Den som retar sig på politiker som måste lära sig språk kan ju själv fundera över hur du själv skulle hantera en situation där du plötsligt sitter ordförande för ett möte med folk från hela europa i salen utan tolkar.

Vad heter kontrapropositionsvotering på engelska?

GLAD GOD JUL till dig oavsett om du är politiskt engagerad eller inte önskar

THOMAS HARTMAN

Det kan krävas olika saker för att folk ska dra upp sina bopålar och flytta hem. Luleå visar framfötterna med sina webkampanjer och har insett betydelsen av nätverksmarknadsföring.

SOCIALA NÄTVERK. En läsare som då och då besöker min blogg tipsar om siten ett förnyat Luleå respektive flytt hem. På den första webplatsen beskriver olika entusiaster och entreprenörer hur Luleå har förändrats och utvecklats. På den andra kan Luleåbor tipsa om andra före detta luleåbor som borde flytta tillbaks hem.

Tanken att använda internet och sociala nätverk i rekryteringsarbetet till staden är helt rätt och det är bara att lyfta på hatten för en bra ansats. Det ska bli spännande att följa hur det går. Umeå har verkligen någonting att lära av metoden.

THOMAS HARTMAN

UPPHOVSRÄTT. På senare tid har jag blivit Spotify-missbrukare. Här har vi en intressant tjänst som kan vara ett sätt av flera möjliga att lösa musikindustrins problem med fildelning.

Metoden att använda internet offensivt och streama musik på detta sätt visar att det mycket riktigt går att hitta affärsmodeller som gör att människor vill betala för musik.

Jag tror knappast det är folks betalningsvilja det är fel på utan de gamla affärsmodellerna. Ingen vill köpa plast för orimliga pengar. Det tar ett tag för musikindustrin att fatta. Det gäller bara att klåfingriga moderater och sossar fattar att det finns situationer då man ska låta marknaden ha sin gång.

THOMAS HARTMAN

Handen på hjärtat. Ibland gnäller vi väl lite väl mycket var och en. Låt oss börja ge beröm till folk som förtjänar det och hålla upp dörren för varann när vi går på stan.

MEDIA. Dagens guldstjärna går till journalisten Nils Widing på Västerbottens Folkblad. Det är en varm person som jag hyser den största respekt för. Jag läser honom gärna. Han skriver tänkvärt och bryr sig om att det han skriver blir korrekt. Om alla som använder den journalistiska makten vore som Nils skulle världen vara en betydligt bättre plats att leva på.

Överhuvudtaget tycker jag att VF gör ett enormt arbete som håller en vass publikation med små resurser i ett medielandskap som ser ut som det gör i västerbotten. Det skulle inte gå utan personer som Nils som är en av de som gör detta möjligt.

THOMAS HARTMAN

SAMARBETE. Jag ser i VF att Mats Rosin uppenbarligen tycker att vänsterpartiet och sossarna ska gå i gemensamt demonstrationståg första maj. Märkligt. Naturligtvis finns det inget värde i att tåga gemensamt på samma sätt som det i normalfallet inte finns någon anledning att ha gemensamma gruppöverläggningar i styrelser och nämnder eller gemensamma temamöten. Vi ska inte heller ha en gemensam grundorganisation. Vänsterpartiet är ett parti och Socialdemokraterna ett annat.

Det finns nog många som vill utplåna mångfalden av partier i Sverige. Men ingen tycks kunna förklara varför. Eller kan någon förklara vad Sverige tjänar på enfald och likriktade partier med samma åsikt?

THOMAS HARTMAN

Förövrigt såg jag att kassan fått en storm av kritik mot sig igen. Denna gång gäller det ett fall i Karlstad.

För 7 år sen föll Agneta Gustafsson och skadade sin arm sedan hon skrämts av en inbromsande buss på väg till sitt arbete. Efter en dom i Länsrätten fick hon sin armskada klassad som arbetsskada och ersättning för förlorad arbetsinkomst.

För ett par år sen fick hon en stroke som gör det omöjligt att kommunicera med omgivningen. Nu har en läkare på Försäkringskassan bestämt att hennes armskada bör vara läkt och därför får hon inte längre någon ersättning.

Försäkringskassan som försvarar sig med att den inte kan ta hänsyn till Agnetas stroke utan bara till armskadan. Som en läkare, utan att ha träffat Agneta, alltså sagt bör vara läkt.

UTSATT. I september fick Leif Öhman grönlut över benen på Vallviks bruk och brännskadades rapporterar Hudiksvalls tidning. Nu vill Försäkringskassan nollställa hans sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Orsaken. Han var inte anmäld hos arbetsförmedlingen en vecka mellan två tillfälliga jobb.

Regler ska följas. Men visst är det märkligt att en myndighet inte kan hitta lösningar på såna där situationer. Jag är övertygad om att det går. Bara viljan finns.

THOMAS HARTMAN

TRANSPORTER. Förslaget att sänka hastighetsgränserna från 110 till 100 på 57 mil väg i länet är inte realistiskt. Säkerhetstänkandet förutsätter ändå i slutänden på att människor väljer att förstå och respektera hastigheterna. För att motivera sänkningar på vissa sträckor där vägarna kräver det borde det vara möjligt att i flera fall höja på andra vägar.

Det är ett märkligt synsätt att vägarna skulle kräva samma hastighet oavsett om det är fuktigt väglag eller torrt, sommar eller vinter, dag eller natt. Bland annat i USA finns flexibla digitala skyltar som bättre följer de olika förutsättningarna. Vad jag förstår har detta även prövats i Sverige med lyckat resultat för både miljö och säkerhet. Bilförarna accepterar hastighetsgränserna bättre och har generellt blivit bättre på att hålla dem. Men för att detta ska respekteras måste hastigheterna alltså kunna variera både uppåt och neråt. Det är den vägen vägverket borde slå in på istället.

THOMAS HARTMAN

PS. Det ska bli intressant att se vilken skillnad detta kommer att göra.

INTEGRITET. Jag beklagar verkligen att mitt parti sviker ungdomarna och integritetsfrågorna på detta sätt. Bedrövligt.

THOMAS HARTMAN

MEDIA. Ibland verkar journalistkåren riktigt konservativ. Vissa 'sanningar' verkar helt enkelt inte släppas fram. Ska det fungera så i ett fritt mediasamhälle?

THOMAS HARTMAN

UTANFÖRSKAP. Idag hade vi ännu ett fall i VK. Den här gången är det en kvinna som lurat till sig 10800 kronor från försäkringskassan 2006. Det är bra att det uppmärksammas eftersom detta naturligtvis ska bekämpas. Men den åsikten hindrar inte att samtidigt ha åsikten att kampen mot lurendrejarna inte får gå ut över vanligt folk.

Idag skriver exempelvis Värmlands Folkblad om kvinnan i Torsby som lämnade in en ansökan om sjukersättning till försäkringskassan den 29 februari i år. Beskedet blev att det skulle dröja fyra månader till beslut. Efter sex månader hade ifortfarande inget hänt.

JO anser att ett sådant fall borde ha prioriterats. - Jag är mycket kritisk till den passivitet som Försäkringskassan visat i ärendet, skriver JO i sitt beslut.

Samma iver som kassan på senare tid visat för att hänga de som fuskar ska man visa mot de som behöver hjälp. Det är en enorm förnedring för den enskilde att behöva gå till sociala eller till kyrkan för att tigga hjälp för att man inte fått det stöd man har rätt till.

Ett annat fall där kassan inte bara är passiva har vi i Eskilstuna. Där gick det så långt att kassan tog fallet till rättssalen.

En Eskilstunakvinna avregistrerades hos arbetsförmedlingen mot sin vilja. När hon vände sig till försäkringskassan fick hon avslag på sin ansökan om sjukpenning eftersom kassan menade att kvinnan inte ansågs stå till arbetsmarknadens förfogande. Nu får hon rätt av kammarrätten, som menar att arbetsförmedlingen begick ett misstag som avregistrerade henne och att hon inte ska lida för detta.

Hur myndigheter kan ta sig tiden att driva frågor som det senare exemplet i domstol är en gåta. Men det är ingen ovanlighet. I går hörde jag om ett sådant exempel inom byggnadsnämndens område. Tidigare har jag hört om fall inom socialnämnden. Det finns fantastiska tjänstemän som verkligen ser individen på andra sidan.

Men det finns också såna som utnyttjar sin maktställning eller inte kanske är mer byråkratiska än empatiska och driver frågorna mot medborgarna i varenda rätt de kan hitta för att inte förlora. Där har politiken i våra styrelser och nämnder en viktig roll att fylla för att sätta stopp för knasigheterna. Det är bara det att det inte finns några politiker som följer de löpande ärendena och kan sätta stopp i försäkringskassan. Såna här överklagningar ifrågasätts sällan av media innan det är för sent eftersom det kräver ett stort merarbete att få fram informationen om enskilda fall.

En förutsättning är att samarbetet mellan kassan och arbetsförmedlingen förbättras. Därför är nyheten om samarbetet i Robertsfors så viktig. Den visar också att det pågår ett viktigt förbättringsarbete inom och mellan myndigheterna.

Vi som är politiskt aktiva har ett särskilt viktigt ansvar att se till att samhället är följsamt och att människor inte hamnar i kläm i dessa hårda tider.

THOMAS HARTMAN

PS för övrigt hade folkpartiets gruppledare Britt-Marie Lövgren en utmärkt debattartikel i VK häromdagen. Läs den.

UTANFÖRSKAP. Idag skriver Värmlands Folkblad om Björn Larsson, 59 som skriver in sig på arbetsförmedlingen. Han är rullstolsburen, förlamad och har söndertrasade axlar.
Nu ska han börja jobba - det har försäkringskassan bestämt. Detta på grund av de nya regler som den borgerliga regeringen beslutat om och drivit genom riksdagen.

Han arbetade som snickare när han föll fem meter och hamnade på en bjälke. Ryggen knäcktes. Björn blev förlamad från naveltrakten och ner och att fortsätta som snickare var inte att tänka på.
Under senare år har han arbetat med att sälja tidningsprenumerationer från sitt hem. Men för drygt två år sedan gick höger axel sönder och han opererades.
Året därpå trasades vänster axel sönder följt av en ny operation.
- De fick skära av biceps vid axeln på båda armarna.
Men bra blev han inte. Sedan juni 2006 har Björn varit sjukskriven med full sjukpenning. Så är det inte längre. För några veckor sedan fick han ett brev från försäkringskassan och nu bedöms han som fullt arbetsför. Trots att hans läkare på ortopedin i Karlstad intygat att Björn inte kan arbeta fulltid och 'inte kan arbeta avlastat på något vis'.
- Det kom som ett klubbslag i magen, säger Björn och fortsätter:
- Det är tuffa tag nu.

Högerns jakt på de sjukskrivna fortsätter.

THOMAS HARTMAN

UTSATTHET. En av de frågor jag brukar ta upp handlar om hur de mest utsatta har det i samhället vilket häromdagen till och med gav mig en eloge från en medbloggare. Krister skriver.

jag [ser] ofta politiker som Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin prata om hur Mänskliga Rättigheter ser ut i Kina, hur de ser ut för våra invandrare i Sverige och i deras hemländer. Aldrig ser jag en seriös reaktion från någon politiker vad gäller sjukskrivna, förutom Thomas Hartman, men han verkar rätt ensam han också.

Det är alltid roligt med reaktioner från er som läser bloggen. Det tråkiga är att Krister upplever sig så ensam och att han tycker att det är så få politiker som engagerar sig i dessa frågor.

En sak inom detta område som jag vill berömma högerregeringen för är de nya reglerna när det gäller deltidsarbete och företagande vid sidan av sjukskrivning. Länge har systemet varit väldigt stelbent. Från och med den första januari ändras reglerna till att bli mer följsamma mot hur verkligheten ser ut.

Regeringen föreslår nu att alla begränsningar för arbetets omfattning avskaffas för dem som senast i augusti 2007 hade beviljats icke-tidsbegränsad sjukersättning. De kommer därmed att kunna arbeta hur mycket eller hur lite de vill. Vill man starta företag, arbeta ideellt eller studera går det förstås lika bra. Alla i denna grupp ska dessutom kunna tjäna ett prisbasbelopp, eller 41.000 kronor, om året utan att sjukersättningen reduceras.

Detta är en bra åtgärd från de borgerliga som är värd beröm. Från och med den 1 januari 2009 kommer alltså betydligt fler att kunna pröva på att arbeta utan att livräntan dras in.

THOMAS HARTMAN

INTEGRITET. I en fråga till justitieminister Beatrice Ask undrar den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid vad justitieministern avser att göra för att värna rätten till anonymitet på internet.

Det som i andra sammanhang är en självklarhet - att en grupp människor ska kunna träffas och kommunicera utan att övervakas - tycks för somliga inte vara lika självklar på internet. Kommer det om några år vara möjligt, ens med hjälp av anonymiseringstjänster, att kommunicera privat på internet utan insyn från myndigheter eller intresseorganisationer?

Men utvecklingen mot ett kontrollsamhälle fortsätter och Ask kommer inte att göra ett lingon för människors privatliv.

Snart är det förbjudet att surfa anonymt om vi inte står emot övervakningsivarna.

En annan effekt enligt Anders Ahlqvist är att de företag som har som affärsidé att anonymisera internettrafiken kommer att få det svårt. - Att syssla med anonymesringstjänster kommer inte att vara tillåtet eftersom det bryter mot lagen.

Det är bara att lyfta på hatten för Karl Sigfrid som vågar gå emot partipiskan och stå upp för människors självklara rätt till privatliv också på nätet. Fler såna politiker behövs oavsett partifärg.

THOMAS HARTMAN

UPPHOVSRÄTT. Idag intervjuas Chris Heilmann från Yahoo av Dagens industri. Hans budskap är lika enkelt för allmänheten att förstå som det tycks obegripligt för skivindustrin. Det går inte att stoppa nedladdningen.

'Händer det så händer det, jag tror inte att det går att stoppa. På 1980-talet kunde filmbolagen släppa samma film vid flera olika tillfällen runt om i världen och tjäna pengar varje gång. De verkar inte ha förstått att världen inte ser ut så längre utan internet har gjort så att alla kan få filmen direkt när den kommer ut', svarar Chris Heilmann.

'Istället för att omfamna detta och se det som en möjlighet kallar man allt för piratkopiering och illegal fildelning.'

Enligt honom är det upphovsrättslagarna som ofta ställer till det och han är trött på företag som spärrar material och utesluter vissa länder från att ta del av det. Han tycker att grundidén till internet är frihet och öppenhet och att folk ofta glömmer bort det.

'Jag förstår inte vad folk inte förstår - öppna upp är en bra idé.'

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

THOMAS HARTMAN

INVANDRING Lördagens artikel om tjejer som betraktas som bihang av migrationsverket är klart läsvärd. Vilket parti i svensk politik står på dessa tjejers sida?

THOMAS HARTMAN

INTEGRITET. Nu kommer ännu mer integritetskränkande lagstiftning från EU. Det är dags för lagring av trafikuppgifter. Ett förslag som moderaterna uppenbarligen numera är anhängare till.

Tidigare var det dock annat ljud från Beatrice på högerkanten.

- Jag ifrågasätter hur effektivt det egentligen är för brottsbekämpningen. Det kostar mycket och det är ett problem ur integritetssynpunkt. Allvarligast är att man kan se precis på vilka hemsidor du har surfat, säger Beatrice Ask - Computer Sweden 23/09- 2005

Snabbt ändrade hon sig när hon blev minister. Är det partipiskan som viner?

THOMAS HARTMAN

UTANFÖRSKAP. 'Talking to me' bloggar om dagens samhälle:

Fredag 12/12-2008 ca 14.30 ringer en kvinna från FÖRSÄKRINGSKASSAN till mig ang min sjukskrivning. Jag har varit halvtidssjukskriven sedan i oktober, och i jan har jag FÖRBRUKAT mina sjukdagar och MÅSTE byta arbetsuppgifter eller jobb. EN sak är säker JAG FÅR INGA PENGAR och den 9/1 2009 är jag frisk! DET HAR STATEN BESTÄMT ÅT MIG! Halleluja!

Kan inte mitt företag ge mig en för min skada passande tjänst, så ska jag stå till arbetsmarknadens FÖRFOGANDE!

Det är vad jag ÄR VÄRD som arbetsskadad människa idag.

NU SKA JAG GÖRA UPPROR!

Hur vete fan, men det kanske ni kan hjälpa mig med?

Det blir fler och fler som inser vad högerregeringen menar med att angripa utanförskapet.

THOMAS HARTMAN

MEDIA. Jag känner rätt många människor och däribland den företagare som VK skriver om i dagens tidning och VF skrev om igår. Det är jag stolt över. Han är en person med ett mycket varmt hjärta, duktig, engagerad och omtänksam. Vilket jag tror alla som känner honom kan vittna om.

Jag blev i sig inte förvånad att han hade hörts i samband med Norénfallet eftersom jag minns att han någon gång berättat att han haft affärer med det bolaget men jag förstod det som att relationen bröts av någon anledning. Därför har jag svårt att tro att han skulle ha med detta att göra. Hur det ligger till får väl framtida utredning utvisa. I detta land heter det att människor är oskyldiga till motsatsen bevisats som tur är.

VK:s journalist Karin Hörnfeldt slarvar eller så försöker hon sig på en liten fuling när hon skriver nedanstående:

' Thomas Hartman ville i går inte ge några kommentarer om sin koppling till den misstänkte Umeåföretagaren och eventuellt inblandning i samband med Noréns konkurs. - Min enda kommentar är inga kommentarer, säger Thomas Hartman.

Jag kan inte tolka det på annat sätt än att hon antyder att jag på något sätt skulle ha med Noréns konkurs att göra (även om hon inte skriver det rent ut). Så är absolut inte fallet.

Detta är också något jag förutsätter att Karin Hörnfeldt mycket väl är medveten om. Men det kan ju förstås också som sagt vara ett rent slarvfel från hennes sida.

THOMAS HARTMAN

PS En annan artikel i VK handlar om att VK:s chefredaktör Torbjörn Bergmark är förvånad över att polisen vill att JK ska utreda eventuella läckor från polishuset i samband med grisbackamordet. Jag är däremot inte det minsta förvånad.

Journalister jag känner som jobbar framför allt på kvällspress i huvudstaden berättar hur det går till.

Där betalar tidningarna tipspengar svart rakt i fickan till enskilda poliser som gjort det till en vana att läcka information till media. En polis jag talade med berättade att det var ett stort problem. Även om hon låste sitt skåp när hon gick hem så kunde hon upptäcka morgonen efter att skåpet öppnats under natten av någon kollega med tillgång till nyckel. Sen stod informationen i pärmen att läsa i tidningen.

Att information kommer ut i media är inget problem rent generellt. Men i vissa fall bidrar det till att skada personer som inte kan försvara sig mot osanningar eller utredningshypoteser och att utredningen försvåras eller rent av saboteras.

Det stämmer säkert som VK säger att de bedriver ett gediget journalistiskt arbete men att media kan köpa polisinformation för svarta pengar som sedan kan bokföras som tipspengar är direkt skandalöst. Alla i branschen känner dessutom till att det är så det fungerar.

LIV OCH DÖD. Bloggaren Alter Egos sista inlägg handlade om hennes cancerbehandling. Jag nås nu av beskedet att Helené är död genom att jag läser smärtan i hennes dotters blogg Drakungens tankar.

Så förgängligt är livet. Jag känner inte Helené annat än via bloggen som jag läst ofta. Nu finns hon inte mer. Men bloggen finns kvar som en frusen minnesplats och orden som jag läst så många gånger förut får plötsligt annan innebörd och mening. Det påminner så brutalt om hur vi tar varandra för givna och hur fruktansvärt skört livet är.

Var rädd om dig och tänk på att mycket av de problem du tragglar med i livet är rätt meningslösa och små. Visa kärlek till din omgivning och lev. Innan det är för sent.

THOMAS HARTMAN

PS Så här skrev Helené i ett av de inlägg som beskriver hennes sista tid.

Nu har jag under två månaders tid, på ett påtagligt sätt fått känna på att aldrig veta vad nästa dag har med sig, för här svänger det snabbt även på timmar. Det är en otäck känsla att totalt ha tappat kontrollen över livet, helst när man är van att stenkoll på det mesta. Nog har jag mått allt annat än bra detta år, mitt utseende har förändrats med rasande fart nedåt. jag 20 sep Fotot är taget tre dagar innan jag åkte in, så jag mådde redan dåligt, men såhär två månader senare ser man ändå mer hur tärd och glåmig jag ser ut, vilket i sig gör att man känner att tiden rinner ifrån en.

Tid är något som numera blivit en lyxvara för mig, jag kan inte stoppa den hur mycket jag än vill, jag kan inte ens prioritera som jag skulle vilja. Med ens så inser jag hur nonchalant jag faktiskt sett på livet, tagit för givit att man ska leva åtminstone ett långt liv, om än inte helt friskt. I morgon är det två månader sedan jag blev inlagd på sjukhuset, känns snopet för den tiden har gått alldeles för fort .

UTANFÖRSKAP. Jag ser att Littorin klagar på jobben och att det kommer två skitår framöver med hög arbetslöshet.

Sysselsättningen beräknas minska med hela 145 000 under de kommande två åren. Under valåret 2010 stiger arbetslösheten till nio procent. Det är något de flesta i och för sig redan räknat ut. Så långt räckte alltså snacket om jobbpolitiken.

Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan även denna borgerliga regering skyller på otur. Eller som Akinder skriver i tidningen Östra Småland:

Naturligtvis är detta ingenting annat än en osentimental missil skickad från verkligheten rakt in i Fredrik Reinfeldts kulissbygge vid namn Allians för Sverige.

Vad som istället för sänkta skatter för dem som redan har jobb skulle behövas är riktade köpkraftsstimulanser till de hushåll som har det knapert och använder hela sin inkomst att handla för.

Utvecklingen som vi nu ser gör att vi stärks i vår uppfattning att regeringen på allvar borde överväga vårt förslag om att byta det ytterligare jobbskatteavdrag på 15 miljarder kronor vid årsskiftet mot en riktad momssänkning.

Faktum är att trygghet, utanförskap, fördelningspolitik och jobbpolitik är den gamla alliansens svaga sidor. Gynna de rika däremot är de duktiga på. Så har det alltid varit med borgerliga regeringar. Det är dags för förändring.

THOMAS HARTMAN

LÄKEMEDEL. Det tycks vara lättare att få ett recept på antidepressiva medel än att få någon att tala med i detta samhälle.

Idag skriver miljöpartiets Thomas Nihlen en utmärkt debattartikel i kristianstadsbladet apropå detta problem med felmedicinering i svensk äldrevård och sjukvård. Nihlen sammanfattar det klockrent.

Den svenska äldrevården behöver mer dragspelsmusik och mindre antidepressiva läkemedel, för att inte tala om fler nattsmörgåsar och mindre sömnmedel.

THOMAS HARTMAN

UNIVERSITETET. Ska du anmälas om du skickar ett enstaka förfluget SMS sent en fredagnatt? Är det i så fall fråga om trakasserier, mobbing, dåligt omdöme eller är det så att personen som anmäler har ömma tår och okynnesanmäler? Frågan ställs på sin spets när VK rapporterar hur korrespondensen från en universitetsanställd till en annan kommit i ljuset och blivit föremål för diverse utredningar.

Jag brukar ofta lyfta hur modern teknik påverkar våra relationer. Omedelbarheten i mail och sms ger nya dimensioner. Och det gäller verkligen att tänka efter - tappar du sinnet och skriver det där ögonblickliga mailet så kan det bli något du får ångra resten av ditt liv. Det går dessutom att återvinna även om det raderas. Och det kan visas för alla dina kollegor.

Samtidigt ligger såna SMS kanske i teknikens natur och man får ibland stå ut med att det kommer enstaka knasigheter. Kanske får man skriva upp det på samma konto som när folk bråkar och vräker ur sig idiotier i verkligheten. Om förflugna ord mellan människor regelmässigt skulle polisanmälas skulle enda sättet att få upp utredningskapaciteten vara att vi alla söker anställning hos polisen.

VK-artikeln räcker alltså inte som underlag för att förstå skeendena. Då måste man ha helhetsbilden och det får vi som bekant sällan via pressen. Förekommer andra liknande händelser även om det inte är via SMS? Finns skvaller och baktaleri med i bilden? Hur är stämningen på instutionen egentligen bakom den ibland så trista och knastertorra juridikfasaden? Det är därtill sällan ens fel att två träter.

En sak kan vi dock slå fast utan att tveka och det är att universitetets många högt studerade med mängder av universitetspoäng (inklusive vissa professorer) är varken finare eller sämre än övriga i samhället. Bakom den bildade fasaden förekommer så mycket svinerier att du skulle kunna fylla åtskilliga böcker med sida upp och sida ner av spännande anekdoter.

Där finns doktoranden som mobbas för han eller hon har råkat få handledaren som den styrande grupperingen på institutionen helst skulle se överkörd av bussen. Den indirekta bestraffningen kommer som ett brev på posten och handlar om mycket 'trist' undervisning och lite 'fri' forskning. Där finns samtidigt de styrandes gullebarn som har 'rätt' handledare och därför får mycket utrymme för forskning, god tillgång till externa medel och lite 'trist' och bunden undervisningstid. Inte undra på att den akademiska karriären går bättre i det senare fallet när vissa av konkurrenterna mobbas ner i diket.

I universitetsvärldens bildade miljö finns personalmotsättningar som skulle få folk att svälja kaffekoppen hel av pur förvåning. Jag har hört om otrohets och sexuella historier som förvandlar Clintons knasigheter till rena bagatellerna. Där förekommer i vissa fall ett spel om doktorandtjänster som får myglet i Tv-serien Dallas och intrigerna i Robinson att framstå som inspelade avsnitt av kyrkans barntimme.

Så oavsett vad SMS:et egentligen handlade om och om det var förflugen vrede eller inte så satsar jag 1000 spänn på att det är toppen av ett isberg med många ingredienser som rör långt fler personer än de två direkt inblandade. Inte sällan försöker ansvariga chefer sopa problemen under mattan.

I universitetsvärlden kan ingen höra dig skrika. Många vågar inte öppna munnen, speciellt doktorander som har hela sin akademiska karriär i händerna på de personer som mobbar dom. Hur kul är det egentligen att ha ont i magen varje dag? Därför är det bra att varje gång frågan om hur det står till på instutionerna egentligen kommer i ljuset och till allmänhetens kännedom.

Trots allt är det ju skattebetalarna som betalar för åtskilligt av verksamheten som bedrivs uppe vid ankdammen. Samtidigt finns ungdomar med dåligt självförtroende inför sin universitetsansökan. Kanske tror vissa av dom att universitetsvärlden är befolkad av högt utbildade hedersknyfflar som i vissa fall till och med tror sig vara lite bättre än alla andra.

Den myten kan vi slå hål på direkt.

THOMAS HARTMAN

PS Stort grattis till alla som jobbat med kulturhuvudstadsåret. Det finns alltid de som jobbat i det tysta men sällan får någon uppmärksamhet när klapparna på axeln skall fördelas. Vi har en stark ansökan och jag hoppas den får den uppskattning den förtjänar.

Vända ryggen till de sjukskrivna är högerregeringens paradgren. Men så tillhör dom ju som bekant den gamla alliansen.

Mer försäkringskassa
UTANFÖRSKAP. Idag skriver Upsala Nya Tidning om den senaste medarbetarundersökningen hos försäkringskassan. Det ser riktigt dystert ut för kassans ledning. I en förändringsprocess är det viktigt att folk känner att de är med och förstår varför förändringarna genomförs. Men i kassans fall är det ren katastrof och inre kaos. Chefer har lämnat organisationen i vredesmod och andra kräver generaldirektörens avgång bakom kulisserna.

Än har dock högerregeringen kommit på tok för billigt undan sina socialförsäkringsförsämringar för de mest utsatta. En av de personer högerregeringen jagar är chauffören Sören Johansson. En som däremot nyligen vann en rättstvist mot kassan är en motalakvinna som fick slåss i länsrätt och kammarrätt. innan hon vann rätten till att få vara sjuk. Så ska det tydligen fungera i högerns samhälle. Ska du ha samhällets trygghet får du överklaga i flera år.

Högern anklagar sossarna för att stå för tryggheten i svensk politik. Det är uppenbarligen korrekt. I alla fall om man jämför med den gamla alliansen.

Skickar räkning
Högerregeringen införde som bekant från och med 1 juli i år att skol- och förskolepersonal ska kontrollera sjukintyg för barn under 12 år. I Kalmar tar man till ett udda grepp och skickar en räkning till staten på 160 000 kronor. Det motsvarar tiden det som går åt att kontrollera barnen och deras föräldrar eftersom man anser att det är ännu en kostnad som vältrats över på kommunerna utan täckning från statsmakternas sida. Kanske något att ta efter?

Ett namnförslag till den nya allians som bildats är för övrigt just 'Nya Alliansen' till skillnad från moderaternas tidigare lansering av 'det nya arbetarpartiet'.

THOMAS HARTMAN

SAMARBETE. Inte för att jag förstår varför det röda alternativet behöver bidra till mer av blockpolitik. Men nu har samarbetet i vart fall gått i en ny fas.

Som jag skrivit tidigare på bloggen så tillhör jag de som är tveksam till utvecklingen mot ännu mer av blockpolitik. Det är inte en utveckling som är bra för landet och hur småpartierna på högerkanten kan gilla detta är en gåta. Det tyder på att de inte tänkt efter och insett konsekvenserna. Fortsätter utvecklingen utrotas de. Kvar står vi med ett tvåpartisystem. Det är knappast något att sträva efter.

Högerpartiernas representanter (även här i Umeå) fortsätter upprepa inlärda centrala argumentationsslingor (skapade av Schlingmann) som att vi socialdemokrater står för bidrag ungefär som om det vore nåt att skämmas för. Tvärtom. Klart att vi ska stå för skyddsnät. Det är bra att högern lämnar valkover i den frågan både i ord och i praktisk politik.

Självklart ska vi socialdemokrater i ännu högre utsträckning än tidigare stå för solidaritet och att vi människor hjälper varandra när det är jobbiga tider. Var och en har med egna ögon sett vad högerns politik handlar om. De blå jävlas med de mest utsatta och gynnar de redan gynnade. Det är bara att ta sjukförsäkringen och komvux kontra fastighetsskatt och pigavdrag som fyra exempel. Den blå regeringen skramlar dessutom som en trasig växellåda ju tyngre det går för svensk ekonomi.

Vi kan se fram mot en bra valrörelse med tydliga alternativ. Då ska högern väck. Det är dags för förändring.

THOMAS HARTMAN

I Tidningen Ny teknik kan vi läsa att tingsrätten i Vänersborg nyligen dömde en fildelare att betala 24 000 kronor för att han laddat upp fyra (4) låtar på internet. Det säger en del om storleken på de belopp skivindustrin kommer att vilja ut när högerregeringen släpper in privatpolis i Sverige.

Konsekvensen blir nu att Pirate Bay jobbar med att kryptera sina förbindelser. Redan nu finns tjänster som dold och relakks som gör att du kan gömma din IP. Fler och säkrare tjänster kommer vilket i sin tur kommer att kunna användas exempelvis av samlare av barnporr. Så där ja. Så kan regeringens ambitioner att hjälpa Sony BMG och MGM studios leda till att barnporrnätverken får nya verktyg. Grattis Beatrice Ask.

Jag fick en fråga om det finns något sätt att se gratis TV på internet och det finns flera alternativ. Ett sådant har du här. Undrar om Tv-bolagen också vill ha Beas hjälp att stoppa teknikutvecklingen förresten?

Svettigt
Försäkringskassan har tuffa dagar. Nu har omsorgsförvaltningen i Kristianstad fått nog och JO anmäler försäkringskassan. Ärenden har legat hos kassan sedan 2002. Samtidigt kan vi se att 76 000 personer vid årsskiftet kommer att passera den tidsgräns då de riskerar att mista sin sjukpenning enligt de nya sjukskrivningsregler som kom i somras.

Regeringens jakt på de sjukskriva fortsätter.

THOMAS HARTMAN

I ett par dagar har Helsingborgs Dagblad granskat högerregeringens nya sjukskrivningslag.

20-årige Ale Ingvaldson har en svår cancer och kan inte arbeta. Han är trött och har dessutom fått epilepsi som tvingar honom att ta mediciner. Han har opererats och behandlats med strålning och cellgifter. I den nya sjukförsäkringslagen finns gränser för hur länge du kan vara sjukskriven. Men ska inte gälla för riktigt allvarliga sjukdomar. Då har man rätt till den högsta sjukersättningen (80 procent) under obegränsad tid.

Ale uppfyller både enligt sin egen läkare och försäkringskassans förtroendeläkare dessa kriterier. Men trots den svåra cancersjukdomen får Ale istället den lägsta ersättningen av försäkringskassan. Han riskerar också att utförsäkras om 18 månader. Orsaken är att han på sin läkares inrådan gav sig ut på resa. Då ändrades Försäkringskassans bedömning. Nu anses 20-åringen inte längre allvarligt sjuk.

Ale fick aldrig ens ut de 80 procenten. Så fort kassan fick klart för sig att han funderade på att resa utomlands för vad som kan vara hans sista resa så revs beslutet upp retroaktivt.

Försäkringskassan går nämligen inte bara lefter lagens bokstav. Man gör även en egen bedömning av det man kallar 'allmäntillståndet'. Att Ale Ingvaldson fortfarande är allvarligt sjuk och inte kan arbeta har då ingen betydelse.

När TCO kommenterar fallet säger Roger Mörtvik:

-Tolkningen av lagen är så osäker att ingen vet vad som gäller. De anställda på Försäkringskassan vet inte hur de ska bedöma ersättningsrätten för personer med svåra diagnoser. Och de sjuka vet inte vilken rätt till ersättning de har.

Roger Mörtvik tycker att det är som om beslutsfattarna utgår från att de svårast sjuka försöker fuska, som om de kan jobba men inte gör det.

Det är ingen idé att prata med ansvarig minister Christina Husmark Pehrsson (m) för hon kan inte uttala sig i enskilda fall. Men hon kan självklart ta tillbaka lagen och ta initiativ till ny lagstiftning men något sådant har den högerstyrda regeringen naturligtvis inga planer på.

Inte en enda gång har försäkringskassan ringt till Ale eller familjen för att ge råd och information. Är det ingen lagstiftare eller myndighetsperson vid försäkringskassan som funderar över hur människor mår som när de genomlider sin jobbigaste tid i livet och behandlas på detta sätt?

Är det så här Sverige ska fungera? Knappast. Vi behöver en ny regering snarast. Dagens hjälte är alla sjukskrivna som orkar slåss trots att de lever i ett helvete. Idag symboliseras det av Ale och hans pappa.


THOMAS HARTMAN

PS Visst är det konstigt att regeringen är mallig för att man inte ger statsstöd till bilíndustrin när Volvo och SAAB står inför sitt stålbad. Däremot ger man gärna statsstöd till musikindustrins företag när de drabbas av sin strukturomvandling. Vi har sannerligen en märklig regering. Det är pinsamt uppenbart att de inte har en aning om vad de pysslar med. Deras så kallade paket var ju riktigt tandlöst. Det skarpaste förslaget var ett ROT avdrag för de som redan gynnats som har pengar och anser sig våga bygga i denna ekonomiska situation. Som vanligt ingenting till pensionärer, arbetslösa eller sjuka. Vad ska vi med en regering till som inte regerar?

Idag träffade jag flera personer på flyget som gillade Lennars uttalanden om professorer och att tala i egen sak. Utan tvekan måste man kunna ifrågasätta forskningen utan att företrädarna runt universitetsdammen känner sig trampade på tårna. Jag vet inte exakt alla detaljer om hur det var i det här fallet men jag har sett flera exempel där tyckande i universitetsvärlden förväxlas med någon slags exakt sanning och när det ifrågasätts känns det lite som prinsessan på ärten.

Som vanligt finns det ett följe som kommenterar och kritiserar Holmlund. Det sker gärna fegt och anonymt. Vissa brukar mena som någon slags försvar att anonyma åsikter hör hemma i en demokrati. Men kan jag inte hålla med om. Kan man inte stå för sin åsikt med sitt namn kan man lika gärna knipa igen.

Dagens hjälte får symboliseras av läkaren Rolf Byström på den öppna läkarmottagningen Hållpunkt i Stockholm. På mottagningen som är till för hemlösa arbetar läkare, tandläkare, psykiatriker och sjuksköterskor. Väntetiden är bara några minuter och det krävs ingen legitimation.

Ibland träffar jag på en mallig och självsäker attityd från folk på högerkanten som ser ner på uteliggare. Man får känslan att vederbörande betraktar sig själv som någon slags bättre människa som minsann aldrig själv skulle kunna bli hemlös. En slags unken vi och dom mentalitet sprider sig snabbt i rummet. Ungefär som om det ligger i den hemlöses personlighet att han eller hon hamnat där.

Men det finns barnfamiljer som är hemlösa. Och det finns unga människor som ännu inte är myndiga som av olika anledningar lever på gatan. Faktum är att det händer lättare än man tror. Vem som helst av oss kan råka ut för att världen rubbas och vi faller hejdlöst. Det gäller bara att vi råkar ut för en situation som vi inte är rustade för att klara av.

När man pratar med människor som råkat hamna i denna situation så inser man dessutom hur oerhört utsatt och krävande det livet är. Risken för infektioner och sjukdomar är enorm. Du måste vara mer mentalt stark än de flesta av oss. Du får aldrig slappna av. - De får inte sova i en ordentlig säng, får aldrig någon riktig vila och kroppen kommer alltid i andra hand.

- Jag har själv funderat på hur jag skulle överleva som hemlös, säger Rolf Byström. Den frågan borde nog fler ställa sig innan de rackar ner på uteliggare från den skenbara tryggheten i TV-soffan.

THOMAS HARTMAN

Idag torsdag har det varit styrelsesammanträde i Norrtåg. Därför kunde jag inte blogga förrän nu. Efter att vi beslutat om anskaffningen av tågen som ska gå i regiontrafik på Norrland står nu frågor om taxesystemets utformning och vagnarnas innehåll (stolar, internetuppkoppling, kaffeautomater etc) på tur.

För oss som har det politiska uppdraget att jobba med dessa frågor gäller det att hålla fokus på övergripande inriktningar och inte fastna i detaljer som experterna kan bättre. Efter att ha rest med tåg som haft usel handikappanpassning och sett hur dåligt det kan fungera är det naturligtvis en viktig fråga att bevaka. Det är kul att se hur de fyra nordligaste länen jobbar tillsammans för att få bra lösningar för hela regionen.

I morgon blir det att stiga upp fem för att åka till huvudstaden över dagen och ta del av kulturutredningens tankar på SKL.

Idag beslutade sig regeringen för att fjäska för mediaindustrin i och med IPRED-lagstiftningen. Tydligen har moderaterna inte lärt sig ett skvatt av FRA-debatten. Lagen måste stoppas. Det är vår medborgerliga skyldighet. Det är upphovsrättsindustrin som kommer att tjäna pengar om IPRED går igenom, inte kreatörerna själva.

Jag ser att Anders Ågren gått med i Facebook. Inte illa. Välkommen. Även om Anders säkert är så partilojal att han inte går med i facebook gruppen stoppa Ipred så tycker jag du ska göra det.

Dagens hjältar är de personer i riksdagen som stod emot den svidande partipiskan i FRA frågan exempelvis länets folkpartist Maria Lundqvist-Brömster från Nordmaling. Vi får hoppas att det finns borgare med civilkurage även när det gäller Ipred.

THOMAS HARTMAN

Som bekant brukar jag belysa fall från försäkringskassan för att öka insynen i vad regeringens hårdare tag kombinerat med kassans myndighetsutövning egentligen innebär. Jessica Andersson är senaste exemplet.

Jessica har arbetat i hemtjänsten och var på väg i bil i arbetet mellan två vårdtagare när hon blev påkörd bakifrån. Efter det fick hon stora problem med smärtor i nacken och axlarna.

I sex år har Jessica varit sjukskriven med arbetsskadelivränta för sin whiplashskada. Men nu har försäkringskassan ändrat sin bedömning och anser att smärtorna beror på att hon har för stora bröst. Avslaget kom samma vecka som den sista utbetalningen av livräntan. För Jessica Andersson får det konsekvensen det att hon omedelbart från december månad endast har sjukersättning på 5 900 kronor. Livräntan på 7 700 kronor tappar hon.

Den läkare som är medicinsk rådgivare till försäkringskassan i Jessicas ärende vill inte ge någon kommentar när media vill försäka förstå hur han tänkt.

Ska man behandla folk på detta sätt? Brösten har väl i så fall förvärrat situationen för Jessica i alla år så det kan väl knappast vara en nyhet för kassan. Nej, det är uppenbarligen nåt fel med försäkringskassans förmåga till effektivitet, empati och kommunikation. Kombinerat med ett hårdare regelverk.

Om man ska ändra bedömningen i ett fall som Jessicas så måste det väl ske på ett sådant sätt att den enskilde kan hantera konsekvenserna för sin ekonomi. Det kan inte heller vara acceptabelt att släppa en person utan rehabilitering. Dessutom kan man fråga sig hur det kan komma sig att den makthavare som kassan skyller på nämligen läkaren kommer undan medias granskning med att han inte vill kommentera.

Men det är väl så det ska vara i dessa tider. Det är inte konstigt om allmänheten får uppfattningen att det är godtycket som styr kombinerat med att kassan i grunden fått direktiv från högerregeringen om att slöfockarna ska ut i arbete.

THOMAS HARTMAN

PS samtidigt kan vi läsa att fattigdomen ökar i samhället.

Prästen Margareta Carlenius berättar om människor som inte har mat för dagen och att deras utsatta situation ofta varken beror på slarv eller missbruk. Det kan vara människor som fallit mellan myndigheternas stolar. Många som söker om ekonomisk hjälp har låg pension eller uppbär olika ersättningar från Försäkringskassan. Alla lever på normen för existensminimum. Det berättar Birgitta Lundin, som är föreståndare för Frälsningsarméns öppna, sociala verksamhet i Norrköping.

Dagens hjältar är personer som Margareta och Birgitta som får hantera det utanförskap högerregeringen gick till val på att ta bort. Nu förstår vi att det bara var tomt snack.

Meningslöst uttalande
Bush beklagar de felaktiga uppgifter om Iraks massförstörelsevapen som låg till grund för kriget. Imponerande. Sällan brukar ledare erkänna fel. Samtidigt vägrar den avgående presidenten avslöja för BBC om detta faktum hade påverkat invasionsbeslutet.

Knappast.

Däremot var hotet mot världen den skrämselpropaganda Bushs administration behövde för att få med sig övriga världen på att kriget var motiverat. Det i sin tur placerade oss alla på ett sluttande plan. Konfliktnivån trappades upp. Bush spelade terroristerna i händerna.

På nåt sätt känns det där urskuldande presidentuttalandet ungefär som när en journalist skriver krigsrubriker och påstår att Carola är gravid och sedan erbjuder en rättelse i minimal text längst bak i tidningen. Totalt meningslöst.

Kriget drogs igång med alla dess konsekvenser. Bush kan kliva ut ur vita huset medan hökarna finns kvar både i amerikansk och europeisk politik. Alla vi andra lär få dras med den pandoras ask han öppnade.

Dagens hjälte är inte en person utan flera.
I stockholms lokaltrafik pågår en diskussion om att SL-personalen fått 15379 klagomål så här långt. Där finns chauffören som drog igen dörren rakt i ansikten på en tjej efter att hon slängt korven hon nekats ta ombord. Där finns chaffisen som vägrade en kille plats på bussen med motiveringen att man ser ju att han 'luktar illa'

Men när jag åkte roslagsbanan häromdagen så träffade jag på en fantastiskt trevlig biljettkontrollant. Han skrattade och var glad, hälsade på alla och önskade trevlig helg till hela vagnen. Om folk var det minsta tveksamma frågade han var dom skulle och höll koll på deras kommande station. Man kände sig verkligen välkommen.

Jag önskar jag hade vetat vad han hette för i så fall hade jag skickat ett mail till lokaltrafiken och kompletterat alla dessa klagomål med en hyllning till denne fantastiska kontrollant.

Nu får han symbolisera dig som gör ditt jobb och möter din omvärld med ett leende på läpparna och samtidigt sprider glädje, värme och energi omkring dig. Du betyder mer än du tror för att världen ska vara en dräglig plats att leva på.

THOMAS HARTMAN

PS En annan diskussion i huvudstaden gäller arbetet för att skapa en dräglig tillvaro för uteliggarna. Högern har dragit in på stadsmissionens mötesplats Enter som fångar upp unga i farozonen. Kommentaren från Moderaten Jonas Nilsson (ordförande för organisations- och föreningsutskottet) är den där klassiska - att det inte finns pengar.

Jag förstår inte hur det kan komma sig att moderaterna på något konstigt sätt alltid däremot tycks ha pengar över att satsa på skattesänkningar.

I min roll som ordförande för universitetstidningen Vertex funderar jag ofta över hur medialandskapet förändras och utvecklas eftersom det får strategisk betydelse för tidningens utveckling i framtiden.

På senare tid har det amerikanska presidentvalet öppnat ögonen hos allt fler inom gammelmedia för micromedias roll i Obamakampanjen. På liknande sätt kan vi se hur de aktuella terrordåden i Indien sätter mikrobloggarnas roll som nyhetskälla i centrum.

Nu handlar det inte längre som att medier berättar för passiva läsare vad som hänt. Istället uppstår ett informationsutbyte där fler bidrar med sina pusselbitar för att skapa en så komplett bild som möjligt.

The Guardian skriver exempelvis om Twitters betydelse och journalism.co.uk
tar upp bloggare, Flickr och Youtube.

Vi har kunnat se hur nyhetsdygnet förändrats. Sedan en tid räcker inte längre tidningarnas publiceringstillfällen till. Istället konkurrerar nyheterna om att hinna ut vilket kräver allt snabbare rapportering. Vi kan också se en journalistisk kongruens där olika media flyter samman. Radio och TV flyttar in till internet som interagerar med pappersmedia. Men vi ser också hur nyhetsarbetet aldrig blir 'färdigt'. Kompletteringar görs löpande. På så vis flyter journalistiken samman med sociala medier och micromedia på ett helt annat sätt än tidigare.

Nyhetsflödet som bildas av olika bloggar bygger inte på lusten att förse gammelmedia med artiklar utan står på egna ben och bildar ett nätverk som interagerar med varandra.

Det här kan få betydelse för liv och död. I mellanöstern har exempelvis ett hundratal digitala videokameror delats ut bland palestinier för att dokumentera övergrepp från israeliska soldater exemelvis vid checkpoints. När övergreppen finns på film kan inte israeliska gammelmedia stå emot längre utan visar filmerna vilket blir en samverkande kraft som de israeliska myndigheterna inte kan sopa under mattan.

Det är alltså en enorm förändring i medialandskapet som pågår och i västerbotten kan vi vara stolta över VK:s beslut för ett antal år sedan att satsa på öppenhet för sin site istället för att låsa in den med koder och nätbetalningar. Vägvalet var riktigt trots vissa gamla journalisters klagan. Idag kan vi se hur VK-portalen utvecklats till ett viktigt journalistiskt bidrag till mediautvecklingen i landet.

En av de personer vi har att tacka för detta är VK journalisten Tom Juslin - en av pionjärerna på området.

THOMAS HARTMAN