MAKTLÖS. Justitieombudsmannen ger försäkringskassan kritik för att en man i Åtvidaberg inte fått ut sina pengar trots dom i kammarrätten. Mannen har inte ens lyckats få kontakt med försäkringskassans handläggare.

Ofta brukar vi socialdemokrater klandra högerregeringen för deras ändrade och brutala regler. Men allt elände som drabbar de mest utsatta i samhället är inte högerns fel. Däremot tycks de oförmögna att få rätsida på problemen. 

THOMAS HARTMAN

UTANFÖR? Roger Johansson från GS facket uttrycker det klockrent i Dagbladet i Sundsvall.

"Vid riksdagsutfrågningar och debatter verkar inte alliansens företrädare förstå vad som händer. Beslut ­fattas i rasande takt omställningstiderna är så korta att myndigheternas system inte hinner med. Detta gör att man ska ibland måste sitta och fatta retroaktiva beslut som alltså kan drabba människor flera månader bakåt.

Vi har medlemmar som fått sin sjukpenning återkallad retroaktivt minst en månad tillbaka. Vad förväntas man då göra? Begära a-kassa minst en månad retroaktivt?

Nej! Allianspolitiker stå för den soppa ni kokar ihop och skyll inte åt höger och vänster när det visar sig att överilade och dåligt underbyggda beslut leder till personliga tragedier."

Nu har Mona Sahlin för övrigt utmanat Reinfeldt på debatt i dessa frågor.

THOMAS HARTMAN

UTANFÖR? Agneta Lundberg beskriver vad det handlar om i en insändare i Dagbladet i Sundsvall.

"Förändringarna i sjukförsäkringen har inte kommit i hast, utan är resultat av medveten politik. Detta bekräftas också av statsministern i media. ­Moderaterna ser sjukförsäkringen som ett bidrag och vill därför till varje pris tvinga sjuka ut i arbete, oavsett vad det får för konsekvenser."

Det är obehagligt att se hur högerregeringen flyr ansvaret för sin egen politik. Var är alla borgerliga lokalpolitiker som brukar tjata om den "härliga alliansregeringen"? Varför tar de inte ansvar?

THOMAS HARTMAN

MAKTLÖSHET. Inför valet 2006 talade Fredrik Reinfeldt om fler arbeten och något han kallade minskat "utanförskap". Men så blev det inte. När arbetslöshet och "utanförskap" ökat under den moderatstyrda borgerliga regeringen ändrar han retorik. Nu vill han öka drivkrafterna för arbete. Det intressanta är att drivkrafterna ska vara olika beroende vem det gäller. Drivkraften för Reinfeldt, riktigt högavlönade och vi andra som har arbete är "belöningar" med ännu mer i plånboken genom fler och fler skattesänkningar.

För arbetslösa eller sjuka gäller andra drivkrafter: hungriga vargar jagar bäst. Sjuka tvingas ut på en arbetsmarknad där jobben för närvarande inte räcker till. Svårt sjuka tvingas efter årsskiftet stå till arbetsmarknadens förfogande. Människor som genomgår rehabilitering för att försöka komma tillbaka till sitt gamla jobb tvingas avbryta för att prövas mot andra jobb.

Under den prövningen sänks ersättningen. Dessutom riskerar pengarna att komma fram för sent. Beslut fattas först några veckor innan det ska träda i kraft. Att det drabbar människor som i de flesta fall redan lever på marginalen tycks inte bekymra moderaterna. Så förvärrar man situationen för människor i maktlöshet.

Fredrik Reinfeldt som i vanliga fall älskar rampljuset låter sina ministrar Cristina Husmark Pehrsson och Sven Otto Littorin ta smällen då det gäller sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. När han nu kommenterar kritiken är svaret att det är oundvikligt att vissa drabbas när sådana förändringar görs.

Så sätter moderaterna systemen före människorna. All politik handlar om människor och människors levnadsvillkor. Man ska inte som högerregeringen sätta systemen före människorna

När det dessutom visar sig att de systemen och dess drivkrafter behandlar människor väldigt olika är det inte svårt att bli upprörd. Vårt land blir inte bättre genom att orättvisorna ökar.

Så skyller högerregeringen ifrån sig. Den uppkomna situationen menar de är någon annans fel; försäkringskassan gör fel, människor har inte förstått eller så är det oppositionens fel. Det är svagt och oansvarigt att högerregeringen inte står för konsekvensen av sin politik som de talade om redan 2006.

Vi närmar oss ett nytt år. I nästa val kan Sverige välja en annan väg än nuvarande. Denna väg handlar om att fler ska få arbete och skillnaderna i samhället ska minska. Den handlar också om att sätta människan i centrum och forma systemen därefter. För att detta ska bli möjligt måste vi få en ny regering i Sverige i september 2010.

THOMAS HARTMAN

UTANFÖR? Regeringens politik för försäkringskassan håller människor i maktlöshet. Idag har vi ett nytt exempel. Denna gång i Folkbladet.

Urban har en grav ögonskada men riskerar att hamna mellan stolarna när försäkringskassan tycker han ska gå ett introduktionsprogram medan arbetsförmedlingen inte tycker det. Efter nyår blir han utförsäkrad, trots att försäkringskassans egen läkare bedömt att han helt saknar arbetsförmåga.

Regeringen Reinfeldt har tappat greppet i dessa frågor.

Ulrika Larsson skriver i Norran:

"Ingen ska inbilla sig att man lättare blir frisk om man förlorar sin trygghet i sjukersättningen.Debatten kanske medför det goda att alla äntligen börjar inse att regeringens jakt på sjuka och arbetslösa kan drabba även dem själva och inte bara ”någon annan”. Det är ju därför vi behöver solidariska trygghetssystem."

Ett fel ligger i att högerregeringen pratar om utanförskap ungefär som om det gäller vissa personer och inte kan drabba oss alla.

THOMAS HARTMAN

MAKTLÖSHET. Edward Riedl försöker argumentera utifrån att jag skulle skylla Annas död på Fredrik Reinfeldt. Självklart vet Edward att jag inte gör det. Det är bara att läsa vad jag skriver så förstår alla vad jag menar. Hennes sjukdom har inget med moderaterna att göra.

Däremot har den moderatstyrda regeringen ansvar som kollektiv och var och en av ministrarna för den vanvettiga ångest de skapar hos människor som befinner sig i en maktlös situation.

Jag förstår inte varför högern inte bara står för sin politik att de svaga ska piskas och misstänkliggöras. Konsekvenserna har vi kunnat se sedan valrörelsen 2006 och är knappast något nytt.

Jag har bloggat om flera konkreta fall.

Men det ligger i högerns strategi att skylla ifrån sig. Och svamla om Arbetslinjen. Men det sättet att bete sig tycks varken fungera på de som kommenterar hos Edward Riedl eller hos allmänheten i stort.

THOMAS HARTMAN

UTANFÖR? Högerregeringen behöver uppenbarligen hjälp med att reformera politiken för sjukskrivna. Deras definition av den så kallade arbetslinjen verkar inte imponera på allmänheten.

Idag skriver Miljöpartiet en debattartikel i Aftonbladet där de bidrar med konkreta förslag om att slå ihop arbetslöshets- och sjukfärsäkringen.

Miljöpartiet för ett intressant resonemang om hur viktigt det är att inte människor faller mellan stolarna. Grundsynen skiljer sig väsentligt från högerregeringen som tycks tro att det är vissa människor som lever i vad de kallar "utanförskap".

Miljöpartiet däremot har rätt inställning att det kan hända vem som helst av oss när som helst.

Eller som de skriver:

"Vem som helst av oss kan bli sjuk eller arbetslös. Debatten om trygghetssystemen borde därför handla om oss alla, inte dom andra. Det behövs ett förbättrat skydd och ett modernare och mer relevant trygghetssystem, både för sjuka, arbetslösa, friska och arbetande. Det behövs en större trygghet inom arbetslivet."

Högern däremot tycks leva i ett konstant utanförskap från verkligheten.

THOMAS HARTMAN

– Lagen borde rivas upp. Det var också vad Anna ville. Den skulle ha avvaktat och gjort en riktig konsekvensanalys, säger May till tidningen Bohuslänningen.

– Nu har man undantagit vissa diagnoser men det finns massor av andra svårt sjuka som också borde vara undantagna.

Anna och May Olsson blev allmänt kända i media i juli förra året.

Då hade 39-åriga Anna blivit svårt sjuk i bröstcancer. Hon hade också fått metastaser i lungorna. Något som spred sig vidare. Någon bot var inte möjlig.

Men Anna hade trots detta ett arbete. Hon jobbade 25 procent som socialsekreterare och hade arbetsuppgifter som tog hänsyn till hennes sjukdom.

Som en konsekvens av högerns nya sjukförsäkringsregler från och med den 1 juli 2008 fick hon trots ett brev från Försäkringskassan. Så fick hon veta att hon skulle komma att bli utförsäkrad vid nyåret 2009/2010.

Försäkringskassan gav också informationen att endast de sjuka som väntades dö inom en nära framtida skulle få fortsatt ersättning.

Det var början för Annas kamp mot Försäkringskassan och därmed också mot den politik den borgerliga regeringen står för. Eller som May säger till Bohuslänningen:

– Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson skyller ifrån sig och säger att Försäkringskassan har tolkat reglerna fel. Hon har varit väldigt ful och inte tagit sitt ansvar.

– En skrämmande människosyn. Problemet för svårt sjuka människor är inte arbetet utan sjukdomen.

Jag tror vi får anledning att återkomma till detta.

THOMAS HARTMAN

UTANFÖR? Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren skriver en intressant artikel på Expressen sidan 4. De menar att det är en myt att de sjukskrivna skulle kosta samhället för mycket pengar. De avslutar artikeln med en klok formulering som jag verkligen håller med om:

Den borgerliga regeringen har via våra medier lyckats förvandla ett gemensamt försäkringssystem, där våra inbetalningar vida överskridit utbetalningarna, till ett bidragssystem för mindre lyckligt lottade.

Det är en märklig propagandaseger. Alla som sprider den riskerar nämligen att drabbas av den. För de journalister och redaktörer som okritiskt spridit myten riskerar också att en dag bli sjuka - förlåt, bidragsberoende.

THOMAS HARTMAN

Moderater försöker ofta låtsas i debatten som att detta är den enda vägen man kan gå om man vill att folk ska arbeta enligt vad de kallar arbetslinjen. Men det är självklart inte sant. Man behöver inte sparka på folk som ligger för att alla som kan ska få jobba.

Självklart måste trygghetsnäten vara mer exakta och ta hänsyn till individens olika förutsättningar under livet. Högerns politik på detta område riskerar att bli spiken i kistan för den borgerliga regeringen inför nästa val.

Med all rätt.

THOMAS HARTMAN

FÖRSÄKRINGSBYRÅKRATI. Den högerstyrda badtunneregeringens politik när det gäller försäkringskassan har som bekant havererat.  Låt mig ta ett exempel från Västervikstidningen (papperstidningen) som berättar om Anne Nygren:

MAKTLÖSHET. Tv4 Skaraborg sänder ett inslag om Sophia Johansson i Mariestad. Kampen mot försäkringskassan fick henne att läggas in på psyket. Sophia har varit sjukskriven i över tre år och vill inget hellre än att arbeta men känner sig oerhört motarbetad av samhället.

Det är uppenbarligen på detta sätt moderaterna definerar sin så kallade arbetslinje.

THOMAS HARTMAN

PS idag kan vi som är integritetsvänner glädjas åt SvT.s rapport att  Danderyds kommun förbjuds använda bevakningskameror för att bevaka sina städare för att kontrollera deras jobb. Det är detta jag sagt hela tiden. Informationen som samlas in kommer att användas till allt möjligt skit. Därför måste vi vara restriktiva med sånt. Det finns fler skäl till det för övrigt.

HÅRDARE SAMHÄLLE. Fanns det ett samband mellan att han nekades fortsatt sjukskrivning och att han tog sitt liv? Den frågan finns i förlängningen av en anmälan enligt Lex Maria.

THOMAS HARTMAN