MOBBINGENS KONSEKVENSER. Jag skrev tidigare om 11 åriga Victor som tog livet av sig på grund av att han var mobbad i skolan.

En känsla jag haft är att skolans vuxna ofta har problem med att hantera mobbing. Ett tecken på detta är alla de rättsliga processer som börjar visa sig där barn är involverade. Nu visar det sig att detta får allvarliga följdkonsekvenser på fler områden.

Idag skriver nämligen DN att sextio procent av dem som dömts för ett våldsbrott före 20 års ålder har blivit mobbade i skolan. Det finns alltså bevis för att färre blir brottslingar om åtgärder mot mobbning sätts in tidigt. Men när skolinspektionen granskar skolorna visar det sig att min magkänsla stämmer. Bara en av tio skolor lever upp till lagens krav om att arbeta mot mobbning.

De skolor som har beredskap och tänkt igenom hur de ska tackla mobbing minskar i genomsnitt mobbingen med 20%. Det minskar lidandet för den enskilde, förbättrar skolans miljö och visar sig dessutom vara en ren samhällsbesparing inom andra områden.

Jag håller med Ann Hellströmer, socionom och kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer i Sollentuna, norr om Stockholm när hon tycker att ordet ”mobbning” förminskar saken.

– Varför inte säga vad det handlar om i stället – misshandel, sexuella trakasserier, hot? Det kanske är så enkelt att det handlar om antalet vuxna i skolan, antalet vuxna som vill och orkar se och agera.

THOMAS HARTMAN

MOBBING. Jag skrev tidigare om fallet med den finska flickan som mobbades  och misshandlades inför ett fyrtiotal andra barn. Då skrev jag att detta mycket väl hade kunnat hända i Sverige.

Jag hade både fel och rätt.

Det visade sig att det fanns ett värre fall i Sverige som beskrivs i Skånska Dagbladet i veckan.

"Det är dagen före jullovet, 2007. Fjärdeklassarna på Rutsborgsskolan håller omröstning i klassrummet.
"Vem tycker att Victor är knäpp?"
Det blir handuppräckning. Alla armar far i luften, utan undantag. Även Victors bästa vän räcker upp.
När klassföreståndaren kommer in i rummet undrar hon vad som pågår.
Hon får ett svar men gör inget åt saken. Varken då eller senare."


"Pappa Johan har kämpat i åratal för att få skola och politiker att se och lyssna.
Sonen Victor mobbas av skolkamraterna och nonchaleras av vuxenvärlden.
En reaktion kommer först när pojkens myror i brallan förvandlas till ett destruktivt utåtagerande.
Då agerar skolan och vuxenvärlden. Men inte genom att flytta mobbare eller ge Victor stöd.
Utan genom att flytta honom till en alternativskola inför femte klass."

"Den 12 maj ringer Victor till sin farfar. Han orkar inte gå till skolan i dag och vill inte vara ensam. Kan farfar komma över till huset och göra honom sällskap?
Visst, han kommer. Som så många gånger förut när Victor mått dåligt.
Men den här gången öppnar ingen dörren.
Victor har hängt sig.
Han blev elva år. "

Det är de vuxna i skolan som är skyldiga till pojkens död. Svaret hur man kan göra kan grekcyprioten Stavros Louca från klass 9A berätta allt om. Svaret handlar inte om hårdare tag i skolan eller barndomstolar oavsett vad Folkpartiet än påstår. Det kanske högeralliansen borde fundera över istället för att försöka föra in detta i alla politikområden från skola till försäkringskassa och sjukskrivna.

THOMAS HARTMAN

SKOLPOLITIK, Jag läser hur en finsk flicka, som går i åttan i Latokartanon koulu, i Helsingfors har råkat ut för åtminstone två fall av mobbning där närmare fyrtio personer har tittat på utan att någon gjort något.

För ett par veckor sedan mobbades flickan i skolan så att hon slutligen flydde hem. En del av eleverna följde efter henne och trängde sig in i bostaden. Där misshandlades flickan av två jämnåriga flickor medan ett tjugotal kamrater ägnade sig åt skadegörelse i hennes hem. Polisen utreder fallet som skadegörelse och misshandel. - Vi vet vilka som deltagit i misshandeln. Men polisen är ganska maktlös i de här fallen.

Detta fall hade lika gärna kunnat vara i någon svensk skola. Vuxenvärdens handfallenhet mot mobbing i vissa skolor står i skarp kontrast mot den grekcypriotiska matematikläraren Stavros Louca i Tv-serien Klass 9A som oavsett elevernas bakgrund kunde engagera och inspirera dom till att bli matematikintresserade.

Han menar att alla barn och ungdomar går att nå. Men att detta måste bygga på ett genuint intresse från läraren och bygga på respekt.

Utvecklingen att rättsväsendet ska hantera skolans och föräldrarnas oförmåga att hantera sina barn är rimlig. Framför allt löser det inga problem. Det bara sopar dom under mattan.

Trettionio ska dom varit. De personer som såg på. En av dom ringde efter hjälp. Men det är inget unikt. Samma tysta mobbningspublik finns i så gott som varje skola.

Vuxna som inte ser problemen är en del av hopen. Liksom de politiker på högerkanten som gärna pratar om hårdare tag i skolan som om ett par käftsmällar från vuxenvärlden vore någon direkt intelligent lösning.

THOMAS HARTMAN

TUMMEN NER | Idag var det svårt att kora en vinnare inom kategorin tummen ner. Vi har dels skolan i södra Malmö som lyckades blunda medan en kille upprepade gånger mobbade en klasskompis – på lektionstid . Sen har vi arbetsförmedlingen som uppenbarligen lyckats sparka på en arbetslös igen. Men jag tror nog arbetsförmedlingen vinner denna gång.

Anders Jonsson, 23, blev kallad till möte av Arbetsförmedlingen – men mötestiden hade redan passerat när kallelsen kom. Och Anders fick a-kassan indragen. Nu vägrar Arbetsförmedlingen ta tillbaka beslutet. Kommentaren från arbetsförmedlingen känns klassisk; Vi kommenterar inte enskilda fall.

Jag tycker för övrigt Marcus sammanfattar läget bra i Arbetarbladet. Karin skriver också klokt.

THOMAS HARTMAN