"De har haft regeringsmakten nästan oavbrutet sen 30-talet. Ändå har de varje första maj decennium efter decennium med stora plakat och stora ord demonstrerat mot Makten och alla orättvisorna Makten skapat. Sjungit sig hesa på ”Upp till kamp emot kvalen!” i Internationalen och hållit långa tal om allt som är fel i samhället. Ett samhälle som de alltså själva skapat."

Men det är just detta som är tricket med all politik. Samhället är ingen maskin som blir färdigbyggd eller något pussel som läggs klart. Snarare liknar det trädgård, hus eller fritidshus där det alltid tycks finnas projekt att jobba med. Så fort verandan är byggd måste det målas om. Sen måste taket lagas och så där håller det på.

När partierna glömmer detta då blir de maktfullkomliga eller glömmer meningen med varför de finns till. Då tappar de fotfästet. Då åker de ut. Detta gäller oavsett om det är socialdemokraterna som har makten eller någon annan konstellation.

Just därför är ifrågasättandet inget påklistrat PR-trick. Partierna måste nämligen vara mästare i den ädla konsten att ifrågastätta sig själv om de ska ha något existensberättigande. Sen gäller det att göra något av samhällskritiken. Det är minst lika viktigt. Men det är en annan sak. Det ena utesluter inte det andra.

Samspelet mellan dessa två bygger regeringsduglighet.

THOMAS HARTMAN

Jag är imponerad av de ledare som engagerar sig på det sätt som sker i båda dessa organisationer och de olika specialidrottsförbund som är verksamma i länet.

Det är utomordentligt viktigt att den gemensamma välfärden och de politiska partierna bejakar och ser värdet av det civila samhällets insatser. Men ibland är det som nåt katten har släpat in. Inte riktigt rumsrent. Speciellt när civila samhället engagerar sig i sådant som samhället förväntas göra.

Men ser vi till de resursbrister som finns i vår välfärd så har den ideella sektorn en viktig roll att fylla. Dels är det många människor som utvecklas av det föreningsarbete som bedrivs. Dels gör det civila samhället en påtaglig skillnad för människors liv.

Två av de frågor som Korpen Västerbotten engagerar sig för är motion och friskvård för funktionshindrade och fysisk aktivitet på recept. Det är viktiga områden där den ideella sektorn kan göra en skillnad för människors livskvalitet. Så kan vi skapa ett varmare Västerbotten där vi engagerar oss för varandras livssituation.

Jag tackar för förtroendet att omväljas som ordförande för Korpen Västerbotten.

THOMAS HARTMAN

Ser man på förutsättningarna för framgångsrik klinisk forskning vid andra lärosäten i Sverige och utomlands, så är ett genomgående drag att man kunnat inrätta profilerande forskartjänster som gör det möjligt för disputerande att ägna sig åt forskning på heltid. Detta ger en helt annan stadga åt verksamheten.

En målsättning är att förbättra förutsättningarna i norra sjukvårdsregionen. En eller flera särskilda forskartjänster skulle göra det möjligt att rekrytera lovande forskare utifrån. Ett annat stort problem handlar om att avlöna de som vill satsa på doktorandstudier samt finansiera gästforskare.

Kan vi lyckas bygga en stark strokeforskning i Norra Sverige skulle vi kunna lyfta norra sjukvårdsregionen från en allmänt erkänd ställning till en internationellt ledande position inom forskningsfältet.

THOMAS HARTMAN

På många sätt är egenanställning en innovation på svensk arbetsmarknad. Samtidigt som det är skatteverkets bästa vän. Då sådant sker utan att entreprenören behöver engagera sig nämnvärt. Formen är perfekt för den som inte vill fundera över en massa administration.

Men man märker också hur arbetsmarknadens parter måste tänka till när denna företagsform kommer på tal. Eftersom varje ansluten entreprenör råder över sitt eget jobb och sin egen marknadsföring kan man säga att det är ett sätt att driva företag. Samtidigt kan man också se det som en anställningsform.

Här börjar problemen hopa sig för a-kassa, försäkringskassa med flera. Dessa vill gärna sätta etikett på människor som anställd, sjukskriven, företagare eller pappaledig. Men vad händer när arbetsmarknaden faktiskt kan innebära att en och samma person tillhör samtliga dessa kategorier under en och samma månad.

Människor måste ha en rimlig trygghet på arbetsmarknaden. Men lösningen för framtiden ligger i att kombinera den tryggheten med insikten att folk inte längre accepteras att placeras i fasta kategorier. Här kan företag som Convoy komma att spela en viktig roll för att innovera framtidens arbetsmarknad.

Vill du veta mer om detta kan du exempelvis se filmerna från en diskussion under egenanställningsdagen som anordnades under Västerbotten på Grand Hotel tidigare i år där bland annat Sven Erik Österberg (S) medverkade.

THOMAS HARTMAN

Jag vill veta om anställningen av ny generalsekreterare har dragit på organisationen ökade kostnader och i så fall hur mycket.

På fredag har vi det första mötet med AER Norden i Stockholm för att stärka det nordiska samarbetet i EU.

THOMAS HARTMAN

Det var självklart för mig och min sambo trots att vi bor i Umeå att aktivt välja att åka till Lycksele lasarett de gånger det varit dags att föda barn. Kan inlandsbor förväntas åka till Umeå så borde den motsatta resan vara självklar. Om vi på något sätt kan bidra till att öka underlaget för Lycksele BB så vill vi dessutom gärna hjälpa till. 

Vi måste hålla ihop i länet och inse att våra konkurrenter inte finns i vårt näroområde.

Agneta Marell på Umeå universitet brukar berätta hur tiderna förändras i vårt innovationsklimat. En sak hon berättar om är open innovation. Enkelt uttryckt har vi gått från att varje företag låser in sin utvecklingsavdelning och i hemlighet försöker hitta svaret på framtidens utmaningar var och en för sig till att man numera samarbetar inom branscher men också över branschgränser.

Det förklarar varför konkurrenter som ICA och Konsum sitter runt samma bord och jobbar tillsammans med frågan om hur morgondagens handelslösningar ska se ut. Denna film visar endel av arbetet som sker i vårt län inom projekt som innovativ service för tillväxt.

Vi kan sätta oss i snödrivan och vänta på att någon ska ta tag i vår utveckling åt oss eller så kan vi ta egna initiativ.

THOMAS HARTMAN

Filmen om Andreas kan du se här.

THOMAS HARTMAN

Steffo är bland annat känd för sitt intresse för livets goda där bland annat mat och dryck ingår. Men han är också intresserad av innovationer vilket råkar vara årets tema för Västerbotten på Grand Hotel.

THOMAS HARTMAN

THOMAS HARTMAN 

Här har du en intervju med näringsminister Annie Lööf om Västerbotten och innovationer.

Thomas Hartman

Yngve Gustafsson är en person som vi lyfter som positivt exempel i boken. Det Gustafsson gjort för att sätta fingret på hur våra äldre hanteras är oerhört värdefullt för exempelvis Västerbottens läns landsting.

Nu vittnar han om att landstingsdirektören inte vill att han ska framföra kritik i media.

Jag är en varm anhängare av öppenhet och transparens och jag tycker det måste vara en självklarhet för ett landsting att kunna ta öppen debatt och omfamna och uppskatta kritiska röster exempelvis i media. Det får inte bli situationer där de anställda inte vågar tala och ge röst åt saker de ser som felaktiga. Det gäller både offentlig och privat verksamhet.

På samma sätt är det betydligt bättre att leda en organisation med passion, glädje och positiv energi än genom kritik, förbud och repressalier. Det sistnämnda är inte ett modernt ledarskap. De inom offentlig verksamhet som ägnar sig åt sådant bör allvarligt fundera över om de hamnat på rätt plats.

Däremot har Rastad en klar poäng. Chefer som tror att de ska bedriva krypskytte i media eller använda media som slagträ för att försäka få sin verksamhet att framstå i bättre dager riskerar att passera gränsen för vad som är rimligt. Det är fullt möjligt att de ska skiljas från sitt chefsförordnande

På samma sätt finns chefer som tror att de kan vältra över sin bristande budgethållning på andra verksamheter och låta dom ta smällen.

Chefsuppdraget är svårt och kräver stöd. Ett stöd som inte alltid finns där. Det kan skapa frustrationer och känsla av maktlöshet även hos chefer.

En chef har ett ansvar att innovera och utveckla sin egen verksamhet. Anser man inte att man klarar den uppgiften ska man troligen lämna chefsrollen.

Jag har sett flera exempel där journalister möjligen naivt och förhoppningsvis ovetande använts som "brickor" för chefer som spelar budgetspel med ledningen. Det är inte rimligt att styra någon organisation oavsett om den är offentlig eller privat om alla bedriver krypskytte mot den egna verksamheten. 

THOMAS HARTMAN

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

YTTRANDEFRIHET ELLER LOJALITET? Var går gränserna för yttrandefrihet och att vara som du är? Frågan ställs på sin spets när en friskola i Luleå sparkar sin rektor för hans Facebook-bilder. I dag kommer domen.

På bilderna dansar rektorn i bar överkropp och har klätt ut sig till kvinna.

Det blev riktigt hett om öronen när en journalist såg vilka grupper på facebook rektorn fanns med på.

Det hela eskalerade till tidningsartiklar som vinjetterades med ”sexrektorn”.

Jag förstår om det kan vara frestande för arbetsgivare att begränsa vad deras anställda förknippas med. Risken är att bilderna kan få återverkningar på organisationens/ företagets varumärke.

Men det handlar inte bara om bilder.

Nyligen träffade jag på ett exempel där en anställd i en organisation ifrågasatts av sin arbetsgicare kring sina facebookuppdateringar på fritiden.

Vi lever i en ny tid av ökad transparens. Varumärken byggs och kan raseras på en facebook-uppdatering.

Men den sortens internethysteri måste trots detta hållas tillbakas. Människor måste ha betydande frihetsgrader för sin yttrandefrihet. I detta ingår vilka bilder de finns på.

När en lokförare twittrade kritiskt om sin arbetsgivare så fick han behålla jobbet. Det är en betydligt smartare linje för ett företag att vara lyhörd och tillåtande.

Det vänder sig i magen på mig när jag hör den här sortens trakasserier av enskilda. En negativ dom mot rektorn vore förödande för samhället. Det får inte vara okej för ett företag att se sina anställda som livegna.

Att som en av debattörerna i P1-inslaget rekommendera människor att ha två facebook-konton är rent trams.

Företag och varumärken som behandlar sina anställda på detta sätt borde bojkottas.

THOMAS HARTMAN

"Hej!

Vi ska i några artiklar belysa området sociala medier inom Katrineholms kommun. Jag mejlar därför ett antal frågor till dig och när jag har fått svaren ringer jag upp dig för följdfrågor. Jag önskar svaren torsdag em.

1. Hur och varför startade projektet sociala medier?

2. Hur togs kontakt med Thomas Selig och sedan när har han ett avtal med kommunen samt hur länge?

3. Vad är syftet med sociala medier i kommunen?

4. Hur gagnar sociala medier kommunmedborgarna?

5. Enligt fakturor har kommunen under 2010 betalat drygt 267 000 kronor till Seligs företag Penseo för att bygga upp en plattform för sociala medier. Vad är din kommentar till kostnaden och vad tror du skattebetalarna tycker?

6. Twitter och Facebook är ju ganska enkla verktyg som vem som helst kan lära sig att använda på egen hand, oavsett om du är barn eller vuxen. Är det ekonomiskt försvarbart att betala en konsult för att lära sig hur man skriver på Twitter?

7. Finns det kanske fler kostnader i samband med sociala medier? Exempelvis inköp av utrustning?

8. Än så länge är det ju mest du som nyttjat de sociala medierna. Du är bland annat en flitig twittrare har vi noterat. Hur mycket av din arbetstid går åt till twittrande och andra sociala medier?

9. Du reser också runt och föreläser om sociala medier tillsammans med Thomas Selig. Gör du det på arbetstid? Enligt en faktura vi tagit del av från annan ort har kommunen fått 6 000 kronor för en föreläsning. Ingår då resor och arbetstid? Vem betalar ev övernattning? Får Thomas Selig ersättning från dessa 6 000 kronor?

10. I februari 2010 avslog kommunfullmäktige en motion om att utarbeta en bloggpolicy för anställda i Katrineholms kommun. Samtidigt beslutade fm att kommunstyrelsen ska göra en översyn av kommunikationspolicyn och ta fram riktlinjer för hur sociala medier från användas under arbetstid. Vad har hänt?

11. Anser du att det ingår i din tjänst som kommunchef att twittra, blogga och facebooka på arbetstid om ibland ganska oväsentliga och banala saker som inte alls har med kommunal verksamhet att göra?

12. Vilken är din kommentar till de kommunmedborgare som tycker att din användning av sociala medier kan liknas vid en ”lekstuga”?

13. Hur lyder din arbetsbeskrivning som kommunchef?"

Jag hoppas att politikerna och kommunmedborgarna ger kommunchefen allt stöd. Det bästa sättet vanligt folk kan bidra är väl exempelvis genom att sluta köpa en tidning som inte tål att kommunen vill kommunicera med sina medborgare.

Vad är tidningen rädd för? Det fria ordet?

THOMAS HARTMAN

Hjörne skriver: "Vi måste vi vara vaksamma mot alla försök att skuldbelägga Sveriges muslimer. De är inte mer homogena i sin tro än kristna eller judar. De enda skyldiga till bombdådet är självmordsbombaren själv och hans eventuella medhjälpare – inga andra."

Jag håller med Peter Hjörne. Reinfeldt borde varit snabbare ut och manat till lugn istället för att lämna fältet fritt för sin utrikesminister att spä på terroristtramset: "Det hade nog varit på sin plats med statsministerns samlande och kloka ord redan på lördagskvällen."

Hjörne pekar också på Säpos intressanta utspel i skuggan av Morgan Johanssons slirande och försök till poängplockning i signalspaningsfrågan. "Säpochefen Anders Danielsson känt sig nödgad att meddela att det varken behövs nya regler, fler säkerhetspoliser eller större resurser. Däremot "skall vi ställa frågan till oss själva om vi hållit tillräcklig hög kvalitet", sa Danielsson."

Slutsatsen är klockren. Jag är också en anhängare av att vi har en kvalitativ säkerhetspolis men deras ageranden får inte gå ut över den breda allmänhetens integritet.  Vi ska inte göra om samma misstag som vi sett i USA och England efter 11 september där hökarna passade på och sökte stöd för en hårdare politik. Ett synsätt som vann utrymme. Jag är övertygad om att vi bara sett toppen av isberget i den debatten.

Några som vaknat och vädrat morgonluft efter detta är självfallet Sverigedemokraterna. Då är det viktigare än någonsin att övriga partier håller huvudet lugnt och inte stressar upp sig i ivern att peka ut skyldiga.

För min egen del känns det bra att vara en av de som jobbat med och skrivit under den motion inom socialdemokraterna som ville se ett stopp för mer integritetskränkande politik. Vi fick bifall. Det socialdemokratiska kongressbeslutet gäller. Även om vi inte sett slutet på detta än så är det ett tydligt kvitto på att det går att påverka i politiken. För mig blir jag både stolt och glad när jag ser att demokratin inom mitt parti i praktiken fungerar på det sätt som man ofta pratar om i teorin.

Det ger lust att engagera sig mer.

THOMAS HARTMAN

MEDIA. Jag håller verkligen med

Återigen har en knäppgök försökt sig på islamistiskt motiverad terrorism i Sverige. Men han lyckades bara sätta eld på sin egen bil och fumla ihjäl sig själv med en bomb.

Media utnyttjar läget maximalt för lösnummerförsäljning. Trist att se.

THOMAS HARTMAN

Men det där funkar inte. Jag tror att framtidens journalistik kräver en helt annan öppenhet för att folk ska kunna känna tillit till medias arbete. Vi lever trots allt i en värld där människor har verktygen att leta väldigt mycket information själva. Då behövs inte redaktionerna som filter och sorterare av information. Speciellt om vi får intrycket att urvalet är partiskt.

En attityd från redaktionerna där man väljer slutenhet, låtsas som det regnar och tystar kritik funkar inte som kommunikationsstrategi.  Därför är Olas inlägg i mediadrevet kring Jens Wikström och Jerker Eriksson så fräscht och viktigt för Norrans överlevnad.

THOMAS HARTMAN

 

NYA MEDIA. I Vk kan man läsa en artikel om landstingens relationer till sociala media. Vi får veta att offentlig sektor sällan har en policy för användning av sociala medier. Hela artikeln andas dock ett gammalt och mossigt synsätt på information.

Idag lever vi i en tid där varumärken inte längre går att kontrollera. Det har bland annat ett rederi fått erfara där några entusiastiska anställda tog initiativet och gjorde reklamfilm till YouTube.

Initiativet delade företagets personal i två läger ända upp i ledningsgruppen. 

Ena sidan tyckte att man måste ha järnkontroll över vilka reklamfilmer som görs med "riggade" miljöer, rentvättad båt, nystrukna uniformer och fina bilder. Andra sidan menade att sociala medier bryter ny mark och att det bara är bra med olika initiativ från personalen. Det är nämligen det äkta som säljer och betyder nåt när det sprids på nätet. 

Det är självfallet viktigt att sådant som ska ses som officiell information från Landstinget ska ha en tydlig avsändare så människor kan kontrollera vem som skriver och kan bedöma trovärdigheten utifrån det. Men i grunden tror jag den klåfingrighet som informationsavdelningarna ofta visar upp (och artikeln underförstått letar efter) är rätt meningslös i dagens nya mediavärld.

Rent generellt borde landstingen ha en policy som gör att man är mer aktiv inom sociala medier så att man kan korrigera felaktiga uppgifter och möta missnöjda medborgare och patienter med information.

Man måste vara försiktig så man inte knäpper folk på näsan och hindrar kreativitet och engagemang i sin iver att stoppa och reglera.

Kort och gott. Som jag ser det ska man vara väldigt glad om de anställda tar initiativ. Det är viktigare än att försöka nå en falsk kontroll av sitt varumärke.

THOMAS HARTMAN

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Det är bra att vi vet att Sofia Arkelsten har relationer med Shell. Så långt fyller artikeln ett allmänintresse. Men därefter blir det bara en sorglig pekoral över det moraliserande som media ibland tycks ägna sig åt.

För det första får vi förstå att det är fel att Arkelsten som riksdagsledamot har ett nätverk där Shell ingår.

För det andra får vi förstå att det är fel av henne att låta Shell betala hennes resa.

Varför då?

Jag har mycket hellre politiker som reser och har ett brett nätverk än politiker som stannar hemma och borrar klackarna i backen. Det senare ger varken utveckling, förnyelse eller nytänkande.

Om någon bjuder in en person att prata på en konferens i Piteå förutsätter jag att den som bjuder in betalar resa, uppehälle och eventuell mat. Vad menar tidningen? Att bara för att mötet är utomlands så ska detta betraktas annorlunda? Eller förväntar sig tidningen att jag som skattebetalare ska öppna plånboken och betala för att Sofia Arkelsten deltar på Shells arrangemang?

Det finns en obehaglig underton i artiklar som denna som vi alla måste hjälpas åt att komma tillrätta med oavsett partifärg. Annars får vi ett mycket märkligt och småaktigt samhällsklimat.

Eller har jag missat nåt? Håller du med mig eller har jag fel?

THOMAS HARTMAN

VALET. Så här hanterar Fredrik Reinfeldt och hans allianskompisar de sjuka och deras anhöriga.

THOMAS HARTMAN

• Är Du i samma samhälle som dina medarbetare?
• Vågar Du leda istället för att utföra / kontrollera?
• Kan Du hantera ett misslyckande?
• Får man växa i Din organisation? Orkar du se att andra växer förbi dig som chef.
• Hur kan Du ta tillvara dina medarbetares kreativitet?
• Vågar Du förändras?

Och så kryddar han det med den klassiska frågan. Kan en sjuksköterska verkligen leda en läkare?

Han går igenom det japanska begreppet MUDA. Dvs skräp

I sjukvården kan det exempelvis vara:

• Misstag som kräver rättelser
• Produktion av varor och tjänster som ingen efterfrågar
• Att utföra åtgärder som inte behövs
• Att flytta personal eller varor utan anledning
• Att någon väntar på att någon annan först ska göra något
   

Den styrande rödgröna majoriteten i landstinget har tagit visionen att vi ska ha den bästa hälsan och den friskaste befolkningen till år 2020. Det är en vision att vara stolt över. För att nå visionen krävs den bästa vården. Frågan är hur man når dit. Det jobbar memeologen med genom att utmana sättet vården jobbar på idag.

Först ut är Pelle Johnsson, docent i thoraxkirurgi, divisionschef på Hjärt- och Lungdivisionen vid Universitetssjukhuset i Lund ... inför ett fullsatt Folkets Hus.

PS Behöver jag säga att högern i landstinget var mot visionen.

THOMAS HARTMAN

VALET. Sällan har jag hört alternativen i politiken så lysande beskrivet. Se och njut.

THOMAS HARTMAN

Påståendet är ren lögn.

Det understryks av att

1. Socialdemokraterna i Västerbotten uttalat att länet ska ha tre akutsjukhus varav lycksele lasarett är ett. Detta har senast skett i valmanifestet inför detta val.

2. Det mycket riktigt inte lagts några politiska förslag mot lycksele lasarett.

3. Istället har utveckling skett av lasarettet. Exempelvis har lycksele lasarett utrustats med en MR kamera för 12 miljoner kronor så sent som förra året.

Vi måste verkligen fundera om det är så här vi vill att det politiska samtalet ska föras. Kanske passar det alliansen att påstå saker som inte är sanna men det måste finnas en gräns för populismen. Möjligen har Björnsdotter Rahm misstagit sig. Alla kan göra fel. Men det mest smakliga är att sluta sprida lögner/ felaktigheter.

THOMAS HARTMAN

Folkpartiet i Skellefteå gör ett utspel. De vill prioritera vård - inte tåg:

"Barnkliniken och vården i inlandet ska priortieras i stället för kollektivtrafik och kultur. "

Samtidigt gör folkpartiet på länsnivån ett utspel för att få just mer tåg:

"Folkpartiet föreslår två nya linjer för pendeltåg, dels Vännäs-Holmsund, dels Vindeln-Nordmaling. - Jag tror att det går att genomföra, säger Nicke Grahn, ordförande för Folkpartiet i Västerbotten."

Vad är det som gäller egentligen? Det är inte bara partiledaren som ger ett märkligt intryck.

Thomas Hartman

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Det är lätt att se förseningar och beräkna om man hinner göra något mer innan bussen går. Det visar sig bland annat att det ger fler tillfälliga passagerare samtidigt som stressen minskar. 

Det är viktigt att hålla samman realtidsinformationen även om det är flera entreprenörer som verkar i samma område och mellan tåg och buss. Man får helt enkelt i försöka locka entreprenörerna att samverka. I värsta fall får man tvinga in dom i samma informationsystem. Det är kundernas upplevelse som är det viktigaste inte entreprenörens interna administration.

Detta får precis som Lennart Holmlund brukar påpeka också konsekvenser för prissystemet. Vill man ha hög service är det viktigt att ha ett och samma system där du bara behöver ett kort exempelvis oavsett var du reser i hela regionen. Detta måste vi förbättra i Norra Sverige om vi vill bli mer attraktiva.

THOMAS HARTMAN

 

Men när tiderna vände och landstingets obligation numera visar plus då tystnade också den gode Edward.

Man skulle kunna kalla det för moderat populism. Men det vore elakt. Antagligen finns en naturlig förklaring.

Kanske är pressmeddelandefaxen trasig på det moderata partikansliet.

THOMAS HARTMAN

LO gör helt rätt. Det finns självfallet ingen anledning att lägga pengar på en artist som inte delar arbetarrörelsens värderingar när det finns artister som gör det. Att Linda Bengtzing gärna uppträder hos alla som betalar för henne är i sammanhanget rätt ointressant.

Det säger sig själv att en artist som delar uppdragsgivarens värderingar ger mer värde till arrangemanget. Bra gjort av LO att skrota Bengtzing. Hon får sjunga "jag ljuger så bra" med Maud istället.

THOMAS HARTMAN

PS Denna debatt får mig att minnas nedanstående spektakulära uppsättning av en gammal kultlåt :-)