Tokyobloggen

2 månader i Tokyo

Idag far vi hemåt igen

Av , , 2 kommentarer 0

 Saker jag kommer sakna med Japan:

  • Värme i ringen på toaletten
  • Att få äta något surt till maten (t.ex. syltad ingefära)
  • Billigt fika/mat ute i allmänhet
  • Restauranger där man får laga sin egen mat.
  • Att kunna leka dummare än vad man är
  • Att bli rungande välkomnad av hela personalen så fort man går in på en affär/ett matställe. Och att sedan bli lika glatt tackad när man lämnar stället i fråga.
  • Yamanote line (t.ex. att slippa anpassa sig efter en tidtabell)
  • Vending machines

 

Saker jag längtar efter i Sverige:

  • Att få vara ensam, utan fullt med folk omkring sig
  • Ugnad mat
  • Andra kolhydrater än ris och nudlar (som Albin så vackert uttryckte det: om någon försöker bjuda mig på ris eller nudlar strax efter att jag kommit hem kommer jag slå personen i ansiktet. Hårt.)
  • Oljade cyklar
  • Att förstå saker och ting.
  • Att få se det nytapetserade huset
2 kommentarer

Sluttampen

Av , , 1 kommentar 0

 Nu är vi inne på sluttampen av resan. Imorgon ska vi lämna lägenheten, så idag ska vi mest bara städa och packa. Min tanke är att jag ska packa klart och stänga resväskan ikväll, för att verkligen känna att det är avklarat.

Vårt flyg går inte förrän lördag morgon, men eftersom vi inte får checka ut från lägenheten före klockan 10.30 så får vi göra det imorgon eftermiddag istället, och tillbringa en natt på Narita flygplats. Det känns lite drygt, men ändå helt okej. I och med att flyget går på morgonen hade det ändå känts nervöst/stressigt att ta sig ut till Narita då.

Det blir en hel del resande för oss de närmaste dagarna: Imorgon far vi till Narita och är där en natt, sedan flyger vi till Köpenhamn i drygt 11 timmar, sedan måste vi vänta där i omkring 5 timmar (dumma SAS bokade om vårt flyg!), sedan flyga till Arlanda, åka in till Uppsala och sova där en natt för att till sist på söndag sitta i en bil upp till Umeå hela dagen. Med andra ord är jag på resande fot från fredag eftermiddag till söndag kväll. Härliga tider.

Igår var förresten Albin på syrebar! Det var helt klart det underligaste han varit med om, sade han.

I brist på nyare bilder så lägger jag istället upp en från vårt besök i Asakusa.

1 kommentar

Rullande band-sushi

Av , , 2 kommentarer 0

 Idag gick vi äntligen och åt sushi på rullande band! Det är en av de saker vi verkligen ville göra här i Tokyo, men varje gång vi gått förbi en rullande band-sushirestaurang har vi antingen varit för mätta, eller så har det varit för fullt inne på restaurangen för att vi skulle orka. Men idag blev det alltså av!

För er som inte har stenkoll på vad rullande band-sushi är, så är det precis vad det låter som: En sushirestaurang där man sitter längsmed ett smalt rullband, där en kock hela tiden fyller på med små tallrikar med olika sorters sushi. Vanligtvis är det två sushibitar på varje tallrik, och när man ser en sort som man blir sugen på är det bara att man tar den tallriken och mumsar i sig sushibitarna. När man väl känner sig mätt och belåten betalar man för antalet tallrikar man har framför sig, lätt som en plätt!

Jag spårade ur totalt, och när det var dags för oss att gå hade jag 8 tallrikar framför mig. Med andra ord hade jag stoppat i mig 16 sushibitar, jag som brukar bli jättemätt på 9 bitar hemma i Sverige. Tack och lov kostade tallrikarna inte mer än 130 yen styck (dvs. ca 10 kronor), så jag blev inte helt ruinerad. Det var sjukt kul att sitta på sin stol och kolla på all sushi som rullade förbi, och bara plocka på sig det man var sugen på. Jag och Albin kom på att det måste vara det bästa sättet som finns att äta sushi på.

Som en liten notis kan jag tillägga att det var inte nådigt så mycket inlagd ingefära japanerna åt! Visst att det var väldigt god inlagd ingefära, men dom åt typ mer av den än av sushin.

Nu hade jag velat kunna säga att mitt frosseri slutade efter den brutala sushilunchen, men inte då. Direkt efteråt gick vi till Chococro, ett café som säljer en massa goda choklad- och bananbakverk. Där åt jag ett bakverk och drack en kaffe latte med två paket socker i. Jag vet då inte vart jag fick plats med allt!

2 kommentarer

Jordbävning

Av , , 1 kommentar 2

 För inte ens en minut sedan fick vi uppleva vår första jordbävning här i Japan! Jag låg och läste, och kände helt plötsligt hur allt började skaka. Det varade bara i ett par sekunder, men precis hela lägenheten skakade, så det måste minsann ha varit en jordbävning!

1 kommentar

Kyoto

Av , , 1 kommentar 1

 Nu är jag hemkommen efter två fullspäckade dagar i Kyoto!

Onsdag kväll gav vi oss iväg med nattbuss. Resan gick väldigt bra, tack vare mina åksjuketabletter som jag kämpat mig till slapp jag bli illamående. Vi kom fram till Kyoto kring halv sju på morgonen (en timme tidigare än beräknat).

Vi hade inte med oss någon Kyoto-karta, och det fanns inte heller någon att få tag i vid den tiden på morgonen, så vi kollade helt enkelt på en tunnelbanekarta och chansade lite med vilket håll vi skulle åt. Först på dagen ville vi besöka Kinkakuji, det berömda templet som är täckt i bladguld. På grund av kartbristen var det dock lättare sagt än gjort: Vi började gå lite på måfå men hamnade helt fel. Dock kom vi fram till ett annat tempelområde som var otroligt vackert, så ingen skada skedd! Trots yr.nos löfte om regn båda dagarna så sken solen helt brutalt mycket. Jag och albin hinkade vatten som aldrig förr och kastade oss in i varje liten skugga vi såg.

Hur som helst: Vi ville inte ge upp i första taget, utan frågade en japan om vägen till Kinkakuji, varpå han gav oss en fantastiskt tydlig handritad karta som vi kunde följa. På vägen mellan templena passade vi på att ta oss varsin glass. Jag valde en rosa glass med mörka klumpar, som jag trodde var chokladbitar. Det visade sig att jag hade helt fel. Det var nämligen kidneybönor! Jordgubb- och kidneybönglass, helt enkelt. Inte så illa som det låter, faktiskt.

Kinkakuji var, som ni nog förstår, helt fantastiskt, nästan lite overkligt:

Efter Kinkakuji begav vi oss tillbaka med tunnelbanan till Kyoto-stationen. För övrigt var tunnelbanesystemet i Kyoto nästan omöjligt att förstå sig på. Väldigt mycket svårare än i Tokyo! Anledningen till att vi for tillbaka till Kyoto-stationen var främst att det var dags att checka in på vårt hotell! Capsule Ryokan, ca 5 minuters promenad från stationen. Det  var alldeles nytt och fräscht, trevlig personal och världens bästa dusch på rummet. Dessutom en toalett där lyset tändes, locket fälldes upp och sätesvärmen (som finns på många toaletter här) startade automatiskt när man öppnade dörren.

Men nog pratat om toaletter! Vi stannade inte i rummet någon längre stund, utan gav oss iväg till Kyotos kändaste geisha-distrikt, Gion. Gion var fantastiskt mysigt. Överallt var det gammaldagsa trähus och fina, röda lyktor. Det såg verkligen ut som jag hade drömt om att det skulle göra. Vi strosade runt bland gatorna en lång stund, dock utan att lyckas få en glimt av någon geisha/maiko. När vi väl gått runt alla smågator bestämde vi oss för att ta oss tillbaka mot tunnelbanestationen och äta lite middag, och DÅ! På andra sidan en stor väg fick jag syn på en tjej/kvinna i kimono och vitsminkat ansikte. Jag har egentligen ingen aning om det verkligen var en geisha/maiko jag såg, men det var då något mer än bara en tjej i kimono. Ett perfekt avslut på första dagen i Kyoto!

Dag två hade yr.no alldeles rätt om vädret: Regn, regn, regn. Det fick dock inte stoppa oss, utan vi hoppade på tunnelbanan och åkte till Ryoanji: Templet med den kända zen-stenträdgården! Nu hade vi hämtat en turistkarta, så det var lättare att hitta än dagen innan (dock var det ändå inte helt problemfritt). Hade vi bara haft kartan redan då hade vi sett att Ryoanji ligger längsmed samma väg som Kinkakuji, så det hade varit väldigt mycket mer smidigt att ta dom i anslutning till varandra. Men men, det fanns ju inget att göra åt det. Stenträdgården består av 15 stenar som är utplacerade så att ur vilken vinkel man än betraktar trädgården kan man bara se 14 av dem. Detta stämde dock inte, så länge man inte behövde se hela stenarna hittade jag minsann en vinkel där jag såg allihop (bildbevis finns). Antingen måste man se hela stenarna för att det ska gillas, eller så har jag uppnått Satori, dvs. upplysning inom zenbuddhism (det sägs att enbart satori-människor kan se alla 15 samtidigt).

Efter Ryoanji gick vi tillbaka till tunnelbanestationen och fortsatte lite längre bort på samma linje som tidigare. Målet var Arashiyama, där det finns en bambuskog. Äntligen slutade det regna, vilket gjorde det extremt mysigt att strosa runt bland all bambu.

När vi traskat igenom hela bambuskogen strosade vi runt lite i Arashiyama. Kyoto är omringat av berg, och då Arashiyama ligger i utkanten av staden syntes bergen som en fin bakgrund till alla små hus.

Kyoto kändes väldigt litet. Både till ytan, och känslan man fick av staden. Det var en härligt lantlig småstadskänsla (vilket är fånigt, med tanke på att det bor 1,5 miljoner människor där. Man blir lätt skadad av att bo i Tokyo). Det var alldeles lummigt överallt, och luktade gott av alla blommor. Inte illa!

Slutligen: Albin, berg och växtlighet i Arashiyama

1 kommentar

Snabb uppdatering

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu ar vi framme@i kyoto! Sa ni behover inte oroa er. Det har tangentbordet har inte a ae o, vilket gor det otroligt omstandigt att skriva. Darfor far ni vanta pa vidare uppdateringar tills jag@ar hemma i tokyo igen!

Bli först att kommentera

Nu bär det av!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Ikväll bär det av till Kyoto! Enligt yr.no vankas drygt 20 graders värme och regn under de två dagar vi är där. Synd, men inget man kan göra något åt, så det är bara att gilla läget!

När vi kommer hem, dvs. lördag morgon,  är det bara en endaste vecka kvar av Tokyoresan. Just nu är jag inne i en fas då det känns som att jag inte hunnit göra nästan något alls medan vi var här. Tur att jag har bloggen som kan bevisa motsatsen.

Utanför vår balkong har träden slagit ut, så det är mäkta grönt när man kollar ut! Allt annat är förresten också grönt, och blommigt. Härligt med sommar! Och härligt att det i alla fall är mitten av maj när vi kommer hem till Sverige igen, och inte typ februari och snö.

Jag har förresten hittat min nya läskkärlek. Jag har en tendens att göra det när jag är ute och semestrar. När jag var i Frankrike var det Orangina, och här i Japan har jag upptäckt C.C. Lemon. Smakar kolsyrad pressad citron med socker. Underbart gott! Att reklamen för läsken, som man ser överallt, är en bild av en framtidsfamilj i söta rymddräkter gör inte saken sämre. Jag har laddat upp med en flaska C.C., samt ett paket pocky och en matlåda till bussresan.

Som en liten parentes kan jag nämna att det är sjukt fuktigt här, vilket leder till att jag svettas mer än jag trodde var mänskligt möjligt och känner mig som ett klimakteriemonster i en infraröd bastu. Till saken hör att japanerna som vanligt inte påverkas ett dyft av väderleken, utan är lika fräscha som vanligt, trots att dom har på sig jacka och jeans ute. Det är ett riktigt mysterium.

Japan är kontanternas land. Här är alla olika pengar som finns, förutom 50-yenmyntet (något sådant hade vi inte vid fototillfället). Min favoritsedel är 5000-sedeln, och mitt favoritmynt är 500-yenmyntet. Mitt hatmynt, som för övrigt måste vara en bestraffning från Gud, är 1-yenmyntet. För det första är det värt omkring 8 öre. Jag menar, kom igen! 8 Öre?! Dessutom går det inte att betala med det i vending machines, så alla 1-yenmynt hamnar bara i en hög och är i vägen. Blä.

Bli först att kommentera

Heldraget-schmeldraget

Av , , 3 kommentarer 1

 Nu har det varit stilla på bloggen i ett par dagar. Anledningen är att både jag och Albin börjar känna oss lite småsjuka, och eftersom Kyoto-resan närmar sig med stormsteg vill vi vila upp oss för att vara friska när vi väl är dags att åka.

Därför lägger jag istället upp ännu en film! (Jisses vad jag skämmer bort er). Den här gången från Shibuya crossing, samma dag som vi varit på fiskmarknaden.

 

 

3 kommentarer

Togoshi-ginza

Av , , 1 kommentar 0

 Här är en liten film från gatan där vi brukar handla mat:

 

1 kommentar

Ichigo

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Igår var Albin jättefin och överraskade mig med en stor skål färska jordgubbar med grädde. Mums!

Bli först att kommentera