Hur stavar man ar-än-bi?

 Inte heller idag lyckades jag undgå att flanera Umeås gator, torg och shoppinggallerior. Men sånt trams – framför allt om likheten mellan en särskola och en klädesbutik – får ni läsa om här; http://pirkt.blogg.se. 

Rent UFC-mässigt? Det blev, trots redan sega ben, dubbla träningar. Först vid tolvsnåret med "han B-Å". Jag vet fortfarande inte riktigt vem han är eller vad han gör egentligen – men jag är förbannat tacksam för att han kommer och leder träningar med oss dagtid. Idag var det jag, Lundström, Wennebro, Jens Sjöström den hele, Calle och Johan Larsson som nötte sånt man inte kan nöta för mycket av; passningar, mottagningar, långbollar och skott. 

… och om man nu någonsin kan nöta för mycket av dessa saker så är det åtminstone ingenting vi kommer att göra kollektivt den här veckan då torsdagens fotbollsträning är veckans enda riktiga bollpass. 

Mest intressant från dagens fotbollspass var inte att mina skott förbättrats betydligt sedan sist – när hade jag tänkt få användning för det? – utan vad som hände i omklädningsrummet efteråt. Calle tog med sig stereon och när jag släntrade in i duschen var jag redo att som vanligt göra det till tonerna av den senaste "allra tyngsta" R’n’B-remixen. 

Döm då av min förvåning när jag hör en falsksångare från Västra Frölunda brista ut i att "Johnny var Evas hjärtas låga". 

Jag var tvungen att fråga vem av de närvarande som hade den synnerligen goda smaken att spela Håkan Hellström och det visade sig, något överraskande måste jag säga, vara el-mätar-arbetaren Johan Larsson med sin firmaskåpbil och sina arbetsbyxor och sina hörselkåpor. 

Jag fruktade, då ingen anordnat revolt och uppror mot Tims ständiga R’n’B-mixtapes (man vet att man är ganska vit när man behöver googla för att skriva "R’n’B" på rätt sätt) under våren, att jag var ensam med god musiksmak i laget. Men det var jag alltså inte. 

Ikväll var det som tur var inte Champions League-kväll utan vanlig onsdagkväll när löpningen tog vid på Nolias friidrottsbanor vid halv nio. 

Tvåhundringar stod på schemat. Tjugofyra stycken. Rätt tungt för sedan innan rätt slitna påkar. Lite jobbigare än förra veckans trehundringar men lättare än förrförra veckans fyrahundringar. 

Imorgon har jag planerat in IKSU på morgonkvisten – och så läste jag på mejlen att jag kommit in på de kurser jag har sökt på universitetet. 

När jag sökte så har jag för mig att den ena kursen skulle börja i slutet av mars och… ja, slutet av mars kan lika gärna vara imorgon. Så det vore väl bra att strosa omkring på universitetsområdet och försöka se ifall jag hittar någon halvjournalistisk kurs som tar emot en så här pass trasslig skribent. 

Och gör jag det – då är det bara att se ifall det finns klassdamer nog i klassen om kursen verkar intressant nog för att gå.