Kosten inom äldreomsorgen, en fråga på Kommunfullmäktige

Av , , 1 kommentar 19

Under ledamöternas frågestund i måndags, ställde jag följande frågor till Vård- o Omsorgsnämndens ordförande Sonja Eriksson.

”Maten som kommunen serverar till såväl barn som äldre ska vara av god kvalité med bra näringsinnehåll och smaka gott. Mat handlar inte enbart om att äta sig mätt utan mat är även glädje och njutning och en viktig del av vårt kulturarv.

Med anledning av den uppmärksamhet som kostfrågorna har fått inom äldreomsorgens särskilda boenden vad gäller mängd, kostformer, menyer mm var mina frågor till nämndens ordförande.

Vad är det bakomliggande orsakerna till den uppkomna situationen?

Vilka åtgärder har nämnden vidtagit eller kommer att vidta för att rätta till dessa orsaker?”
 
Det svar jag fick av nämndens ordförande tyder på att nämnden och förvaltningen har tagit upp problematiken med kostleveranserna och måltiden på fullaste allvar.
 
Bakomliggande orsaker är att en uppdatering har skett av det kostsystem som fanns. Orsaken till detta var ambitionen att höja kvalitén och anpassa vårt kostsystem till Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer. Nytt kostsystem infördes därför under hösten 2011 med Normal-, A- och E-kost då kosten ska bl.a. vara näringsberäknad och anpassad för äldre med en varierad meny. Trots ett omfattande förberedelsearbete av dietisten har inkörningsproblem uppstått både i köket och ute i boendena.
 
Åtgärder som vidtagits är att förtydliga vikten av att servera maten utifrån den äldres individuella behov, vanor och önskemål. Med andra ord rätt kost, rätt mängd vid rätt tillfälle och att uppläggningen på tallriken är viktig. Att måltiderna ska vara dagens höjdpunkt är en viktig målsättning anser nämnden.
 
En ytterligare åtgärd som nämnden vidtagit är att i februari 2012 följa upp kostleveranserna och att de boende får äta sig mätta. Detta framgår av nämndens protokoll från 2011-11-16.
 
Dessa besked räcker idag för mig men jag kommer att följa upp hur det fortsättningsvis fungerar och vara lyhörd för signaler som tyder på att våra äldre inte får mat av god kvalité med bra näringsinnehåll samt inte får äta sig mätta.
 
 
1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Viktigt med delat ansvar för kultur- och fritidsanläggningar

Av , , Bli först att kommentera 16

SKL släpper idag en omfattande undersökning över vilka hus, anläggningar och utomhusytor för kultur och fritid som finns i landet.

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40060_1.pdf

-          Motion, hälsa, konst- och kulturupplevelser är vad medborgarna i allt större utsträckning vill ha. Därför är det viktigt att samhällets parter i form av det offentliga, näringsliv och civila samhället är med och delar ansvaret. Idag är kommunerna den största ägaren av anläggningarna, säger Madeleine Sjöstedt, ordförande för SKL: s beredning för kultur och fritid.
 
 
        Undersökningen visar
 
- att kommunerna satsar alltmer  på enklare och tillgängliga spontanidrottsanläggningar som ska vara gratis för medborgare och icke föreningsaktiva.

- att kommunernas satsningar på hus för kultur gjorts i anläggningar som kommer många brukare till del.

 
Jag delar hennes uppfattning om behovet av ett delat ansvar utifrån vad medborgarna efterlyser. Ur ett Vännäsperspektiv, när det gäller satsningar på hus och anläggningar, ser jag några uppgifter och slutsatser som jag gärna vill peka på.
 
Det handlar bla annat om enklare och tillgängliga spontanidrottsanläggningar som ska vara gratis för medborgare och icke föreningsaktiva. Uppgiften bekräftar att vår motion som handlar om ”Spontanidrott genom PlusConcept – en mångsidigt och flexibel näridrottsplats”
stämmer väl med många kommuners sätt att tänka när det gäller att skapa förutsättningar för lek och rörelse utan koppling till tävlingsverksamhet. Motionen lämnades in i juni 2011 och jag förväntar mig nu att den snarast kommer upp på ärendelistan för Kommunstyrelsens arbetsutskott.
 
Det handlar också om uppgiften om många kommuners satsningar på hus för kultur som kommer många brukare till del. Jag tänker då på politikens vision om ett allaktivitetshus i Vännäs.
 
Pengar finns avsatta i årets budget för en förstudie om placering och innehåll. Ett arbete som var tänkt att ske i samarbete med bla studieförbunden, ungdomar och föreningar. Inget har hänt hitintills och inget torde hända under resten av året.
 
Kommunstyrelsen har på sitt novembermöte beslutat föreslå Kommunfullmäktige att avsätta medel (500 tkr) för förstudier av olika lokalbehov under 2012. I den summan ingår en bla en förstudie av ett Allaktivitetshus ”. Jag förutsätter att arbetet kommer igång tidigt under 2012 så att vi får gå från ord till handling vad gäller förstudien och att politiken får ett underlag att ta ställning till inför arbetet med investeringsbudgeten 2013.
 

Upphandling, en politisk fråga

Av , , 3 kommentarer 15
Jag har deltagit i en kurs som Tillväxtverket, på uppdrag av regeringen och Näringsdepartementet, har inbjudit till i ”Innovativa lösningar för upphandling”. Syftet med utbildningen var att öka förutsättningarna för tillväxt med hjälp av offentlig upphandling.

Tyngdpunkten i utbildningen har legat på livsmedelsupphandling men kan även omfatta andra områden. Som en del i utbildningen har många ”goda exempel” redovisats.

Norrbottens läns landsting är ett av dessa. Dem har tidigare enbart handlat matvaror från grossister med stora sortiment, men tack vare ett nytt upphandlingssystem har små lokala aktörer fått en chans att leverera sina varor. 
I den senaste upphandlingen av livsmedel delade de upp varorna i 27 varukorgar där en leverantör antogs per varukorg.
 
Resultatet är att man under en treårsperiod har sparat in 15 miljoner kronor jämfört med tidigare avtal och samtidigt får patienterna på landstingets sjukhus äta mer närproducerad och ekologisk mat. Dessutom lagar landstinget all mat till äldreomsorgen i Luleå kommun.
 
Jag hoppas att framgångskonceptet från Norrbotten ska bli en upphandlingsmodell som Landstinget i Västerbotten och länets kommuner använder sig av i kommande upphandlingar. Det skapar tillväxt hos lokala producenter men också garantier om närproducerade och ekologiskt odlade råvaror med minsta möjliga miljöpåverkan. Med andra ord hållbara upphandlingar.
 
Kan vi dessutom minska våra inköpskostnader genom att göra bättre och smartare upphandlingar där vi skiljer på varor, tjänster och transporter finns det stora besparingsmöjligheter för kommunerna. Tänka nytt och tillåta mer av innovativa upphandlingar, gärna i samverkan med andra kommuner, skapar resurser för att utveckla kommunen.
 
Jag tycker att det är nödvändigt att på ett tydligare sätt lyfta upphandlingarna på den politiska dagordningen. Det är också nödvändigt att det finns en upphandlingsansvarig. I Vännäs har vi sen tidigare inrättat en tjänst på 50 %. Nu känns det som den personen bör få mer tid och resurser. Utbildning av våra inköpare och en ökad kunskap och insikt om upphandlingens betydelse är nu nästa steg och det arbetet har nu påbörjats.