C prioriterar lärare för lokaler

Av , , Bli först att kommentera 25

På dagens fullmäktige diskuterades en utökning av investeringskostnaden för om- och tillbyggnad av Vegaskolan inklusive folk- och skolbiblioteket

Centerpartiets ingång i den diskussionen handlar om

  • alla inblandades respekt för beloppet, 85,9 mkr, enl. fullmäktiges ram för investeringen
  • alla inblandades respekt för gjorda upphandlingar, i detta fall projekteringskostnaden som har överstigits med 4,4 mkr eller 85 %    
  • vikten av att kunna lita på framtagna kalkyler och underlag inför fullmäktigebesluten  
  • kommande aviserade investeringsbehov som hyreshus, 6-avd. förskola, lokaler för blåljusverksamheten 
  • det eftersatta fastighetsunderhållet motsvarande 18-20 mkr exklusive lokaler med arbetsmiljöproblem  
  • Vännäs kommuns ansträngda ekonomi och fördyringens ekonomiska konsekvenser för verksamheterna  

Det vi konstaterar är att en fördyring på 13,3 mkr alt. 9,0 mkr (beroende på vad som ingår i investeringen) innebär en ökade kapitalkostnader inklusive avskrivningar på 930 tkr alt. 630 tkr. Detta med en ränta på 5 % och ett amorteringsfritt lån. En fördyring som motsvarar 1,5-2 lärartjänster.

Utifrån kommunens ansträngda ekonomi består vår oro i hur vi ska finansiera merkostnaden? Kapitalkostnader ”tickar” oavsett konjunktur eller betalningsförmåga.

Är det barnen och skolan eller vården och omsorgen av våra äldre som drabbas av nerdragningar?

Centerpartiet prioriterar att lägga pengar på lärartjänster före att skicka dessa till finansiärer. Utbildningens kvalité hänger inte på lokaler och kvadratmetrar utan mer på vilka resurser som vi lägger på lärarna och lärarnas kompetens.

Vårt yrkande var en återremittering av ärendet till barn- och utbildningsnämnden för att få en konsekvensbeskrivning utifrån minskade lokalytor med 500-700 m2 vilket motsvarar en minskning på 10-14 mkr på det totala investeringsbeloppet.

Tyvärr är det tydligen bara Centerpartiet som ifrågasätter och känner oro över fördyringen och konsekvenserna eftersom vårt yrkande avslogs. Därför deltog vi inte i beslutet om en ökad upplåning på 13,3 mkr.

 

 

 

Näringslivspriset, viktigast är nog uppskattning

Av , , Bli först att kommentera 10

Summerar dagens fullmäktige. Ett ärende som förorsakade många inlägg var inrättandet av ett näringslivspris. C stödde förslaget men backade på den del av priset som handlade om att priset ska innehålla en prissumma på 8000 kr. När C i Vännäs årligen delar ut priset till ”Årets kvinnliga företag” så har vi tyckt att ett omnämnande, en motivering och ett diplom är den nivå vi vill lägga oss på. Pengar saknar nog betydelse i det sammanhanget.

Vi har noterat glädjen hos pristagarna över detta upplägg och att det har räckt som bevis på uppskattning för vad de åstadkommer. Vi närmare eftertanke tycker vi att priset ska spegla vår uppfattning och vårt innehåll oavsett om priset kommer från C till ”Årets kvinnliga företagare” eller från kommunen som ett näringslivspris.

Det är viktigt och bra att priset inrättas. Det handlar om att bygga broar mellan kommunen och näringslivet. Näringslivspriset är ett bevis på den betydelse näringslivet har för att utveckla kommunen.

S vilseleder om sänkt restaurangmoms

Av , , 4 kommentarer 23

Centerpartiets och alliansregeringen tanke bakom sänkningen av restaurangmomsen var att ge företagen större marginaler för att kunna växa och anställa. Om Socialdemokraternas skuggbudget blir verklighet hotas en bransch som skapar jobben.

För restaurangföretagen skulle en fördubblad restaurangmoms innebära att tusentals småföretag, som precis fått näsan ovanför vattenytan återigen får börja trampa vatten. Ett genomsnittligt restaurangföretag får en höjd momskostnad motsvarande 250000 kr. Utöver detta får de höjda arbetsgivaravgifter för sina unga anställda med nästan 90 000 kronor.

Socialdemokraterna, men även de så kallade samarbetspartierna, tror sig vara fullständigt säkra på att momssänkningen för restaurangnäringen inte har gett det effekter som var tanken med reformen. Alliansregeringen och inte minst Centerpartiet, får återkommande kritik för denna reform och för uteblivna effekter av denna.

Jag ser det som en mycket vilseledande kritik när jag ser vad Karolinska institutet, Skatteverket och Tillväxtanalys har kommit fram till när de utvärderat reformen. En utvärdering som visar på positiva resultat.

Konjunkturinstitutet – visar att sänkningen har gett 4000 fler heltidsjobb. Nedsättningen öppnar upp fler dörrar in på arbetsmarknaden för unga, invandrare och lågutbildade. Grupper som är överrepresenterade bland de som fått jobb.

Priserna - har sjunkit med cirka sju procent.

Skatteverket – visar att fusket har minskat motsvarande 700 miljoner kr. Ungefär sju procent av företagens omsättning har tidigare redovisats in med för låg moms.

Tillväxtanalys – visar att nyföretagandet har ökat och jobben blivit fler. Nystartade företag mellan 2011-2012 ökade med +16 % eller 2335 företag. Nedlagda företag minskade samtidigt. Antalet anställda har under samma period ökat med 6,9 % eller 9 200 personer inkluderande deltidsanställda.

Lennart Holmlund (s) vilseleder bönderna

Av , , Bli först att kommentera 24

Som ett svar på min blogg om att ”svenska bönder går på knäna” skriver Lennart Holmlund (LH) i en bloggtext den 12 februari att det är den svenska jordbrukspolitiken som är den största boven av alla och påminner om att i den regeringen sitter centerpartiet med.

LH skriver också att när det gäller vad man vill ha för stöd till jordbrukspolitiken så är det regeringen som förhandlar om den och inte kommunerna och att den borgliga regeringen har inte kunnat förhandla fram att vi har ett jordbruksstöd som har en försörjningsgrad av livsmedel som kanske kan komma upp till 75 %.

Jag tycker LH:s anklagelser om orsakerna, mot alliansregeringen i allmänhet och centerpartiet i synnerhet, haltar betänkligt när man granskar socialdemokraternas förda jordbrukspolitik i europaparlamentet och den skuggbudget som Stefan Löfven presenterade i september 2013.  

Socialdemokraterna går hårt åt oss centerpartister för att EU-medlen under kommande programperiod 2014-2020 minskas. Det de inte berättar är hur socialdemokraternas europaparlamentariker agerade när det kom till beslut i EU. Ett exempel är EU-parlamentarikern Göran Färm (S) som ville minska direktstöden med minst 20 procent under perioden 2014-20.

Då reformen för åren 2014-2020. röstades igenom röstade de svenska socialdemokraterna nej till större delen av EUs nya jordbrukspolitik. Skälet var att nedskärningen av jordbruksbudgeten inte blev större än 13 procent jämfört med den föregående sjuårsperioden.  Av CAP-reformens fyra delar röstade den svenska s-gruppen endast för den del som handlar om landsbygdsutveckling, och nej till både direktstöden och marknadsordningarna.

Socialdemokraterna har drivit på om att budgeten till landsbygden ska skäras ner med argumentet att hela EU-budgeten skärs ned och då borde pengarna gå till annat. Även Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson har krävt en halvering av EUs jordbruksbudget.

Så det du säger Lennart Holmlund står i bjärt kontrast med hur dina partikamrater agerar när det kommer till beslut i europaparlamentet.

Inte nog med det. I skuggbudgeten aviserar socialdemokraterna ett införande av en handelsgödselskatt på 300 miljoner per år. En slakteriavgift på 90 miljoner per år och en lastbilsskatt på mjölk- och slakteribilen samt alla övriga transporter till och från jordbruksföretagen inklusive rundvirkestransporter.

Min sammanfattning är att antingen är du dåligt uppdaterad om vilka beslut som dina partikamrater i europaparlamentet har tagit eller också går du inte i takt med ditt eget parti när det gäller den förda jordbrukspolitiken i parlamentet och uttalanden på hemmaplan.

Summerar man socialdemokraternas agerande i europaparlamentet och konsekvenserna av den jordbrukspolitik ni aviserat i skuggbudgeten kommer nog bönderna knappt att kunna gå på knäna utan hamnar förmodligen i liggande ställning.

Skärpning Lennart Holmlund.

 

 

 

 

 

 

Skolmatsalen bör inte vara en politisk arena

Av , , Bli först att kommentera 16

Så skriver Martin Moraeus, Ordförande LRF Dalarna, i ett debattinlägg i senaste numret av tidningen Jordbruksaktuellt.

Jag tycker att det är en mycket tänkvärd artikel där författaren på ett mycket bra sätt beskriver hur det borde fungera i våra skolmatsalar.

Han önskan är att:

Skolmatsalen fick fortsätta att vara en plats där eleverna får äta god och varierad mat, där en stunds avkoppling erbjuds, där goda samtal och god mat samsas. En plats där eleverna erbjuds både goda vegetariska rätter och goda kötträtter. En plats som är fredad från politisk och ideologisk manifestation.

Skolmåltiden skulle också kunna vara ett sätt att höja kunskapen om mat och hur maten produceras. Den lokale potatis­odlaren, grönsaksodlaren, mjölkproducenten eller köttproducenten skulle kunna komma till skolan och berätta om vad som serveras och hur det produceras. På så sätt höjs elevernas medvetande om mat och matproduktion. Kunskap är ju en förutsättning för att kunna göra medvetna val!

Kloka ord som vi politiker borde ta till oss och tänka på innan frågan om köttfria dagar och andra politiska utspel runt vad som ska serveras kommer upp på den politiska agendan.

I den politiska debatten bör vi istället diskutera och fokusera på  är hur vi kan förändra kommunens upphandlingsrutiner så att maten vi serverar i skolans och omsorgens matsalar kommer från och har smak av lokalproducerade råvaror.

Det är ”NÄRODLAD POLITIK”.

En poltik som CENTERPARTIET står för och vill se mer av i kommunpolitiken.

 

Svenska bönder går på knäna

Av , , Bli först att kommentera 20

Svenskt jordbruk dras med sjunkande lönsamhet (- 11 % mellan 2012 – 2013) vilket riskerar att leda till utslagning av stora antal svenska gårdar.  Lönsamheten inom svenskt jordbruk är därmed bland det lägsta i EU. Av 27 jämförda EU-länder har bara fem sämre lönsamheter i jordbruket än Sverige – Litauen, Danmark, Tjeckien, Lettland och Slovakien. Det visar statistik över företagsinkomst inom jordbruket 2012 från Economic Accounts for Agriculture (EAA).

Denna negativa utveckling har pågått under lång tid och har sin orsak i fluktuerande priser på världsmarknaden, framförallt för spannmål men beror också på de högre miljö- och djurskyddskraven som omger svenskt jordbruk.

Centerpartiets uppfattning är att denna utveckling är oacceptabel. Vår låga självförsörjningsgrad, mindre än 50 %, är inte långsiktigt hållbar ur ett miljöperspektiv. Risken finns att en bristsituation på mat uppstår om importen begränsas  på grund av händelser i vår omvärld. Dessutom hotas det öppna landskapet som alla förordar.  Nu är det viktigt att kommuner och landsting reviderar sina upphandlingsregler. Detta för att tydliggöra miljö- och kvalitetskraven vid all upphandling av råvaror för kosttillverkning och som också möjliggör en upphandling av lokalproducerade matvaror. Det handlar också om att vi konsumenter förstår allvaret i frågan och tänker på det när vi gör våra val i mjölk och charkdisken.

Nu gäller det att ställa krav på vår offentliga upphandling att välja svenska råvaror. Dagens regelverk gör det fullt möjligt att upphandla såväl närodlat som ekologiskt. Det är dags att kommuner och landsting går från ord till handling när det gäller kraven på leverantörerna. Om man säger att man vill värna om det svenska jordbruket så bör det också märkas vid upphandlingar. Svensk lagstiftning gällande miljö- och djurskydd ska därför vara ett oeftergivligt krav vid all upphandling.

Förstatligande av skolan är ingen lösning

Av , , 3 kommentarer 21

När Pisa-rapporten släpptes i december 2013 skapade den en chockvåg i Sverige. Skolverket publicerade då ett pressmeddelande som konstaterade svart på vitt att svensk skol- och utbildningspolitiken står inför en djup kris.

En konstaterande som vi i Centerpartiet också har gjort med tanke på den negativa trend som rapporten visar när det gäller skolans utbildningsresultat. En nedåtgående trend som har pågått under lång tid oavsett vilket eller vilka partier som suttit i regering.

Efter Skolverkets konstaterande har frågan om ett förstatligande av skolan blivit en het fråga. Några partier har redan tagit ställning för ett förstatligandet.

I ett pressmeddelande idag pekar vår skolpolitiska talesperson Ulrika Carlsson på att problemet inte sitter i huvudmannafrågan utan handlar om att kommuner och fristående huvudmän styr resurserna där behoven är störst, investerar i sina lärare genom kompetensutveckling och ger de svagaste eleverna extra stöd.

Det är inte mellan olika kommuner eller olika skolor som de största skillnaderna finns, det är mellan olika klassrum.

Ett förstatligande av skolan skulle förmodligen inte leda till några förändringar säger Ulrika Carlsson.

I dagsläget kan det skilja väldigt mycket från klass till klass på en och samma skola, helt enkelt för att lärarna har olika kompetens. Alla lärare måste ha en hög kompetens, där ska vi satsa mer.

Under senaste åren har skolan genomgått många stora förändringar. Därför måste rektorer och lärare få arbeta utifrån de nya styrdokumenten.

Skolan måste få arbetsro, säger Mari-Louise Wernersson ordförande för Centerpartiets kommunala sektion