DEBATTARTIKLAR (2016-05-24) I olika planer i Umeå framhålls ett starkt fokus på barnperspektiv och barnmiljöer. Så har det varit i några år. Men verkligheten lever inte upp till de tjusiga formuleringarna. Kanske vore det en idé att umepolitiken ordnar stadsvandringar i barns anda för att studera hur vardagen faktiskt ser ut. Umeå ska ju vara en trygg stad för alla, även för barnen!

I över 40 år har jag varit barnyrkesverksam och än längre ideellt engagerad för barns bästa. Mycket har blivit bättre i Umeå för barn, som barnomsorg, fritidsverksamhet, kultursatsningar och idrottsutveckling.

Bra nu är om Umeå kommuns nya strategiska plan för framtiden med bland annat ”goda kommunikationer med starkt fokus på barnperspektiv och tillgänglighetsperspektiv” just fokuserar på barnmiljöerna.

Och då syna hur kulturhuvudstaden i Europa år 2014 gav två nya – och stora – farliga ”barnlekplatser” i centrum, en vid biblioteket i Vävenhuset på kajen intill Umeälven och en med badbygget på kvarteret Nanna i stans mest riskfyllda trafikmiljö och nära växande krogomgivning!

Så här stod i första kulturhuvustadsansökan:

Badpalats med centrumskapande nya mötesplatser

Ett nytt badhus med 50-metersbassäng, äventyrsbad, spa och möteslokaler samt till exempel hotell och restauranger kommer att uppföras i centrum.

Nytt stadsbibliotek på kajen hör också ihop med 2014-året. Det kom ur Staden mellan broarna-projektet om ett Kulturens hus vid Umeälven. Så här skrev VF/Folkbladet 22/12 2010: ”Nu har det projektet tagit fart på allvar – med sikte på 2014 när Umeå ska vara kulturhuvudstad i EU”.

Dessa hus, bibliotek och badhus/simhall, har barn som stor och viktig målgrupp. Ändå finns inga barnkonsekvensanalyser för hur läget påverkar för barn att vistas vid och ta sig till/från, inga politiska nämnder har tagit beslut för minskade barnrisker här.

Tvärtom beslöt 25/4 en majoritet i kommunfullmäktige att avslå en V-motion om hinder för barn på kajen. Och det utan utredning och analys, snarare mer tyckande av politiker som är emot kajhinder, vilket känns mer som prestige än seriöst övervägt.

Detta stämmer, tyvärr, med ett europeiskt stadsmiljömöte i Umeå 2013 om bland annat barnkonskvensanalyser som inte redovisat något om barns risker i centrum. Och i fråga om Umeå i tävlingen om bästa stadskärna i Sverige 2016, finns barnperspektivet där?

Kanske vore det en idé att umepolitiken ordnar stadsvandringar i barns anda när man ser bildkollaget ovan och får illustrera en ”bildpromenad” i stan mellan kajen och Nannakvarteret för att studera barnfarligheterna.

I övre raden från vänster, skolbarn i buss via Vasaplan, farligt i passage till och från nya badet och Umeälven dag- och kvällstid utan hinder mot vattnet. I undre raden från vänster, cykelfaror vid P-hus in- och utfart, barnrisker i parkeringshus samt älven vintertid med osäker is och otrygghet.

Och nu barn- och ungdomsoro för kommunplaner på restaurang i gamla Gymnastikenhuset (VK 16/5), som med uteservering ger alkoholutbud där unga passerar till och från entréerna. Hur rimmar det med riktlinjer för barn- och idrottsmiljöer och vad säger de som beslutar om SM-vecka med simtävlingar i ”badpalatset”?

Så, politiker i Umeå kommun, gör sedan stadsvandringen, kajen – badbygget, i verkligheten. Bjud in allmänhet och medier (kanske livesändning) så fås direktdemokrati på ett nytt sätt.

Fortsätt sedan upp till Berghems barnstuga, som firar 50-årsjubileum i år och har Umeås bästa dagisutemiljö tillsammans med nya förskolan Professorn Campus som nyligen startat. Jämför dessa barnvänligheter med ”2014-barnhus-lägena” på stan.

Umeås bästa med barnperspektiv enligt strategiplanen bör då ge omtänkande för kajen och hinder för älvsriskerna samt omgörning för barns och ungdomars bad/simning med flytt från centrum till säkra idrott- och fritidsmiljöer.

Umeå ska vara en trygg stad för alla, även barnen!

Urban Bengtson
Umeå