Umeå kommun river unik simhall och bostäder riskerar SM-vecka vinter!

Av , , Bli först att kommentera 1

(Kommentar igår 30/12 till http://www.vk.se/plus/1896941/slutet-nara-for-gamla-badhuset. Se där också en sign Lugge som tror kringytor är skidspår som kan dras om, men är de vid-sidan-om-utrymmen som fyllde hela grusplanen och mer därtill vid SM 2014 + extra P-ytor som behövs, se bild längst ner)

I två omgångar ville socialdemokraterna i Umeå riva gamla Sporthallen från 1958. Och två gånger röstades man ner av oheliga allianser mellan VPK och borgerliga partier. Samtidigt var underhållet eftersatt och användes som orsak till att riva. Idag vill få riva sporthallen.

Nu upprepas samma med Umeå simhall, med skillnaden att tjänstemännen inför rivningslovsprövning ville få simhallsbyggnaden bevaransvärd som den unika simhall för hela Sverige den är. Sporthallen ville tjänstemannabyråkratin riva.

Nanna Umeå simhall ute-inne 1

Men än värre är att Umeå kommun med bostadsplanerna där börjar ”riva sönder” Umeå första idrottsområde, Gammlia, och riskerar dessutom missa framtida skid-SM och därmed ny SM-vecka vinter. Det är rivningar som inte medierna bryr sig om särskilt jämfört med rivande i centrum.

Bakom detta rivande och förstörande för en simbyggnad och ett idrottsområde med just skidor i högsätet står tidigare Skidalliansens ordförande Mikael Berglund (S), nu som Byggnadsnämndens dito, och nuvarande Skidalliansordföranden Lena Sandlin (S), förr Fritidsnämndens ordförande..

Nanna ingen SN-vecka

Umeå kommun river unik simhall och bostäder riskerar SM-vecka vinter!

Av , , Bli först att kommentera 1

(Kommentar igår 30/12 till http://www.vk.se/plus/1896941/slutet-nara-for-gamla-badhuset.)

I två omgångar ville socialdemokraterna i Umeå riva gamla Sporthallen från 1958. Och två gånger röstades man ner av oheliga allianser mellan VPK och borgerliga partier. Samtidigt var underhållet eftersatt och användes som orsak till att riva. Idag vill få riva sporthallen.

Nu upprepas samma med Umeå simhall, med skillnaden att tjänstemännen inför rivningslovsprövning ville få simhallsbyggnaden bevaransvärd som den unika simhall för hela Sverige den är. Sporthallen ville tjänstemannabyråkratin riva.

Nanna Umeå simhall ute-inne 1

Men än värre är att Umeå kommun med bostadsplanerna där börjar ”riva sönder” Umeå första idrottsområde, Gammlia, och riskerar dessutom missa framtida skid-SM och därmed ny SM-vecka vinter. Det är rivningar som inte medierna bryr sig om särskilt jämfört med rivande i centrum.

Bakom detta rivande och förstörande för en simbyggnad och ett idrottsområde med just skidor i högsätet står tidigare Skidalliansens ordförande Mikael Berglund (S), nu som Byggnadsnämndens dito, och nuvarande Skidalliansordföranden Lena Sandlin (S), förr Fritidsnämndens ordförande..

Umeå – lär av Borås! Byggde 50:a för 54 mkr vid ute-50:a = SM-vecka 2 ggr. På Nydala kan Umeå ges liknande…

Av , , Bli först att kommentera 0

För drygt två månader sedan var det Norrlandskonferens för ”badfolk” i Sverige. En programpunkt var redovisning av Borås 50×25-m-bygge inomhus från 2010 och med undervisningbassäng, styrketräningsutrymmen + publikmöjligheter om 800 personer, som kostade 54 miljoner kr, 14 500 kr/kvm. (Se nedan ur Badmästaren 8/2016).

Med läge i fritidsområde och Alidebergsbadets SM-godkända ute-50:a har Borås haft ett par sim-SM på långbana och med 2017 SM-veckan sommar två gånger, första 2014. Just kombinationen inomhus- och utomhussim, särskilt med 50-m-bassäng, är det optimala för simsporten, hemmaborna och turismen. Och på…

Nanna Borås simarena

… Nydalaområdet kan Umeå ges liknande om politisk vilja finns och näringsaktörer ser möjligheterna för idrottsturismen. Nedan syns vilka stora förutsättningar Nydala har här.

Nanna SM-vecka Nydala

Högt i tak för Umeå simhall och IKSU:s – lågt i tak för nya badet… så umepolitiker, besök och bedöm, etc.

Av , , Bli först att kommentera 0

Mitt första besök i 50:an vid Umeå SS:s KM visade på bra och flexibel bassäng. Men placeringen i trångt läge gav instängd känsla (se förra bloggen). Och ”lågt i tak” var det vid beslut av platsen som togs i näringslivsutskott under kommunstyrelsen så att kommunfullmäktige inte fick påverka valet…, än mindre allmänheten i Umeå kommun.

Nanna tak olika

Lågt i tak bokstavligt är det också, se här i 50:an t h, i jämförelse med IKSU:s 25:a i mitten samt Umeå simhall t v. Där ger de två sista lyft i rumskänslan medan nya badets lägre platta tak sänker upplevelsen i bassängrummet. Så umepolitiker, dags för besök och göra er bedömning av läge, arkitektur och utformning, plus annat där.

Instängt Umeåbad av hus – trafik – hotell – P-hus ger inga bra utsikter… för att klara besöksmål och ekonomi.

Av , , Bli först att kommentera 1

Navet, namnet på den nya bad- och simanläggningen i Umeå centrum, har känts opassande för badhus/simhall då det inte associerar till något med vatten, bad eller simning och inte lämpligt att heta som ett P-hus. Men efter att i lördags (18/12) besökt ”Navet” för första gången i samband med Umeå SS:s KM-tävlingar, blev namnet rejält passande och framgår av nedan bilder inifrån och ut  mot Nygatan, ÖK, Skolgatan och Västra Kyrkogatan.

Nanna instängt b

Det är hus – trafik – hotell – P-hus omkring och för ögat stoppas blicken 10-15 m från badets stora fönster och ger en rekyl in i en känsla som blir av instängdhet som när man övermöblerar inomhus och det byggs stora hus inpå ens eget boende. ”Navet” blir som nav i cykelhjul, allt trängre närmare mitten. Så därför passar ändå namnet.

Än trängre och än mer olämpligt att placera en sådan statusbyggnad syns nedan där de ståtliga dryga 100-åriga byggnaderna Högre Allmänna Läroverket (där jag gått i realskola i mitten på 1950-talet) och Gamla Gymnastikhuset skymmer resp. tränger sig på och gömmer undan bad- och simanläggningen/P-huset Navet.

Nanna skymer badbygge

Besökssiffror hittills enligt media ger inga bra utsikter för att klara uppsatta besöksmål och nå den ekonomi Umeås politiker sagt. Än svårare om övriga kostnadsposter inte håller måttet och förlorade alternativintäkter med dyrt tomtläge i city. Så det finns allt större anledning att tänka om politiskt för vad centrum behöver bättre och där instängdhet och outveckling betyder mindre än för bad/simning som behöver friluftslägen och utveckling.

Bad insyn ger utsikt för hotell-bad?

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens blogg ”Umeås 50:a ute i centrumtrafiken!” hade många besökare, 150 igår – 9:a på vk.se:s 20 i topp. Bilden var en dubbelexponering (förr när man satt i färdigknäppt film på nytt) i spegelform där 50:an i centrum är på Skolgatan med Mimerhotellet intill.

Här är ny spegelbild och insyn utifrån som riskerar bli ”bad” insyn inte alla gillar och kan bli väl olämpligt. Nu fotade jag mig själv, inte andra, och fann skylten ”ELITE HOTEL MIMER” (uppe t v) därinne/ute. Symbolik som ger utsikt för hellre hotell-bad än simläge och här på temat ”spegel, spegel på väggen där, säg vad som passar bäst i city här”?!

Nanna spegelinsyn

PS. KF-LEDAMÖTER ETT KVARTER BORT IDAG, GÅ DIT OCH FÅ NYA SIM-INSIKTER….

Umeås 50:a ute i centrumtrafiken!

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår lördag, 17/12, hade Umeå Simsällskap sina traditionella klubbmästerskap och med den populära familjelagkappen. Det gav mitt första besök i 50-metersbassängen (KM:et gick i 25:a-delen). 50:an med 25-m-flexibilitet på olika sätt + höj/sänkbar botten i en del visar bra flexibilitet och därför extra roligt att ha varit med och påverkat umepolitiken till en 50:a (alla partier utom Miljöpartiet sa bara 25:a från början.)

Nanna 50-a ute spegel

T o m så flexibel att hela bassängen (ovan uppdelad) också ”får plats” på Skolgatan utanför med busstrafik ”rakt igenom”. Men läget mitt i stan känns så felaktigt då alla hus utanför hindrar sikt och bidrar till inträngdhet, inte lämpligt att ta sig ut i dålig luft och omöjliggör utveckling. Så rubriken till bloggen ”Umeås 50:a ute i centrumtrafiken!” får sammanfatta intrycken (mer från USS-KM:et och besöket i kommande bloggar).

Umeå, lär av Växjö! Bevarar simhall – gör cirkelrund simkanal-innovation..?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag verkar inte vara ensam om nya simarenaidéer med simkanaler. Se nedan från nätet om en cirkelrund simkanal-innovation som verkar skissas på i Växjö i Småland. T v är från Badmästaren 8/12 av Svenska Badmästareförbundet berättas om planer för ny simhall,  där f ö den nuvarande hade samma arkitekt som Umeå simhall, Åke E Lindqvist, och det då nya med vattenytan i golvhöjd, öppet bassängrum och mobila läktare vid tävlingar.

Och som kan läsas vill kommunen sälja byggnaden vid en ny senare. Så om Umeå kommun genomdriver rivande av simhallen här, blir det smålandskommunen som får visa upp den nya  bad- och simarkitekturen som kom, från Europa, till Sverige på 1970-talet.

Nanna Växjö rund simkanal

Om Växjöidén om rundsimbassäng får strömmande vatten framgår inte av Smålandspostens reportage (31/3 2016), som nedan är utdrag ur.

Inom kort släpper Växjö kommun den offentliga skissen över simhallen. Nu kan Smålandsposten avslöja att den kommer att visa en rund simhall med solceller på taket och en tropisk anläggning.
—-

 Den nya planen är nämligen en rund simhall. Anledningen är att huvudfokus ligger på att få en så miljösmart simhall som möjligt för att leva upp till Växjös miljömål och titeln som Europas grönaste stad.

Inspirationen till formen har bland annat hämtats från Globen i Stockholm och från den danska idrottsanläggningen DGI-byen som har en rund simbassäng.

Tack vare den runda formen blir det möjligt att skapa ett tropiskt klimat i simhallen på ett ekonomiskt hållbart sätt. I mitten av huvudbassängen ska sand läggas in och glaset runt simhallen blir transparent så att man blir solbränd igenom det.

Det här kommer att bli det nya turistmålet i Växjö. Det är ett bra sätt att minska transporterna för nu kan alla semestra på hemmaplan i stället för att åka utomlands, säger Julia Ahlrot.

I och med den runda formen blir hallen optimal för den nya sporten rundsim som är på framfart. Man hoppas nu att VM i sporten ska kunna anordnas i Växjö eftersom det är svårt att få tag på arenor. På Svenska simförbundet är man positiva till den nya simhallen.

SÅ NU KAN UMEÅ KOMMUN LÄRA AV VÄXJÖ OM ATT BEVARA EN SIMHALL + ATT STUDERA SIMKANALSIM-IDÉER, VÄXJÖS RUNDA OCH MIN MAGIC SWIMJOGG ARENA (SE OVAN). OCH FÅ UT DET BÄSTA UR BÅDA SIMARENA-INNOVATIONERNA?

Umeå. Mer Bevara. Inte bara riva – se bild från 1948 med snötipp vid älven och ångbryggerifasad som är kvar!

Av , , Bli först att kommentera 1

I förra bloggen berättade umehistorikern och kåsören Lennart Forsbergs om kallbadhus i Umeälven från 1860 och jag lade till om varmbadhuset (1894) intill, gamla badhuset (1930) och Umeå simhall (1970) med budskap till umepolitken att bevara och utveckla den unika simhallsbyggnaden på Haga/Gammlia.

Bloggen här är av en annan Umeåkåsör tillika VK-medarbetare, Mikael Wikner, med HISTORIESKOLAN på måndagar i tidningen och på nätet. Den handlar om en bild min pappa, Olle Bengtson, tog 1948 i Broparken av snötipp + hästar och vagn ”tippande” snön.

Koppling till badhus/simhallar är i planerna på 1960-talet för Umeå simhall i idrottsområdet Gammlia var Broparken som alt. läge, liksom i Staden mellan broarna,-projektet för 10-talet år sedan (Balticgruppens). Umeå Ångbryggeri i bakgrunden på bilden nedan, gick inte att renovera för bostäder. Men exteriören för de nya bostäderna fick prägel av fasaden från förr.

Det är bara att hoppas på att mer av Umeås stads och kommuns historia kring byggnader väcker Umeåpolitikernas lust  till Umeå. Mer Bevara, inte bara riva. 

HISTORIESKOLAN (Dubbelklicka på bilden ger extra mäktighet av fotot)

Hästar i snösvängens tjänst i Umeå 1948

Publicerad idag kl 10.00 

HISTORIESKOLAN 1948 tjänade Broparken som en av Umeås snötippar. Snön fraktades ut på älvsisen av karlarna i snösvängen som använde sig av häst och vagn tiden innan vinterrenhållningen blev helt motoriserad.

En kall vinterdag i början av 1948 fångades några hästar i Broparken i motljus av amatörfotografen Olle Bengtson. En vacker bild man inte kan se sig less på.

Hästar i kommunens tjänst var vardag då och något Umeåborna på den tiden inte häpnade över. Det skulle till en stadsvandrande amatörfotograf med känsla för att fånga ögonblicket för framtiden.

Bilden från slutet av 1940-talet hänger inramad i vardagsrummet hemma hos Urban och Eva Bengtson på Berghem i Umeå.

– Vi har den vid matsalsbordet på en väl sedd plats. Ibland tar jag ner tavlan och visar gäster på snömängden och hur man körde med häst och vagn på den tiden. Bilden tog min pappa Olle och deltog med den i en fototävling. Om han vann eller fick något pris vet jag inte. Bilden har ett särskilt värde för mig i alla fall, säger Urban Bengtson.

Tiden innan de motordrivna snöplogarna och traktorernas tid sköttes snöröjningen med häst. Snörika vintrar blev arbetet med att frakta bort den vita varan omfattande.

Rakt över älven på Olle Bengtsons bild skymtas bryggeriet på Teg. På snöupplaget i Broparken (kan det vara tidigt i mars?) jobbar Umeå stads två- och fyrbenta snöröjare.

Snön kördes undan från stadens gator och fick sedan smälta ner i Umeälven.

2016 klassas snö i städer som ett slags miljöfarligt avfall sedan många år. Alla bilar och bland annat vägsaltet förorenar snön på ett helt annat sätt än 1948.

Kommunens nye gatudriftchef – Per Hilmersson – berättar att det finns tre stycken tippar i Umeå i dag, varav den största finns på Klockarbäcken.

– Vi tippar inte snö i några vattendrag alls i dag utan det är väldigt specifika platser vi får hålla oss till. Det brukar inte bli så mycket bortforsling av snö före årsskiftet ett normalår. Vi får se hur det blir efter nyår. Kollar man på rapporterna för den närmaste tiden ser det inte lovande ut alls, om man gillar snön, säger 2016 års chef i snösvängen.

Mannen med tavlan – Urban Bengtson – kan inte svara på om det krävdes stativ för att fånga det vintriga ögonblicket för snart 70 år sedan.

– Pappa var noga med nästan allt och var väldigt stadig på handen. Han var en väldigt lugn person, medan mamma var ivrig som jag är. Så det kan mycket väl vara så att han fotograferade utan stativ. Pappa fotade mycket och promenerande runt i stan med kameran, säger Bengtson, välkänd profil för VK:s läsare som en flitig debattör engagerad i barnsomsorg och simning.

Pappan var med i Umeå Fotoklubb tiden då proffs som Sune Jonsson och Bertil Ekholtz var aktiva. Enligt klubbens egen historik bildades Umeå Fotoklubb 1941 ”av fyra fotointresserade herrar: Bertil Ekholtz, Fritz Nyqvist, Olle Bengtsson och fotodoktorn Ingemar Lövgren”.

– Så klubben har en anrik historia och lever fortfarande. Jag har tagit vid efter pappa och vandrar ibland runt i stan och fotograferar. Man kan säga att jag går i samma fot(o)spår.

MIKAEL WIKNER

Badbasinen + ”Umeborna har tagit sig vatten över huvudet i alla tider” av Lennart Forsberg om kallbadhus i Umeälven.

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeåhistorikern, umekåsören och tillika ordbanken-bloggaren Lennart Forsberg skickade mig sin blogg ”andrasidan.ordbanken” om en sedelärande badhistoria i Umeå, passande dagens ”bad historia” om uppdelade tider och rivande av badhus/simhallar.

Och här bilder, fr v kallbadhuset i Umeälven 1860 – ej kvar, Umeå Varmbadhus (badkar och duschar, 1894 vid Umeälven – kvar, G:a badhuset på Kungsgatan vid Pingstkyrkan – rivet och nu Vattenfallkontor (målning Lasse Gustafsson) där samt Umeå simhall på Haga i Gammlia idrottsområde – väl värd att bevara och utveckla. T ex, idrottshistoria/museum?

Nanna kallbadhus mmm

Umeborna har tagit sig vatten över huvudet i alla tider:

Badbasinen i Umeå

Skapad av Lennart Forsberg fre, december 09, 2016 13:23:24

Som man badar får man simma…
Och badglada har umeborna alltid varit.
Idag gläds många åt det nya badhuset Navet, men baddare till badare fanns det i stan redan på 1800-talet. Annonsen ovan är från Umebladet den 14 juli 1860!

Den annonsen har sin egen kulturhistoria att berätta.
Om vi idag talar engelska när vi doppar oss i poolen, så var det franska inflytandet större i stan på 1800-talet. Säga vad man vill om ”basinen” men visst låter det mycket finare än kallbadhuset!?

Fint skulle det vara i Umeås badbasin. På 1800-talet måste man veta vem man var för att kunna passa sina badtider! Då gjorde man inte bara skillnad på herrar och damer, man gjorde även skillnad på borgare och arbetare. De attraktivaste badtiderna tilldelades borgarnas familjer. Arbetarklassen fick slinka in i kallbadhuset tidiga morgnar och sena kvällar. Som om det inte vore nog – och för att ingen skulle ta sig vatten över huvudet i fel sällskap – sorterades de badande umeborna in i fyra olika kategorier.

• Borgarna kallades herrar
• Arbetarna kallades män
• Borgarnas hustrur kallades fruntimmer
• Arbetarnas hustrur kallades qvinnor

Sådana badregler hade man i det vita kallbadhuset nedanför kyrkan – här avbildat i vintrig idyll på J.O. Högstadius målning från 1883-1900.