Boogie-man Owe blåser alla i svenska melodifestivalen i vår? Eurovison…?
Beatles och Owe Thörnqvist, se där två av mina favoriter musikaliskt + texter. Och efter att för drygt två år sedan upplevt den senaste (?) konserten i Aula Nordcia på Universum här i Umeå, nu få vara med om att denna musikall-konstnär, snart 88 år, gå vidare till Melodi-festivalen-finalen var inte bara en höjdare utan också berörande, och glatt överraskande.
Nedan bilder är från SVT-sändningen. Utom två i mitten, t v bryter jag arm med OT (på mitt UBBi-bord) som vid Umeåkonserten även tog sig tid och pratade med fans, skrev autografer (som synes), sålde böcker och skivor (som affärsman han är). Under bildcollaget min blogg den 16/11 2014 efter framträdandet på Universum, bejublad av oss i publiken.
Men inte lika mycket av en VK-recensent som tyckte ”Alltihopa känns gammalt med med Owe”, vilket svenska folket däremot verkar uppskatta. Så varför inte en ”Boogie-man” med blues som kanske ”blåser” alla i svenska finalen senare i vår. Och i Eurovision..?
http://blogg.vk.se/umeas-basta/2014/11/16/owe-thornqvist-old-fashioned-man-i-stil-going-strong-fran-boogie-rock-till-psalm-appladerad-av-fortjust-publik-dock-ej-av-for-ung-vk-recensent/
Owe Thörnqvist old fashioned man i stiil going strong från boogie-rock till psalm applåderad av förtjust publik dock ej av för ung? VK-recensent
Nedan är VK:s recension av 85-åriga ”trubadurrockaren” Owe Thörnqvists framträdande i Aula Nordica i Umeå på lördagskvällen (15/11). Allt ”gammalt” med Owe gjorde mig och säkert många fler, unga till sinnes efteråt. Därunder min kommentar till VK:s recension där teknikstrulet fick lägst betyg.
Teknikstrul på vk.se för att rösta (gick ej) får sämsta betyget av nöjd OT-besökare som hyllar Uppsalasonen med bildcollaget nedan. Där syns Owe T prova min ”skiva”, UBBI-bordsskiva, tillsammans med en stor beundrare, löparen och Fredrikasonen Martin Lundberg, Umeå, yngre än de flesta i publiken.
Alltihopa känns
gammalt med Owe
Vi verkar inte ha varit på samma konsert. Mitt intryck var att Owe Thörnqvist njöt lika mycket som publiken (utom en förbryllad recensent) och efteråt hade lång kö av beundrare för att få autograf och signering på köpta skivor och bok. Just de gamla låtarna och en julboggie som uppvärderats till den första rocken i Sverige plus miljöallvarlig psalm visar tidlösheten samt lättsam (icke heller att förakta) trallvänlig musik och underfundiga texter, dessutom bilder och teckningar, frammanar en allkonstnär.
Har man följt OT:s konserter genom åren är frågan om inte denna var den bästa, hittills. Tack Owe och de utomordentliga musikerna, som f ö VK:s man inte nämner alls. 5 blir betyget som inte gick att trycka fram i ovan reportage. Nästan 2,5 timme blev konserten, inkl paus, inte 2 enligt VK.
Senaste kommentarerna