Visselblåsare i 40 år – från överytor till trånga kapprum och smittorisker. Något för omvärldsstrateger i Umeå?

Av , , Bli först att kommentera 1

F d Region Västerbottens-anställda Fredrik Gunnarsson – med kritik av RV i VK för en tid sedan – kallades för visselblåsare, dvs en som utåt/offentligt ifrågasätter makthavare och maktutövning, som anställd eller medborgare.

OCH EFTER VK:S GRANSKNING av Umeå kommuns IT-kontors resor, mm och därefter kommunens revisionsrapport har ”visselblåsandet” anammats av kommunledningen, se ur vk.se från den 21/2 (av VK:s Kerstin Eriksson):

Kommunstyrelsen vill att kommunen vid sidan om regelverken utarbetar en uppförandekod för all kommunal verksamhet. —–

Vid sidan om uppförandekoden har kommunen sedan tidigare öppnat för en visselblåsarfunktion.

– Man ska som anställd kunna larma om man fattar misstankar om någon form av felaktigheter, säger Hans Lindberg.

DETTA ÄR VÄLKOMMET BESKED, MEN HADE GÄRNA FÅTT KOMMA FÖR 40 ÅR SEDAN.

Ty för fyra decennier sedan blev jag ”visselblåsare” som förskollärare på dagis i kommunen. Men då, i mitten på 1970-talet, var begreppet okänt och avslöjanden internt tystades ned eller försökte byråkrati/politik ”tysta ned” avslöjaren, idag visselblåsaren.

Jag vet då vi på Berghems daghem uttalade oss i VK-intervju om inte ett barn till på vår avdelning. Den var minst i Umeå, bara lite över 100 kvm mot 145 på nybyggda förskolor. Jag och föreståndaren kallades upp till socialchefen och pressades om vi skulle strejka. Vi sa nej, vi ville visa på försämrad arbetssituation med för stor barngrupp på små ytor.

En annan av mina visselblåsningar var som 31-åring 1976 i intervju i VK av, nu framlidna, kommunreportern Tage Sandberg och om ”att sno åt sig statsbidrag” (se nedan urklipp).

Dagis överytor bidrag sno

Då fann jag att Umeå kommun byggde nya daghem med överytor 180 kvm-20 platser, inte 145-15 platser kommunen hade statligt driftsbidrag för. Politiker/tjänstemän avvisade kritiken (känns igen idag) och talade om flexibilitet, men tänkte inte öka barngrupperna.

Detta var svepskäl, orsaken var att staten gav extra anordningsbidrag för byggnaden och kommunen såg chans att få lägre investeringskostnad. Räkna på dyrare drift gjorde man inte, så i längden blev detta en förlustaffär menade jag. Och Umeå kommun stoppade sättet att få extrapengar. Liksom senare staten då andra kommuner gjorde likadant.

Så i praktiken har jag sparat pengar åt Umeå kommuns skattebetalare i 40 år för de daghem/förskolor som sedan inte fick överytor. (Men någon provision på vinsterna, har det inte blivit. Inte heller på nya visselblåsningar kring förskolelokalers överytor – som ändrats.)

IDAG VISSELBLÅSER JAG OCH ANDRA UMEBOR i även sociala medier (som blogg här) och frågan är hur Umeå kommun vill ta in avslöjanden, kritik och nya idéer. Tyvärr försvann medborgarförslagen som var ett slags visselblåsande och med konkreta förslag.

Kanske omvärldsstrategerna kan få bli handläggare av visselblåsarefunktionen, det är ju från ”omvärlden” utanför kommunen som synpunkterna kommer och blir kända.

Dagis ytor kappr ritn 1 v 2

Börja då med mitt visselblåsandet på bloggen i förrgår, 19/3, om entréer i nya förskolor där 100 barn + föräldrar har EN GEMENSAM ENTRÉ och där 50 barn + föräldrar har ETT OCH SAMMA KAPPRUM, jämfört med traditionella modeller och en entré och varsina kapprum/hallar. Se ritning ovan t h från kommande förskola på Sofiehem nära Ålidhems-kyrkan. Nere t v  en hall per avd. och uppe t v,  ”skolmodell” med två avd och ett kapprum.

Trängsel och problem med att hitta rätt kläder och skor blir det med många barn och vuxna samtidigt, personal kommer ju därtill. Fler nackdelar i de nya modellerna i Umeå är smittorisker med fler barn och vuxna ihop i gemensamma kapprum för magsjuka, förkylningar och nu om mässling där man avstår vaccinering.

HAR UMEÅ KOMMUNS PLANERARE FÖR DESSA FÖRSKOLOR UTRETT-ANALYSERAT-BEDÖMT OLIKHETER FRÅN FÖRR TILL NU FÖR ENTRÉFUNKTIONERNA? OM SÅ, VAD HAR SAGTS? OM INTE SÅ ÄR DET NU DAGS ATT UTVÄRDERA OLIKA MODELLER!

Min 40-åriga erfarenhet av att ”visselblåsa” mot makter inom arbete, politik och i andra sammanhang, är att det sällan lönar sig direkt, inget medgivande och ingen ändring. Men genom att stå på sig, finna nya argument och få med fler, kan det lyckas, till slut. Så även för nya dagis/förskolors entréer/kapprum/hallar?

Bli först att kommentera

Ökade smittorisker i nya Umeådagis pga gemensam entré och kapprum. Se 50 barn + föräldrar i samma hall!

Av , , Bli först att kommentera 2

Aftonbladets reportage på nätet om ökade barngrupper ger anledning till att också syna lokalmiljöerna. De senaste åren har varsina entréer och kapprum per avd ändrats till skolliknande varianter med gemensam ingång och kapprum/hall ihop två eller fler avd.

Nere t v är ett traditionellt kapprum, en per avd. och nära till övriga rum. Uppe t v är från en förskola I Umeå kommun av senare modell med kapprum för två avd. och längre ifrån övriga rum, som i sin tur i praktiken ger mindre hemvistytor då traditionella kan mer använda egna kapprum för tamburkontakt barn-föräldrar-personal än idag mindre av detta.

Dagis ytor kappr ritn 1 v 2

Fler nackdelar i de nya modellerna i Umeå är smittorisker med fler barn och vuxna ihop i gemensamma kapprum för magsjuka, förkylningar och nu om mässling där man avstår vaccinering. Ovan t h är ritning från den nya förskolan på Sofiehem nära Ålidhemskyrkan.

Den får sex avd. i två plan och EN GEMENSAM ENTRÉ för de 100-talet barn som ska få dagisplats där. Det ger 50 på varje plan och ritningen här är från bottenvåningen. Där syns att 50 förskolebarn i olika åldrar delar kapprummet, tre gånger mer än traditionell variant.

HAR UMEÅ KOMMUNS PLANERARE FÖR DESSA FÖRSKOLOR UTRETT-ANALYSERAT-BEDÖMT OLIKHETER FRÅN FÖRR TILL NU FÖR ENTRÉFUNKTIONERNA? OM SÅ, VAD HAR SAGTS? OM INTE SÅ ÄR DET NU DAGS ATT UTVÄRDERA OLIKA MODELLER!

Bli först att kommentera

Dagiskritiken i Aftonbladet avvisas av (S)-k-råd H Lindberg, men försk-ordf. M Brydsten ska kolla upp stor grupp.

Av , , Bli först att kommentera 3

AFTONBLADET FORTSATTE REP. OM DAGISKRITIK I UMEÅ MED INTERVJU  MED S-KOMMUNALRÅDET HANS LINDBERG SOM AVVISAR KRITIKEN MEDAN F-O-G-ORDF. MOA BRYDSTEN (S) SKA KOLLA UPP STOR FÖRSKOLEGRUPP OM 23 BARN. AB:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xm3nB/kommunchefen-svarar-pa-kritiken-vi-har-bra-forskolor

Kommunchefen svarar på kritiken: ”Vi har bra förskolor”

Förskoleanställda och föräldrar i Umeå slår larm och hävdar att barn far illa i kommunen, vilket Aftonbladet tidigare rapporterat.

Nu svarar kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) på kritiken.

Han håller inte med föräldrarna och de förskoleanställda.

– Vi har en bra skola och en bra förskola i Umeå och den är ständigt i utveckling, säger han.

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).

Som Aftonbladet tidigare kunnat rapportera om råder det ett missnöje bland förskoleanställda och föräldrar i Umeå kommun.

Personalen hinner inte trösta, byta blöjor och hindra konflikter som uppstår, bland annat på grund av underbemanning. Man går så långt att man menar att barn far illa på grund av situationen.

Det har nu bildats ett stort föräldranätverk i kommunen, med ambitionen att få till en förändring. Man har förgäves försökt få till ett möte med kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S), men han har inte haft tid att träffas trots flera påtryckningar, enligt Josefin Eman, en av föräldrarna i nätverket.

Kommuntoppen: ”Prata med ordföranden i nämnden”

Nu svarar Hans Lindberg (S) på kritiken. Han håller inte med föräldranätverket utan menar i stället att förskoleverksamheten i Umeå är bra.

– Men det är Moa Brydsten som är ordförande i för- och grundskolenämnden. Det är hon som svarar på frågor om det här, säger han.

Men du är hennes chef. Du måste väl ha några synpunkter?

– Ja, synpunkten jag har är att du pratar med Moa Brydsten. Jag har inte detaljerna.

Föräldranätverket har kontaktat dig flera gånger. Varför vill du inte träffa dem?

– Vi har inte träffats. Men återigen, det är Moa Brydsten som ansvarar för förskolan och hon har varit i kontakt med dem.

Är det inte viktigt som kommunstyrelsens ordförande att lyssna på medborgarna?

– Jo, det gör vi genom att Moa Brydsten har pratat med dem.

De vill ju träffa dig på grund av budgeten. Förskolenämnden sätter ju inte sin egen budget.

– Ja, alltså vi har inte hittat någon tid för att träffas. Vi har gett de pengar vi kunnat dela ut till vård, skola och omsorg. Men återigen, prata med Moa.

På kommunens hemsida står det att Umeå har en bra förskola. De som arbetar i verksamheten menar att det är lögn och falsk marknadsföring.

– Vi har en bra förskola i Umeå och den är ständigt i utveckling. Sedan finns det alltid förbättringspotential.

Det finns ett nätverk på 1 400 Umeåbor med insyn i verksamheten som inte håller med. Kan man då hävda att det är bra?

– På de undersökningar vi har haft kan man se att det är bra.

”Verkar underligt”

Aftonbladet når Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden på telefon. Hon bekräftar att hon träffat företrädare för föräldranätverket. Men Moa Brydstens bild av verksamheten skiljer sig från de anställdas upplevelser och hon menar att det inte råder någon ”förskolekris”.

– Vi har god kvalitet i förskolan med relativt små barngrupper och relativt hög personaltäthet, säger hon.

På en förskola i Umeå jobbar tre pedagoger, varav en ofta är borta på grund av planering och liknande, med 23 barn.

Är det rimligt?

– Nej, men det stämmer inte överens med bilden jag har. Det verkar underligt varför det ser ut så. Då vill vi gärna att de tar kontakt med oss.

Bli först att kommentera

Umeådagis i Aftonbladet idag: ”Larmet från förskolorna: Barn far illa”. 50 % större barngrupper än förr.

Av , , Bli först att kommentera 2

DAGIS I UMEÅ STOR NYHET I AFTONBLADET – OM KRIS MED STORA BARNGRUPPER I FÖRSKOLAN OCH I PRAKTIKEN 50 % STÖRRE ÄN PÅ 70-80-TAL. (Se längst ner).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/aRk4L/larmet-fran-forskolorna-barn-far-illa

Förskolorna slår larm om kris: Barn far illa

 Tårar, blåmärken och barn med blöjor fyllda av kiss – personal i Umeå larmar  Föräldern Christine: ”De stressar ihjäl sig”

Larmet från förskolorna: ”Barn far illa”

Tårar, blåmärken, sönderstressad personal och barn med blöjor fyllda av kiss.
Nu slår förskoleanställda i Umeå kommun larm – arbetssituationen har blivit ohållbar. 
– Personalen är jätteduktig men de hinner inte, de stressar ihjäl sig, säger Umeåbon Christine Kleiner vars son går i en kommunal förskola.
Nu har ett föräldranätverk bildats för att försöka bryta krisen i förskolorna.
Situationen i Umeås kommunala förskolor är, enligt anställda och föräldrar, ohållbar. 
Tio förskoleanställda i kommunen skrev nyligen i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren att gränsen är nådd och att ”barn far illa”.
”Vid flera tillfällen har barn ramlat och slagit sig eller hamnat i slagsmål med varandra utan att en vuxen varit närvarande. Med mindre barngrupper och bättre personaltäthet hade flera av dessa skador kunnat förhindras”, skriver pedagogerna i artikeln.
Barngrupperna på förskolorna har successivt ökat men inga ytterligare resurser har skjutits till av kommunen.
– Vi får fler barn, men inga mer pengar för att anställa personal. Utöver det så är lokalerna utformade efter betydligt mindre grupper. Kommunen har också dragit in på utbildning, säger förskolläraren Maja Stolt som är en av de tio pedagogerna bakom debattartikeln.

”Fått bägaren att rinna över”

Hon berättar att botten nu är nådd med sjukskrivningar och ett ökat missnöje.
– Den senaste tidens neddragningar har fått bägaren att rinna över för många.
På Umeå kommuns hemsida kan man läsa: ”Regionens höga utbildningsnivå grundas redan i bra förskolor” och ”Att Umeå dessutom har bra skolor, bra barnomsorg (…) gör allt mycket lättare, och roligare, för dig som flyttar hit”.
– Det är lögn, säger Maja Stolt.
Bilden bekräftas av föräldern Christine Kleiner vars son går i en av kommunens förskolor.
– De senaste två åren har det blivit en klar försämring. Personalen är fantastisk, men de hinner inte, de stressar ihjäl sig, säger hon och fortsätter:
– Det är tydligt att de anställda älskar sina jobb, men man ser hur de kämpar och håller på att bli utbrända.
Försämringen märks också på Christines son, berättar hon.
Drygt 1400 föräldrar och stödmedlemmar har nu gått samman i ett nätverk för att försöka få till en förändring, berättar Josefin Eman, vars dotter går i förskola i Umeå.
– Vi är vanliga, trötta föräldrar som fått nog av kommunens felprioriteringar, säger hon.

”Falsk marknadsföring”

Nätverket skickade en förfrågan om ett möte till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).
– Vi kontaktade honom för nästan 3 veckor sedan, men fick aldrig något svar trots att vi påmint honom vid Kommunfullmäktige. Svaret kom först i en tidningsartikel där han sa sig vara för upptagen för att träffa oss, säger Josefin Eman.
Josefin Eman är, liksom Maja Stolt, kritisk till hur kommunen vill framställa sig själva, med ”bra förskolor” och ”bra barnomsorg”.
– Det är falsk marknadsföring. Det finns en förskolekris i Umeå som man inte vill erkänna. Hur ska man kunna ändra på något om man inte har kännedom om hur verkligheten ser ut, frågar hon sig.
17 mars 201709:00
 

50 % STÖRRE BARNGRUPPER PÅ DAGIS IDAG ÄN FÖRR I FÖRSKOLAN I UMEÅ

Här är statistik från förr. Det gäller 1970-talet då staten styrde barngruppstorlekar genom bidrag. Då gällde i Umeå för normalytor om 140-145 kvm totalt för en avd. 10 barn för 1-3-åringar (småbarnsgrupp) och 15 barn för 3-6-åringar (syskongrupp).

Sedan ändrades till utvidgade syskongrupper (även kallade familjegrupper, 1-6 år, och 13-15 barn. Men så tog staten bort bidragen och allt blev kommunfinansierat. Och därefter började ökningen av barngrupperna.

En belysande jämförelse är att dagis med 4 avd hade då 10+10+15+15 = 50 barn. En förskola idag (kan vara samma hus dessutom) kan nu ha 17+17+20+20 = 74, dvs en ”överinskrivning” med 24 eller 50 !! procent.

Visserligen mer personal med förr oftast 3 heltider, nu kanske 4. Men lokalerna är samma och nu trängre med fler barn och personalökningen motsvarar inte barnökningen. Jag var med som förskollärare på den ”gamla goda tiden” och följer nu hur förskolorna har det som morfar/farfar + som företagare och med lokalmiljöer som specialitet.

Min slutsats är att det kan behövas att staten igen går in och styr mer då en annan försämring är att skillnaderna, och orättvisorna därmed, mellan Sveriges kommuner växer. Så barnomsorgskvalitet som valfråga nästa år kan nog få mor- och farfäder, dagisföräldrar och personal att noga överväga om och vad man ska välja då.
Bli först att kommentera

Trafikverket ej tillfrågat om Vasaplan – se historik och Umeåutredningar där kommunen beslöt om refugerna…?

Av , , Bli först att kommentera 1

Här finns att läsa om Vasaplansplanerandet i Umeå:

http://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004ddf47/1481212715430/2016-08-10_gestaltningsprogram+vasaplan+lågupplöst.pdf

Nedan är bildcollage där vänstertrafiken inte nämns utan enbart om enkelriktat och där det visar sig att Trafikverket inte ”verkar” vara tillfrågat kring något om omgörningen, då också ej om vänstertrafik för bussar, kanske bilar och cyklar (som tar sig dit även om det inte är meningen), än mindre med resenomang hur det blir för förskole- och skolbarn som lärt in sig vr-hr-vr vid passage över gator och nu hamnar i motsatt tittande för säkerheten.

HÄR COLLAGE MED ILL./BILDER/TEXTER FRÅN UTREDNINGEN AV KONSULTER

Nanna Vasaplan historik b

HÄRUNDER NÅGRA AV OVAN TEXTER, MER LÄSBARA OCH FÖR ATT GRANSKA – SOM ATT UMEÅ KOMMUN ”BESLUTADE” OM ”MITTPLATTFORM” – MEN NÄR-HUR-VAR?

Nanna Vasaplan texter

Bli först att kommentera

Ohållbart med vänstertrafik på nya Vasaplan eller hållbar stadsmiljö i Umeå som Trafikverket godkänt?

Av , , Bli först att kommentera 2

Gårdagens blogg om Umeå kommuns planer på ombyggd Vasaplan med refuger och vänstertrafik för bussar visade på en 100-mkr-investering där kommunen finansierar hälften, 49,5 mkr och staten genom Trafikverket bidrar med lika mycket.

Nanna Vasaplan refuger hrtrafik

Men visste Trafikverket om bussvänstertrafiken när bidraget beviljades? Och yttrade man sig något då och vad? Sökning på orden busshållplats, refug, vänstertrafik och enkelriktat ihop ger inga träffar på hemsidan. Så kanske vet man på Trafikverket inget.

För tänk om Trafikverket inget visste och sedan får veta det och då inte vill godkänna att en bidragskommun inför outredd vänstertrafik som i Umeå, kanske bidraget dras in. Har Umeå kommun då 50 mkr till och klarar hela budgeten om 99,5 mkr för hela Vasaplansprojektet?

Nedan är från Trafikverkets hemsida om ”hållbara stadsmiljöer” för bidragansökan, som riskerar blir ohållbart med vänstertrafik på nya Vasaplan om Trafikverket inte godkänt allt och vid visshet ifrågasätter vänstertrafiken. Notera bilderna ihop med bidragsinformationen, med längst till höger, traditionell säker buss-sido-av-på trottoar, inte refug…

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings–och-analysmetoder/Finansieringsmetoder/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer—stadsmiljoavtal/

Cyklister i stadsmiljö.

Statligt stöd för hållbara stadsmiljöer – stadsmiljöavtal

Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal, enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stödet uppgår till 2,75 miljarder kronor under perioden 2015-2018.

Trafikverket har hittills under 2015 och 2016 beviljat stöd för cirka 1,26 miljarder kronor. Nu öppnar vårens ansökningsomgång.

Ansökningsomgången öppnar den 6 mars och sista ansökningsdag är den 13 april 2017.

Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik eller cykeltrafik. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik eller cykeltrafik. Förutsättningar för stöd är också att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.

Klicka på rubrikerna här nedanför för att läsa mer om vilka projekt som kan få stöd och om hur ansökan går till.

Bli först att kommentera

100 mkr för Vasaplan+Linje 1! Bidrag: 49,5 mkr. Vad kostar bara Vasaplan?

Av , , Bli först att kommentera 2

På Umeå kommun hemsida finns beskrivit hela planen  med ombyggnad av Vasaplan. Och även kostnaderna som är på nästan 100 miljoner kronor, något jag inte kan påminna mig att kommunen informerat tydligt om eller medier granskat. Men så här står det:

Trafikverket har beviljat Umeå kommun stöd med finansiering av projektet via det så kallade Stadsmiljöavtal om drygt 49,75 miljoner kronor, inklusive utveckling av linje ett.

Så jag kollade upp med Trafikverkets hemsida och fann då att totalkostnaden för Vasaplan-planerna och Linje 1-utveckling är det dubbla, 99,5 mkr. Men hur mycket som är för vad, återstår att ta reda på, som vad kostar enbart Vasaplanombyggnad. Underlag längre ner.

100 MKR FÖR ATT BYGGA OM FRÅN SIDO-AV/PÅ TILL REFUGER!! ELLER VAD?

Nanna ombygg refug-sido bVAR KÄNNS DET TRYGGAST ATT KLIVA AV/PÅ? PÅ REFUGER ELLER TROTTOARER?

Umeå
Totalkostnad: 99,5 mkr
Stöd: 49,75 mkrStödnivå: 50 %Startpunkt: april 2017
Slutpunkt: november 2018
  • Ombyggnad av Vasaplan för kollektivtrafik
  • Förbättrad kollektivtrafik utmed stomlinje 1 (BRT-åtg.)
  • Flera detaljplaner
  • Flera gång- och cykelvägar
  • Förbättrad kollektivtrafik enligt framtagen kollektivtrafikplan 2016-2019
  • Cykelparkeringar
  • Framtagande av Cykeltrafikprogram, Fotgängarprogram och nytt Kollektivtrafikprogram
  • Åtgärder ska genomföras enligt Trafiksäkerhetsprogram
Hemsidorna ifråga är nedan:
http://www.umea.se/umeakommun/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/gator/gatuarbeten/vasaplan.4.472dbf4213f09f32875d24d.html
http://www.umea.se/umeakommun/trafikochinfrastruktur/arkiv/nyhetsarkiv/artiklartrafikochinfrastruktur/vasaplansutformningarbeslutad.5.361f1c411567dcef44b1300b.html
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings–och-analysmetoder/Finansieringsmetoder/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer—stadsmiljoavtal/projekt-som-beviljats-bidrag-2016—stadsmiljoavtal/
Bli först att kommentera

Vasaplansfaror med refuger – se ex. från Vägverket 2010 och Huddinge nu. Har Umeå kommun studerat detta?

Av , , Bli först att kommentera 2

En sökning på nätet om refuger – hållplats – buss ger exempel som beskriver faror med refuger för av- och påstigning, se nedan.

Först från Vägverket 2010 (numera ingående i Trafikverket)

Busshållplatser exempel, råd och detaljer – exempel, råd och detaljer

http://www.exempelbanken.se/system/documents/39/original/2010_5_busshallplatser_exempel_rad_och_detaljer.pdf

mitthållplats är en hållplats där bussen stannar vid en refug mitt i gatan. Den kan vara ett alternativ i innerstadsområden med omfattande trafik. till fördelarna hör att bussen inte blockerar annan trafik då den står vid håll- platsen. nackdelar är att utrymmet för väderskydd och väntande bussresenärer är begränsat och att resenärerna kan komma att hamna i ett utsatt läge. Det händer tyvärr olyckor tillföjld av att gående tar fel på biltrafikens körriktning. Särskild omsorg måste därför ägnas åt gångpassagerna.

VASAPLAN I UMEÅ MED REFUGER OCH VÄNSTERTRAFIK (Ill. WSP Sverige, från vk.se)

Vasaplan ombyggn bild

SER TRÅNGT UT OCH KÄNNS OSÄKERT – ÄN MER VID HÖGTRAFIK + RUSKVÄDER…

Härunder från Huddinge i år

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet

https://www.huddinge.se/globalassets/_gemensamma/styrdokument-overgripande/strategi/trafikstrategi/kollektivtrafikplan.pdf

En annan hållplatstyp som är möjlig vid mittförlagda busskörfält är en så kallad ö-terminal. En fördel med denna hållplatsutformning är att endast en plattform behöver anläggas då båda färdriktningarna kan använda samma anläggning. En annan fördel är att resenärer slipper korsa vägen vid byte mellan två busslinjer. Nackdelen är att de antingen kräver bussar med dörrar på båda sidor eller att bussarna trafikerar hållplatserna i vänstertrafik.

Bli först att kommentera

VK borde granska ombyggnaden av Vasaplan och inte bara ”sila mygg (IT-kontorsfrågan) och svälja kameler” (kommunbyggen och ombyggnader)!

Av , , Bli först att kommentera 1

HÄR ÄR BILD/ILL. (WSP Sverige -ur vk.se) MED VÄNSTERTRAFIK PÅ NYTT VASAPLAN

Vasaplan ombyggn bild

SOM GAV INSÄNDARE IDAG (11/3) I VK OCH RÅD ATT GRANSKA OMBYGG.PLANERNA.

Vasaplan ombyggn insänd

Bli först att kommentera

Umeå förlorar – vinner gör Linköping för läge, innehåll och ekonomi i Vågen-simhallen/bad + sjö/strand.

Av , , Bli först att kommentera 1

Nanna Linköping Vågen 0

Umeå förlorar – igen; förut mot Ulricehamn och Söderhamn (se blogg 6/3) för kringytor vid WC-cup resp SM på skidor för SM-vecka och mot Borås (blogg 8/3) som byggt inne-50:a och har ute-50:a för SM och SM-vecka sommar + konstsnöspår i samma idrottsområde.

Nanna Linköping Vågen 1

Idag är det Linköping som Umeå förlorar idrottsligt mot, med Linköpings sim/bad-satsning vida överlägset det Umeå kommun byggt mitt i trångt centrum och förlorat 50:a-SM samt SM-vecka sommar. Det är Linköpings simhall/bad Vågen, skapat genom arkitekttävling. Se ovan värden inne/ute, simhall med badsjö, urbant + friluftsytor och härunder bakgrunden.

Nanna Linköping Vågen 4

OCH NEDAN SEGRANDE TÄVLINGSBIDRAG ”VÅGEN” (bad/sim-namn, inte som Umeås) DÄR KONTOR OCH ANNAT KOMMERSIELLT GÖR STÖRRE ARENA  MER EKONOMISK OCH HAR MER INBJUDANDE LÄGE MED UTSIKT MOT VATTEN OCH MED VYER..

Nanna Linköping Vågen b

JÄMFÖRT UMEÅS INSTÄNGDA LÄGE, TRÅNGT OCH UTAN VYER – MED HUS OMKRING.Nanna instängt b

Bli först att kommentera