Simeldorado på Nydala! Av miljonärer i Umeå? Lära av lönsamt Örebro-bad.

Av , , Bli först att kommentera 0

(Dubbelklicka på bilderna, läs – se – inspireras av verklighet/idéer för framtider i Umeå.)

LÖNSAMT BAD I ÖREBRO – GUSTAVSVIKSBADET – MHA MILJONÄRER + KOMMUN!

Nanna Gustavsvik

ATT LÄRA FÖR UMEÅ MED ”SIM-ELDORADO” PÅ NYDALA I MILJÖ FÖR UTVECKLING.

Nanna SM-vecka Nydala

DÄR IDROTTER SOM SIMNING, M FL LANSERAR SPORTIDÉER… M H A MILJONÄRER?

Anm. Badreportaget är av Göran Norlén och i tidningen Badmästaren 4/17 av Sv.Badm.förb. Ovan ill. för SM-50:a på Nydala av mig (idé) och Mats Edvardsson (skisser), övr. från nätet).

Fyrkantigt badbygge med inträngdhet – emot politikkrav – byggnadsnämnd ändå godkänt – och fortsätter med… KF-ledamöter, besök idag i pauser!

Av , , Bli först att kommentera 1

I helgen hölls första simtävlingen i 50-m-bassängen i Umeå, Öppna Norrländska Mästerskapen. Bilder i lördags på ÖNM:et visar den city-olämpliga placeringen estetiskt och praktiskt. Där syns hur sikten ut är mot traifk, trafik, hus, hus och väggar samt insikt in utifrån, allt störande och instängt ger känsla av inträngdhet. Dubbelklicka och se närmare.

Nanna fyrkantigt instängt

Olusten för miljön utsides förstärks av fyrkantigheten som för de fyrkantiga byggnaderna i föregående blogg nu byggts och planeras i Umeå. Men i privata aktörers förslag för Bad på kv. Nanna fanns mer tilltalande utformning (nedan t h) än de platta fyrkantshuset idag.

Nanna fyrkantigt Lerstenen

Så Byggnadsnämnden i kommunen har inte levt upp till vad badprospektet angav om estetiska kvaliteter och fortsätter ändå med fyrkantigt godkännande på andra ställen. Kommunfullmäktigeledamöter idag 29/5 vid möte, besök kv Nanna i pauser och se!

Umeå Mer Fyrkantigt (i byggande…)! Hellre Umeå Mer Förr med äldre hus – så spara även o-4-kantiga simhallen.

Av , , Bli först att kommentera 0

Var i tisdags 23/5 och tittade på skolbarnen som sprang Lilla Blodomoppet på I 20 och såg därifrån den nya fyrkantiga huset söder om de gamla militära (och bevarade !) regementsbyggnaderna (nu mest som företagspark) och intill gamla E4:an vid Haga.

Nanna I 20 fyrkantigt

Kommande fyrkantigt hus efter kajen vid andra fyrkantiga hus är ”pizzakartong”-huset.

Nanna pizzakartong

Rundade former är mer inbjudande som i Vävenbygget mot badbyggets kantighet, men..

Nanna Väven badbygge

som i sfärisk/kupolisk form över ger mer nyttjande och blir mindre fyrkantigt. Cupoolen?

Nanna Kupoolen 5 b

Och harmonierar mer med icke-fyrkantighet i många äldre Umeåhus som är förnyade.

Nanna anrika hus 9 st b

Alla orivna och kvar – så spara även o-4-kantiga Umeå simhall (mitten) med nytt idrottsligt!

VK om dyrt och tomt Bad ger omtänk på dyrbar citymark med ”Cupoolen” (se föreg. blogg) eller annat lockande! Som gjorts förr i Umeå centrum…

Av , , Bli först att kommentera 0

VÅREN 2013 HADE VK NEDAN RUBRIK OM EKONOMIN FÖR ”NYA BADET” PÅ KV NANNA, 30-35 MKR/ÅR , JÄMFÖRT MED 22-23 MKR ENL. BUDGET DÅ. OCH NU I…

Nannabad dyrare 2

..Lördags (20/5) hade VK om dyrt för barnfamiljer + tomt i äventyrsbadet i Umeå centrum. Men annat är dyrt där för kommunen och för allla skattebetalare i Umeå.

Å ena sidan är badhus/simhallar de mest skattesubventionerade anläggningarna för barn/ungdomar (efter dagis och skolor). Men å andra sidan nödvändigare än annan idrott då simundervisning är obligatoriskt på skolschemat och att kunna simma räddar liv.

Det innebär då att läget måste noga bedömas ekonomiskt där dyrbar tomtmark i Umeås citykärna gör bad- och simdriften än dyrare då alternativintäkten för annat (kommersiellt), blir högre jämfört att bygga på idrotts- och friluftsmark där alternativintäkten är lägre.

HÖSTEN 2013 GJORDE VK PÅ  LEDARPLATS SÅDAN BEDÖMNING OCH FÖR OMTÄNK..

Nanna VK-ledare

NÅGOT SOM IGEN FINNS ANLEDNING ATT GÖRA DÅ VERKLIGHETEN IDAG VISAR..

..än dyrare nu med VK:s uppgifter nu om att 2017:s fyra första månader hade 55 642 besökande, borträknat skolbarn och föreningsaktiva. Det två sistnämnda kategorierna mest kostnader och få intäkter (t ex hyra från föreningar kostar aktiviteststöd) för kommunen varför ”privatbetalande” är det som ger största tillskottet i kommunkassan.

55 642 x 3 (12 månader) ger för ett år 166 926 besök. Då maj-augusti är lågsäsong pga uteväder, skollov och semestrar lär årssiffran bli mindre, kanske nedåt 150 000 besök. Den ska ställas mot de 250 000 som budget 2013 angav här. Och med beräknad intäktssiffra på 50 kr/besök (från Badutredningen 2005/6) i snitt ger det 5 miljoner kr under budget.

Räknat på 50 års livslängd blir det 250 mkr i ”förlust”. Med detta scenario och dessutom alternativintäktsförlust finns all anledning för Umeås politiker att påbörja ett omtänk och för näringslivet att fundera på vad man kan göra av en ”bad- och simbyggnad” i cityläget.

I förra bloggen (19/5) lanserade jag ”Cupoolen” som idé med vuxeninriktning i första hand. Nytt för bad/simning är nog Nydala bäst i längden, dels för att där kan politiken styra, dels för att privata aktörer gynnas mer turism då.

Nanna anrika hus 9 st b

Kan en brandstation i centrum bli Norrlandsoperan, K 4 – stadshus, I 20 – företagspark, skolor bli museum/krog och hotell/restaurang, rådhus bli krog, mm och ”Smörasken” byta innehåll flera gånger, ska nog ett för dyrt Bad på dyrbar mark kunna förvandlas till något annat mer passande och lockande i centrum som gynnar kommers och stadsliv där…

OCH STOPPA SIMHALLSRIVNING FÖR OMGÖRNING I IDROTTSOMRÅDET GAMMLIA!

CUPOOLEN – Umeås nya landmärke och turistlockelse i centrum-Navet..?

Av , , Bli först att kommentera 1

Nanna Kupoolen 1

Ovan är en montagebild av tre enstaka bilder av bad-sim- och P-husbygget på kv Nanna fotat från Hotell Mimer (där jag gått i realskola på 1950-talet och haft gymnastik i gamla gymnastikhuset intill och idrott på det som var grusplan och P-yta förut). Noterbart är att P-huset (borterst) är högre men ovanpå 50-m-bassängen finns inget mer.

Så mitt i alla nya byggnationer i city som vill nyttja höjden för attraktion och lönsamhet blev det en låghusvariant här. Så därför är här nedan en spektakulär idé som ger högre hus med spännande innehåll. Och av privata aktörer möjlighet till kommers och besöksmål där formen, en kupol, en halvsfär, ger fyrkantigheten en rundad dimension, även med namnet:

CUPOOLEN, en omvandling i Umeå city med förvandling av ett bad- och simhusbygge främst för barn, ungdom och idrotter

– till mer av vuxen-spa-attraktion bättre passande där och en glasad färgrik kupol som fylls med varierande pooler, trädgårdar vilket ger en inne-friluftsmiljö för rörelse och avkoppling + sikt upp i rymden med solljus, regnsmatter, hagelskurar och snöflingor, etc.. natur och himmel ger året om, i verkligheten och dator”simuleringar” (med film, reklam, etc) –

Nanna Kupoolen 5 b

så att det blir Umeås nya landmärke och unik turistlockelse i centrum-Navet i stan (och simsporterna får flexibel arena av SM-status i Nydala idrotts- och friluftsområde..)!!

ELLER FYLLS CUPOOLEN MED HELT ANNAT OCH NYDALA FÅR ”BAD/S(I)M-LAND”….

Idrottsforskning i Umeå lär av Norge och leder till innovations-satsningar!

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeå superkommun bl a för kulturen. Idrott nästa i ”supersatsning”? Lär av Idrottshögskolan med forskardag 5/5.

Ovan var rubrik för Idrottshögskolans forskardag i fredags 5/5. Därunder nu några ”bilder” från intressanta och lärorika anföranden.

Överst om barns rörelse i börnehager (dagis/förskola) i Tromsö om vikten av att barnen rör sig, men t v från kommunala förskolor där strax över 50 % når målet och ett privat dagis där 80 % klarar målet. Det var i mars/april. När man gjorde samma test vår/sommar trodde man på större andel barn i rörelse.

Men det blev tvärtom, alla tre ”börnehagerna” minskade och där en förklaring kan vara att personalen och forskarna tog för givet att med ”bättre” väder skulle barnen vara mer fysiskt aktiva. Lärdomen blir att riktlinjer ska alltid vara tydliga som personal följer även vid ”lättsammare” väder och föräldrar är uppmärksamma på.

Idrottshögskolans dag

I mitten t v om idrottsforskning för basket, fotboll och friidrott med olika styrning uppifrån och ut till föreningarna. T h databild från fotbollsforskning i Tromsö där man ”innoverat” sändare på spelarna för att se hur de rör sig vid matcher och som ger vägledning hur specialträning kan utformas beroende för vilken sorts spel de ska följa.

På mittenbilden syns vad Idrottshögskolan vid Umeå universitet ger i utbildning och ”tänk”-möjligheter för Idrott&Akademi samt IH-rektorn i Umeå, Tor Söderström.

Nere t v forskning i bl a Umeå om vad HIIT-träning (hög intensiv intervall träning) är och vad det ger, bl a att kortintensivt träningsupplägg även ger kondition liksom styrka med bättre hälsa som följd. T h om värdet av forskningen om  detta, på hjärta, hjärna och hela kroppen.

En förhoppning man har från Idrottshögskolan är att en utveckling i Umeå blir som den norska forskningen nått, dvs att den leder till idrottsinnovationer och senare sportentreprenörskap, något som f ö påbörjats genom EU-projekt i Västerbotten som heter ”Sportup North”, nyss påbörjat. Gäller dock att resultat här implementeras i universitetsvärlden i Umeå och får egna ”institutioner” för att bli bestående och utvecklas.

Umeå superkommun bl a för kulturen. Idrott nästa i ”supersatsning”? Lär av Idrottshögskolan med forskardag 5/5.

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeå kommun fick utmärkelsen ”superkommun” korad av Dagens Samhälle, tidskrift för Sveriges Kommuner och Landsting, där kriterier för kultur hade ökad betydelse och kan ha avgjort till Umeås fördel. Nästa år kanske idrott får större uppmärksamhet.

Då gäller det för kommunen att prioritera extra i sportsatsningar, t ex hindra att del av Gammlia idrottsområde (grusplan/simhallstomt byggs bort av bostäder, simhallsbyggnaden räddas från rivning och utvecklas för andra idrotter, fixa fotbollshallsplatsen, planera för SM-ute-50:a på Nydala och andra idéer + uppslag från föreningar, utövare och allmänhet.

Samt vända sig till Idrottshögskolan vid Umeå universitet där spännande forskning vid UmU presenterades under en dag för en vecka sedan och där Tromsö universitet i norra Norge, som deltog, är värd att lära av med idrottsinnovation kopplad till forskandet. Nedan är från dagen, där jag deltog och återkommer i kommande bloggar med nya idrottslärdomar.

Idrottshögskolans dag samlade många deltagare

[2017-05-08] Idrottshögskolans dag arrangerades fredag 5 maj och samlade många åhörare med intresse för idrott.

Tor Söderström, Föreståndare för Idrottshögskolan, hälsar välkommen till Idrottshögskolans dag. 

24 forskare presenterade under dagen populärvetenskapligt de senaste forskningsrönen inom idrottsområdet. Konferensen genomförs vartannat år och syftar till att inspirera, ge kunskap och skapa kontakter mellan akademin och idrotten.

– Idrottshögskolans dag blev en mycket lyckad dag med över 170 deltagare och många intressanta föreläsningar. Dagen visade verkligen på bredden av den idrottsforskning som bedrivs på Umeå universitet vilket var huvudmålsättningen med dagen, säger Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare för Idrottshögskolan.

Några av deltagarna Idrottshögskolans dag 2017 

Redaktör: Anna-Karin Eriksson

Adress till nyheten:
http://www.umu.se/nyhet//.cid282337

Kommunalt dagishusbolag – idé för förskolesatsningar i Umeå – ta lärdom av tidigare erfarenheter.

Av , , Bli först att kommentera 1

Med dagiserfarenheter sedan 1970-talet och idéer för framtiden där Umeå kan göra förskolesatsningar och bli ledande i Sverige. Att ta vara på av nedan ”förskolepolitiker” vid Föräldranätverksmöte på Väven?

Föräldranätverket Väven 27:4

Kommunalt dagishusbolag

DEBATTARTIKLAR.
http://www.vk.se/2000012/kommunalt-dagishusbolag
(2017-05-09) Partiföreträdarna i Umeå säger vilja klara 15-barnsmålet i barnomsorgen – och ta krafttag för att möta det ökande platsbehovet. Bra. Vid en debatt nyligen efterlystes konkreta förslag för föreskolebyggandet. Låt ett kommunalt dagishusbolag bli ansvarig kvantitet och kvalitet. Och ta lärdom av tidigare erfarenheter genom att skapa tydliga riktlinjer.

Det skriver Urban Bengtson, samhällsdebattör och företagare inom barnomsorg i Umeå.

Föräldranätverkets i Umeå agerande för mindre barngrupper i förskolan har gett röster för Umeå att bli ”barnhuvudstad” i Sverige. Varför inte då börja med att bli bäst och mest framsynt i barnomsorg, som en vision till år 2022 då Umeå som stad fyller 400 år.

Ett embryo till sådan satsning syntes vid förskolemötet med Umeås politiker den 27/4 på Väven, anordnat av Centerpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan med anledning av Föräldranätverkets krav. Alla partiföreträdare visade vilja att klara 15-barnsmålet och ta krafttag för att möta det ökande platsbehovet.

Historiskt har Umeå strävat att bli främst inom barnomsorg då kommunen för knappt 30 år sedan, 1989, visade upp dagiskvaliteter på riksmässa i Sollentuna. Personaltäthet, utbildningsnivå och barngruppsstorlekar låg i ”svensktopp” då.

Även i utbyggnad var Umeå ledande. Utvärderingar i typbarnstugeprojekt 1988-89 gav en ny dagismodell i Umeå, Vännäs och Nordmaling som byggde på idéer jag arbetat fram som förskollärare och fackligt aktiv på skyddssidan.

Sedan dess har Umeå kommun återgått till 1960-talets utbyggnad med byten av modeller utan utvärdering och överinskrivningar med höjning av barngrupperna. Fram till 2003 hade det blivit 17,0 barn per avdelning, jämfört med 1970-talets 12,5 barn per grupp.

Umeå kommuns barngrupper steg också på grund av att heltid tidigare sänktes för äldresyskon: vid nytt barn minskade tiden till 15 timmar/veckan – och 15-timmarsbarnen kunde ses som halva platser.

Ska Umeå kalla sig Sveriges barnhuvudstad måste heltidsmöjlighet gälla här. ”Riktiga” huvudstaden Stockholm har ju infört det. Och då gäller det att räkna in behovet av fler förskolor. En annan ökning utöver 115 avdelningar till 2028 som kom fram vid förskolemötet på Väven, är renoveringar och rivningar av förskolor från förr.

Lokalmiljöerna framhöll politikerna i Väven som viktiga, här kan nämnas utformningar i dag med gemensam entré och hall för fler barngrupper likt i skolan mot en entré/hall per avdelning förut. Men med fler barn ökar samtidigt smittriskerna. ”Skolhallar” tar även yta från ”hemvisterna” och ger i praktiken mindre pedagogiska avdelningar än förut.

NU: ”SKOLHALL” TAR YTA FRÅN HEMVIST        SMITTORISKER MED 50 BARN I EN HALL

Dagis ytor kappr ritn 1 v 2

FÖRR: EN ENTRÉ/HALL PER AVDELNING             100-TALET BARN (6 AVD) I EN ENTRÉ

Exempel finns nu på blivande förskola vid Ålidhemskyrkan med sex avdelningar i två plan med en entré för alla 100-talet barn och 50 barn samtidigt i kapprummet för tre avdelningar.

Under mötet på Väven efterlyste politiker konkreta förslag för förskolebyggandet. Jag lanserade då ett ”Kommunalt dagishusbolag” som under ett par år blir ansvarigt för kvantitet och kvalitet. Och nämnde att ta lärdom från tidigare med tydliga riktlinjer.

På 80-talet hade Umeå en ”politikergrupp” där kommunstyrelsen, byggsidan, socialförvaltning (hade barnomsorgen då) och fackföreträdare samverkade (jag var med från förskolan). Erfarenhet därifrån kan kombineras med nya lösningar i dag.

Senaste här är en helt ny förskola 2016 framtaget i ett Uminova Innovationsprojekt och är i två plan med åtta avdelningar i fristående regi, Professorn Campus, med personalkooperativet Professorn i Umeå. Det grundas på mina barnstugemodeller från förr som utvecklats därefter.

Då Umeås kommunledning ofta lyfter fram vikten av företagande på hemmaplan bör också vi som gör liknande inom det offentliga uppmärksammas för Umeås tillväxande i näringslivet och i ett, eventuellt, kommunmål att bli Sveriges barnhuvudstad.

Urban Bengtson

250 000 kr till Umeåsonen/Jalles-löparen Bertil Blues Johansson i ”Smartare än en 5:e-klassare” – GRATTIS!

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeåsonen Bertil ”Blues” Johansson – med rötter i Degersjö (vid Bjensjön) och i många år trogen Jalleslöpare, korsordsmakare till yrket och Stockholmare-  vann en kvarts miljon kr, 250 000, i lördagens (6/5) TV-program ”Smartare än en 5:e-klassare”.

Allmänbildad genom ”korsorderiet” och som samhällskunskapslärare klarade han fråga efter fråga, men började lite trevande kring nordiska nationaldagar, snubblade först lite på en mattefråga och lutade sig mot de deltagande 5:e-klasseleverna vid något tillfälle.

”Miljon”-frågan i geografi om huvudstaden i Lichtenstein syntes han vara stensäker på med ett brett leende, se bild här (ur SVT-sändningen), och kunde jublande glad ta emot både kram och 250 000-kr-checken av programledaren Lasse Kronér. Vaduz heter staden.

Bertil Blues 250 000 b

Fint beröm fick Bertil Blues i nedan bloggutdrag av Enn Kokk (välkänd rådgivare inom socialdemokratin) och det är bara att hålla med om ett stort GRATTIS.

Därunder resultat från Västerbottenstävling 2011 med en 2:a-plats. På maraton har det också gått bra, berättade för svenska folket om bästatiden 2.52.44, då tävlandes för IKSU.

Återkommande har han varit Jalles TC-löpare – bl a lockad av mig efter att vi mötts kutande på Gammlia – så därmed har Bertil även hunnit med i Vindelälvsloppet för klubben.

Enn KokkGrattis, Bertil Blues Johansson!

6 maj 2017 22:14 | MediaUr dagboken | 2 kommentarer

I dag klarade en tävlande i TVs ”Smartare än en femteklassare” den allra högsta nivån i den här tävlingen och vann 250.000 kronor. Den som lyckades med det här mycket ovanliga var Bertil Blues Johansson – han heter faktiskt också Blues.

Bertil är korsordskonstruktör, vilket bör ha varit till hjälp i den här breda och oförutsägbara frågetävlingen. Hans kryss publiceras regelbundet i Aftonbladet och i tidningens separat sålda bilaga ”Aftonbladet Kryss & Quiz”.

—-

RESULTATLISTA VISKATERRÄNGEN 2011

… Molander. Fredrika IK. 26:49. 2 Bertil. Blues Johansson Jalles TC. 27:28. 3 Robert.

PS 1 Bertil är inte obekant i frågesportsammanhang i TV, Så här stod det på Jalleshemsidan för fem år sedan:

Bertil Blues – den som vet mest

2012-01-11 

Vår utflyttade Jallesmedlem och marathonlöpare Bertil ”Blues” Johansson vann måndagens ”Vem vet mest” i SVT. I fredagsfinalen blev Bertil tvåa! Det är inte första gången som Bertil visar upp sitt vetande. Han medverkade även tidigare i Jepardy med Magnus Härenstam.

PS 2 På Kajen i Umeå, innan ”Staden mellan broarna”, lades grund för en del av Bertils kunskapskarriär och är en historia för sig.. 

VASAPLAN – ”BUSSFÖRAREN” – ??

Av , , Bli först att kommentera 3

SÅ HÄR SKRIVER ”BUSSFÖRAREN” I VK-INSÄNDARE IDAG 5/5 OM NYTT VASAPLAN

Nu byggs Vasaplan om så att det troligtvis blir trängre och besvärligare för oss busschaufförer. Det var redan på gränsen för trångt tidigare. Men jag är glad över en sak. Att vi busschaufförer i god tid innan ombyggnationen gick ut och varnade politiker och tjänstemän. Jag hoppas verkligen att de som varit med och tagit beslut om nya Vasaplan tar sitt ansvar och avgår om vi nu i höst får samma situation som på lasarettsterminalen där bussarna har svårt att köra in till trottoarkanten eller köra om varandra.

Bussföraren

SÅ HÄR KAN BUSSFÖRARENS MENING ILLUSTRERAS OCH GER FRÅGOR SOM..

Nanna bussförare

UMEMEDIERNA KAN STÄLLA TILL ANSVARIGA PLANERARE/POLITIKER FÖR SVAR.