Barnytor halverade i ny Umeåförskola mot 1990 – ändå större totalyta 2018!

Av , , Bli först att kommentera 0

Tidigare bloggar har visat nya förskolemodeller i Umeå med kapprum/hallar av skoltyp med 2-3 avd ihop, inte som tidigare en hall per avd. Sedan finns större rum så det blir likt kontorslandskap barn och vuxna kommer in i före hemvistrummen på avdelningarna. Mer utrymme är en bit ifrån i större torgrum för alla avd. och därför minskar hemvistytorna.

Nere t h ritning för ny ”kontorslandskaps-skolhall-torg” på Rosendals förskola Öst-på-stan 2018. Uppe t v förskolan Missionären på Umedalen från 1989/90 där två avd delar på större lekrum, våtlek och ateljé/verkstad samt har egen hall centralt och blir allrum.

Med de egna barnytorna och närhetsytor (avd intill) fås drygt 150 kvm. Att jämföra med den nyas 80 kvm, nära halvering! Blåkulla (uppe t h) och Skattelden (nere t v) har 90-100.

Missionären, m fl Rosendal

ÄNDÅ BLIR DEN NYA TOTALT 98 KVM STÖRRE, 7%, SOM FoG-NÄMNDEN EJ VISSTE!

Umeå kommun vet inget om större förskolor – inget om utvärderingar av dagis och halva hemvister mot förr! Dags för studiebesök på ny modell..

Av , , Bli först att kommentera 0

FULLMÄKTIGE IDAG 26 MARS – SE HÄR FÖR UTVÄRDERING AV FÖRSKOLEMILJÖER

I tidigare bloggar har jag informerat om nya dagismodeller i Umeå kommun med 2-3 hallar ihop likt i skolan och torgrum för alla. Det ger mer störningar med genomgångsrum och mindre hemvistytor än förskolor utan innetorg, men egna hallar och större hemvister. Frågor till För- och grundskolenämndens politiker har då inte gett svar.

Men efter mitt debattinlägg ”Kontorslandskap eller trygga förskolemiljöer” (5/3) och frågepåminnelse efter en månad utan svar kom (15/3) besked på nedan två frågor:

Finns utvärderingar av de olika modellerna Funktionsprogrammet beskriver, sådana finns ju byggda sedan en tid?

Är det känt för F-o-G-nämnden att Rosendalsförskoleritningarna (med skolhall) är 7 % större (BTA), 98 kvm, än vad Funktionsprogammet anger för 6 avd?

Så här svarade ordföranden Moa Brydsten (S):

Hej igen Urban

På fråga ett får du vända dig till tjänstemännen som har uppdrag att utifrån politiskt fattade funktionsprogrammet utforma kostnadseffektiva förskolor. 

På fråga två är svaret nej. 

Med vänlig hälsning, Moa Brydsten

Således, kommunen vet inte att det byggs större, dyrare?, byggnader. Ansvariga politiker för förskolverksamheten har ej heller koll om om bättre/sämre med ”kontorslandskap” för barn och ”skolhallar”, vilket ger många passager i rummen.

Brydstens svar gav anledning till följdfrågor som:

Vilka tjänstemän? På Fastighet eller för För- och grundskoleförvaltningen? Och vilken/vilka ska jag vända mig till?

Är det kostnadseffektivt att ytorna, BTA, är större för blivande Rosendalsförskolan jämfört med det Funktionsprogrammet anger?

Och svar från Brydsten kom den 21/3 med:

Vi har tagit emot ditt mail. Vi kommer att samordna ett svar som skickas från utbildningskontoret när det är handlagt.

Jag replikerade med nya uppgifter kring utvärdering och ytor för olika modeller förr och där besked I början på 2000-talet från för- och grundskoleförvaltningen och fastighetssidan om genomgångsrum (Folkbladet 4/7 2003 nedan) behöver belysas.

Missionären UBBI bevis 4 b

I Funktionsprogrammet (2007) ovan är förskolan Missionären t v och i förstoring under. T h min UBBI-modell med korridor som inte valdes trots politiskt beslut då om passage, utan den intill (UBBI utan korridor) byggdes 1989. Men 2003 ansåg kommunen med korridor bättre och jag sedan utvecklat till modell för Professorn Campus (2016), 4 avd i 2 plan med egna hallar, större hemvister och innetorg + ej störande genomgångar.

Sammantaget blir det en slags utvärdering utifrån vad Umeå kommun anser bättre, dvs en modell som Missionären utan genomgångsrum, liksom övriga två, Blåkulla (nere t v) och Skattelden (uppe t h) gentemot torgmodell med skolhall, Reggio Emilia (nere t h).
—-

Med ”närhetsyta” får Missionären ut mest ytor och kommunens nästan halveras!

I svaret till ordf. i För- och grundskolenämnden och för kännedom till nämnds-ledamoterna, de tre kommunalråden och en förvaltningstjänsteman vid utbildningskontoret,  lanserar jag ”närhetsyta”. Där får förskolan Missionären ut mest avdelningsyta och Umeå kommuns nuvarande minst pga ”kontorslandskap” och skolhallar, ner till halva hemvistytor pga avstånd därifrån till gemensamma utrymmen.

DÅ NU KOMMUNEN GENOM S-ORDF. BRYDSTEN SVARAR MIG, HOPPAS JAG ATT NÄMNDENS LEDAMÖTER VILL TA DEL AV  MISSIONÄREN-UTVECKLING TILL NY FÖRSKOLE-MODELL, PROFESSORN CAMPUS, SAMT GÖRA STUDIEBESÖK DÄR.

Eva * lärare i 45 år * i Umeå kommun * svårslaget * lärorikt * idag 67 år ***

Av , , Bli först att kommentera 3

Födelsedagspresenter kan vara olika, saker, tjänster, utflykter, nöjen, presentkort, mm.

När min kära hustru Eva idag, 24 mars, blir 67 år, blev presenten (och avslöjas nu här) tips till VK och familjeredaktionen om uppmärksamhet för 9 frågor då hon på dagen 24 mars måste sluta sin läraranställning vid Umeå kommun som fyllande 67 år. Men kan fortsätta och ska det, nästan, teminen ut.

Här fotat från vk.se igår och hela intervjun kan läsas på https://www.vk.se/plus/2286739/alla-mina-lararuppdrag-har-varit-valdigt-larorika

Eva 67 VK

Fot(o)not. Flitigt fotande till trots, jag har inte knäppt denna, fina, bild. En svåger tog bilden och gjordes vid en nybyggd pool (var annars med Eva-intresse för vatten) som syskonbarn har i Stockholmstrakten. Jag provsimmade och Eva lär göra så nästa gång.

6-årsbad i Umeå och säkerheten till/från och i vattnet? Ej IKSU-bad?

Av , , Bli först att kommentera 0

”Bad för alla i förskoleklass”

är rubriken på vk.se från igår (i papperstidningen idag) om ”ett nytt projekt kan nu alla sexåringar se fram emot att besöka badhuset i vår.”

Se https://www.vk.se/plus/2284693/klart-bad-for-alla-forskoleklassare, av Markus Isacson.

Allt detta är vällovligt och bra, särskilt som jag varit i ”bad- och simbranschen” i decennier, inte minst som förskollärare och simlärare för 6-åringar, förälder, och nu morfar/farfar. Och vet hur roligt och viktigt det är med vattenvana, ju tidigare, dess bättre.

MEN, och ett stort men, hur planerar Umeå Fritid, som verkar ha ansvaret, tillsammans med För- och grundskoleförvaltningen att klara säkerheten för dessa rätt så livliga barn (särskilt när de vet att de ska få bada som är så populärt) till och från badhusen/simhallarna samt i vattnet?

Detta säger inte Christa Dahlqvist från kommunen i VK-reportaget och reportern Isacson frågar inte heller.

Särskilt gäller det 6-åringarna till största badet, Navet, mitt i citytrafiken och där årskurs 3 till sin simskola promenerar med personal från Vänortsparken till badentrén två kvarter bort efter V:a Kyrkogatan och över Skogatan, båda trafikbelastade, och tillbaka. Se här.

Nana V-a K-gat skolbuss

Men betänk att det är stor skillnad mellan att gå med 6-7-åringar och 9-10-åringar.

Därför följande frågor:

Kan Umeå Fritid och Skolan få tillstånd för bussarna att köra in till badentrén vid Nygatan?

Finns tillräckligt med personal som klarar sexåringar där många kan vara ovana, en del t o m rädda, för vattnet och bassänger?

Hur delaktiga blir föräldrar i att få säga sitt här? Förskoleklass är ju frivillig, inte obligatorisk som skolan.

För Holmsund, Hörnefors, Sävar och Ersboda blir det enklare och lättare, där kan bussar köra ända fram och blir trafiksäkert. Och baden är mindre och mer ”hanterbara” för personalen.

Varför inga av de två IKSU-baden, IKSU:s simhall och IKSU-spa? I alla fall på simhallen finns en undervisningsbassäng och med höj- och sänkbar botten.

Till sist, det känns lite väl hastigt att på de 10-tal veckor som återstår på vårterminen klara av detta, igen ändå så lovvärda 6-årssimmöjligheter i Umeå, det sägs ju i reportaget att Umeå kommun fått 3,5 mkr i ”sena statliga pengar”. Varför så sent? Betyder det att de måste användas nu och om ej, då uteblir?

Järnmedalj till 4:e-platsen – i P4 Västerbotten igår 20/3. Prispall: Design i Umeå – görs i Skellefteå? Nu feedback av Arena Social Innovation

Av , , Bli först att kommentera 0

Min idé sedan tio år, om ny medalj efter guld, silver och brons, en järnmedalj, nådde ut i P4 Västerbotten igår 20/3 kl 15. Journalisten Anders Wikström intervjuade mig och resonerade med programledaren Adam Timander om 4:e-platsmedaljen. AW funderade på tenn som metall och jag replikerade då vid en 10:e medalj (ten/tenn).

På fråga om hur gå vidare med idén sa jag att järnmedalj kan prövas i någon lokal tävling och få uppmärksamhet. Och nya prispallar med fyra medaljörer föreslog jag designas i Umeå och tillverkas i Skellefteå, eller i trä i Lycksele. Gäller bara att vara först ut så blir Västerbotten föregångare.

Här är länken att lyssna på, http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1040533?programid=2563, börja c:a 13 minuter in och ett antal minuter till.

Under illustrationen här (ur tidningen Uppfinnaren/Konstruktören) text i förslag för sociala innovationer, som finns på https://arenasi.ideahunt.io/ideas/04178abd-1cad-4e57-9072-dc3fb666eeaf tillsammans med, nu, 16 andra sociala innovationer.

Nu idag feedback från Arena Social Innovation se https://arenasi.ideahunt.io/ideas/04178abd-1cad-4e57-9072-dc3fb666eeaf

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Fjärde-plats-ilska med tårar för missad medalj för de som blivit fyra och utanför prispallens guld, silver och brons kan vändas i glädje och skratt med en uppfinning, social innovation, nämligen järnmedalj till fyran. Historien, dagens idrott och tillväxttider visar att det nu är dags att också premiera fyran med en medalj.

Historien:

I tidningen Världens Historia 6/2007 kan man läsa att under de antika spelen var det bara vinnaren som hyllades. Under de två första moderna OS-åren 1896 och 1900 hyllades bara första- och andrapristagaren. Vinnaren fick silver och tvåan brons.

 Först vid OS 1904 i Saint Louis belönades tredjeplatsen med medalj och därefter blev det tradition vid de flesta tävlingar. Att medaljerna är av guld, silver och brons kommer också från OS 1904. Nu över 100 år senare är tiden inne för nästa steg i idrottens medaljutveckling.

Dagens idrott:

Allt fler idrotter har cuptävlingar med semifinaler och finaler, där det finns fjärdepristagare, varför det passar med järnmedaljer här. I simningens simskolor finns guld-, silver-, brons- och järnmärke. Även i andra idrotter kan vi ta märken där järn finns med. Därför vore järnmedalj inget ovant för idrottare i tävlingar.

Samhällsnytta:

Samhällsnyttan för järnmedaljen till är uppmärksamheten fyrorna får för sitt kämpande och därmed gläder sig själv, omgivning och supportrar. Idrotten uppmärksammas också mer och lockar fler utövare, extra ”nyttigt” med ungdomar. De sociala värdena blir större med fler medaljörer när fler gläds och firas.

Tillväxt:

Av uppfinningen järnmedaljen till fyran följer också innovationer som nya prispallar, prisbord, pristavlor, etcetera. som nu har guld, silver och brons. Järnmedaljer ger alltså tillväxt med fler nya produkter och mer järnproduktion (passar ju Sverige).

Så historien, dagens idrott och tillväxttider talar för JÄRN-medaljer!

Och kan ge rubriker om ”Ge järnet för järnmedaljen!”