Umeåpolitiska val i barnomsorgen: Kontorslandskap eller trygga förskolemiljöer i Umeå?

HÄR ÄR MITT DEBATTINLÄGG I VK IDAG OM LOKALMILJÖER PÅ DAGIS

Kontorslandskap eller trygga förskolemiljöer i Umeå?

DEBATTARTIKLAR.

(2018-03-04) Typmodellerna för barnstugor varierar över tiden. Nu ändras utformningen igen i Umeå. Men utan att någon riktig utvärdering gjorts, till exempel med avseende på smittorisker. Vi behöver lugnare och tryggare förskolemiljöer. Men också utformningar som är ekonomiskt försvarbara. Är lokalpolitikerna i Umeå på det klarar vad förändringarna kostar?
Det skriver Urban Bengtson, samhällsdebattör, förskollärare och dagisföretagare i Umeå.

Signaturen ”Trött förskollärare” inledde en VK-insändare nyligen (17/2) om arbetsvillkor inom barnomsorgen med avseende på de smittotider som nu råder:

”Just nu möts vi av många smittor och jag tror inte alltid att föräldrarna tänker på vilken dominoeffekt det blir när de lämnar ett sjukt barn (eller smittat syskon som är i riskzonen) hos oss på förskolan.”

Då kan det vara viktigt att uppmärksamma den förändring i utformningen av förskolor som Umeå kommun gjort utan utvärdering – och som ökar smittoriskerna. Kontorslandskap för dagisbarn eller trygga förskolemiljöer är vad det handlar om.

Fram till 2010-talet har det varit olika typmodeller om en hall per barngrupp och flera hemvistrum, ibland delat med annan avdelning. 2014 kom första förskolan i två plan, Hedlunda förskola. Med tre avdelningar per våning och via en arkitekttävling om passivförskola som hade Reggio Emilia-koncept med torglösning centralt i huset.

Tre barngrupper delar kapprum likt skolhall, torgrummen kommer sedan och därefter hemvistrummen, vilka blir färre då gemensamma ytor dras ner och hall inte ingår.

Man får mer genomgångsrum – som från 1990 minskades på jämfört med 1970- och 80-talet. Men nu förändras det igen, utan utvärderingar som grund för den nya modellen. Ordföranden Moa Brydsten (S) i för- och grundskolenämnden svarade mig 13/2: ”Det politiska dokument som antagits gällande utformning av förskolelokaler är funktionsprogrammet.”

Detta program från 2007 tar inte ställning till detta utan beskriver olika lösningar med hallar, rumsplaceringar och ritningsexempel. Programmet har också frågor om hallproblematiken att jämföra och utvärdera för olika modeller.

Men inga utvärderingar och jämförelser med bedömningar kan Brydsten visa på. Och då beslut om funktionsprogram och Hedlunda förskola togs, var nuvarande kommunalrådet Margareta Rönngren (S) ordförande. Kanske hon vet något om utvärdering eller ej.

Däremot gjordes 1995 en utvärdering när socialförvaltningen gav mig uppdrag för Umeås olika typmodeller, då ett tiotal ett 10-tal. Det hela skedde i samverkan med personal.

Utvärderingen grundades på resultat jag fick i typbarnstugeprojekt 1988-89 med Umeå, Vännäs och Nordmaling, studier av statliga riktlinjer samt forskning om barnomsorgsmiljöer. Flera kriterier för analys då stämmer med vad funktionsprogrammet tar upp och kan användas vid utvärdering.

Ett nytt sätt att granska ritningar är flödesscheman, som i trafiksammanhang. Detta visade jag i min C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet 1993: ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”.

Kontorslandskap-uppdelat b

I exemplen här på Umeåvarianterna kan man rita in flödena av barn och vuxna i skolhallen, 50-60 för tre avdelningar, vidare till torget och in på hemvistrum på avdelningar. Och inse störningar, till exempel buller, som inte blir lika stora i flöden i egen-hall-avdelning.

Bristerna i mindre ytor och störningar i skolhallsmodellen har jag upplevt med barnbarn som går i sådan förskola, därtill i två plan. Särskilt i jämförelse med dagis med egen hall, som andra barnbarn haft, där det även varit lättare med personalkontakt genom lokalutformningen.

Därför behövs det bästa från traditionella modeller och torglösningar, nackdelarna måste undvikas. Den planlösningen jag tog fram i ett förskoleprojekt vid Uminova Innovation 2016 – som gav Professorn Campus i kooperativ drift, med åtta avdelningar i två plan – är ett försök.

Professorn Campus UB b

I bildkollaget här visas nya Professorn där alla avdelningar har direktkontakt till torget utan genomgångar, vare sig i hallar eller andra rum. Det innebär minimala störningar och möjlighet till avgränsningar för olika behov – samt vid smittorisker.

Det ger lugnare och tryggare förskolemiljöer jämfört med skolhallsmodellen som också kan kallas för ”kontorslandskap”, som för vuxnas arbetsplatser ibland på grund av störningar ger stress och medför ombyggnationer.

Campusmodellen är ytekonomisk, i mer kvadratisk byggnad jämfört med kommunens ”torgmodeller”. Där får den senaste som ska byggas, Rosendals förskola, en bruttoarea (BTA) som är betydligt större: sju procent mer i det så kallade funktionsprogrammets. Vet politikerna i Umeå om denna fördyring?

I mitt svar till kommunen erbjuds studiebesök på Professorn Campus för politiker i Umeå (ingen lär ha gjort ett sådant). Det är särskilt passande nu när regeringen, i slutet av mars, lägger fram proposition för ”gestaltad livsmiljö” där Boverket ska få ”uppdrag att förse kommuner med goda exempel på förskolor och andra offentliga lokaler” (citat från TT).

Urban Bengtson

TILLÄGG IDAG 5 MARS ÄR ATT KOMMUNALRÅDET ANDERS ÅGREN (M) DEN 27/2 BESÖKTE NYA SPRÅKFÖRSKOLAN MED 6 AVD I 2 PLAN, OCKSÅ I EGENDRIFT SOM PROFESSORN CAMPUS. KANSKE M-ÅGREN OCKSÅ GÖR STUDIEBESÖK PÅ PROFESSORN CAMPUS OCH INSPIRERAR POLITIKERKOLLEGOR TILL DETSAMMA.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>