”Jag har varit idérik ända sedan barnaåren” – i 9 frågor i VK, fam.sidan

Av , , Bli först att kommentera 0
IGÅR BLOGG OM EVENT OM SOCIALA INNOVATIONER – IDAG BLOGG JAG INTE SKRIVIT UTAN ÄR FRÅN VK OCH FAMILJESIDAN, 9 FRÅGOR. I MORGON OM EVENTET.

PORTRÄTT.

https://www.vk.se/plus/2324931/jag-har-varit-iderik-anda-sedan-barnaaren

Urban Bengtsons idéer sinar aldrig. Nu är hans inriktning bland annat sociala innovationer.

Berättat för Bibi Karbin, VK

Hej Urban. För 30 år sedan startade du ditt företag UBBI-konsult. Nu gör du en nystart i företagandet. Vad beror det på?
Urban Bengtson vid sitt Trio-bord.

(Min anm. Bilden visar min bordsidé Trio, i glas, som Visit Umeå har, här vid event i Utopia.)

– För att sociala uppfinningar/innovationer uppmärksammas alltmer. 2001 skrev jag en bok, Sociala uppfinningar är ITiden. När nu detta ”mjuka” idéområde, jämfört med ”hårda” innovationer, med mer av ”tänknik” än ”teknik”, är i tiden passar det mina företagsidéer. Jag är idékonsult med utveckling av dagisritningar och förskolebyggnader, bordsidéer med in- och utbuktade skivor och nu simkanal med strömmande vatten för bättre siminlärning, nya simtävlingar, roligare motionssim och mer rehabsim.

Är det något du är speciellt nöjd med av det du åstadkommit?
– Att mitt barnstugeforskande gav expertroll hos Socialstyrelsen 1995, att ha konstruerat bordsformer med patent och att ha initierat innovationsprojekt med ritningsidéer som 2016 gav förskolan Professorn Campus i Umeå.

Vad är det bästa med ditt företagande, tycker du?
– Friheten att arbeta med nyskapande och bättra på gammalt. Dock finns en nackdel, det är svårt att få betalt för idéer. De behövs mer förståelse här från politik och näringsliv.

Du är en idéskapare. Hur kommer det sig?
– Jag har varit idérik ända sedan barnaåren. Jag är nyfiken och engagerad och jag har fått igenom en hel del idéer som stimulerar till att idéskapa mer.

Vilken är din bästa idé genom åren?
– Det är nog en ny geometrisk form, regelbunden in- och utbuktad hexagon, kallad Trio för bord och Plussa för vaser och värmeljusstakar och som passar överallt där raka hexagonen finns.

Du ska vara med i ett EU-projekt, Arena social innovation i Västerbotten. Vad är det för projekt?
– Det lyfter fram idéer som är mer metoder och tjänster än produkter samt medverkar till att sociala innovationer blir av i entreprenörskap och som ger företag.

Onsdag den 25 april är det en tävling i Sliperiet, Social innovation i norr, där du kommer att delta. Hur känns det?
– Kul och nervöst. Blir det gensvar är det roligt. Blir det inte det får jag jobba på. Det kan vara så att idén inte är i tiden. Än. Jag kommer att ha sex tävlingsbidrag; simkanalen, järnmedalj till fyran, dagisserviceföretagande, handledning sociala innovationer, förskolemiljöer och bordsidéer.

Vad gör du då för att koppla av?
– Barnbarnen är avkopplande och att fundera på nya idéer, och gamla för att bli bättre, träna, mest simning och löpning, samt stugan där jag gärna fotar naturens ”konst-igheter”.

Vad har du för framtidsplaner?
– Att fortsätta med sociala innovationer, att mina bordsuppfinningar når fram alltmer, att förverkliga simkanalen och sälja in en ny typmodell för förskolor, att få råd att skriva en bok om mitt idéagerande med fram- och motgångar samt händelser i yrkeslivet som det än ej berättats om, att få vara frisk, kunna träna/tävla, vara med familjen och följa barnbarnens utveckling.

Största eventet i Norrland om Sociala Innovationer, i morgon 25/4 med bok och lokala exempel, mm, på Sliperiet.

Av , , Bli först att kommentera 0

Social Innovation i Norr 25 april 2018

Välkommen till en konferens om social innovation i Norrbotten och Västerbotten! Här du får möjlighet att utbyta erfarenheter och lära dig mer om nytänkande verksamheter, metoder, tjänster m.m. som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Konferensen vänder sig till alla intresserade inom civilsamhälle, myndigheter, akademi och näringsliv.

Social Innovation Norr 1

SOCIALA UPPFINNINGAR HAR JAG VERKAT FÖR I 30 ÅR EFTER INSPIRATION FRÅN ENGLAND OCH SOCIAL INVENTIONS, I TÄVLING PÅ 1990-TALET,  EN BOK 2001, ETT STUDIEMATERIAL (NEDAN) OCH NU MED IDÉER PÅ EVENTET I MORGON 25/4, DET STÖRSTA I NORRLAND FÖR DESSA MER ”MJUKA” IDÉER FÖR TJÄNSTER ÄN HÅRDA DITO FÖR PRODUKTER, GENOM ”SOCIAL INNOVATION I NORR” PÅ SLIPERIET I UMEÅ.Sociala innovationer collage c

DETTA INGÅR I EU-PROJEKT OCH MED NEDANSTÅENDE LOKALA OCH NATIONELLA AKTÖRER. VID EVENTET PRESENTERAS EN BOK OM ”100 SOCIALA INNOVATIONER” OCH REDOVISAS EXEMPEL FRÅN LÄNET + ANNAT SOM INGÅR I PROGRAMMET.

DET ÄR ETT VÄXANDE IDÉ-OMRÅDE MED NYTT ENTREPRENÖRSKAP SOM GENERERAR SAMHÄLLSBYGGANDE OCH NÄRINGSLIVSSATSNINGAR, DÄR MEDIALT INTRESSE KAN GÖRA ATT DET NÅR UT TILL FLER SOM HAR NYTÄNKANDE.

Sociala Innovation Norr 2

1987 förutsåg jag dagisbehovet och växande köer – hade nya idéer för förskolor – se helsidesreportage+ i VK Är umepolitiken beredd att lyssna nu?

Av , , Bli först att kommentera 0

Nedan helsidesreportage+, än mer motsvarande i dagens papperstidning – kom till hösten 1987 efter att VK:s redaktion tyckte att mitt debatterande medialt, inte bara lokalt utan även på riksplan samt som förskollärare, fackligt aktiv på skyddssidan och universitetslärare på förskollärarutbildningen i Umeå, hade värden i att upplysa mera om och närmare i detalj.

Jag förutsåg dagisbehovets växande köer, vikten av större enheter, samverkan med skolan, rätta siffror, värdet i nya idéer, mm för en säker och ekonomisk utbyggnad. Det trista är att Umeås kommunledning, politik och byråkrati, mestadels avvisade synpunkterna eller teg.

Men däremot kunde man senare använda, t o m knycka, förslag jag fört fram medialt och/eller i brev till förvaltning/politiker. Dock, det gäller att inte misströsta utan komma igen, som idag och det jag bloggar om. Om det sedan räcker till för att bjudas in, återstår att se…

Dubbelklicka/syna, det mesta är mycket aktuellt än idag, nytt har tillkommit och nya idéer och jag visat i bloggar/debatt. MEN ÄR UMEPOLITIKEN BEREDD ATT LYSSNA NU?

UB VK dagis nyny

PS Bättre har det gått annanstans med min UBBI-modell för barnstugor/dagis/förskola liksom på riksplan, t ex Socialstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling, se blogg 17/4.

Förskolebehoven än större = rätt till heltid för äldre syskon, renoveringar vanligare och rättvisa i dagisnärhet. Här idéer för nytänkande – VK 2011.

Av , , Bli först att kommentera 0

Måste bygga tolv förskoleavdelningar per år

Kommunen behöver fram till år 2028 fler än hundra nya förskoleavdelningar. Det är Umeås södra skolområde som har det största tillväxtbehovet av fler förskoleplatser.
För- och grundskolenämnden ska vid ett sammanträde på torsdagen fastställa behovet av förskoleavdelningar åren 2018-2028. Underlaget är baserat på befolkningsprognosen.
Ovan utdrag från vk.se https://www.vk.se/plus/2316512/maste-bygga-tolv-forskoleavdelningar-per-ar om nya förskolor räcker inte.
Förskolebehovet är än större om rätt till heltid för äldre syskon (nu begränsar Umeå kommun valfriheten till högst 15 tim/veckan) om en ny regering (oavsett färger) efter valet beslutar om att Stockholms stads valfrihetsregler här blir rikslikare.
Inför att val tidigare utlovade nuvarande kommunalrådet Margareta Rönngren (S), att om det blev en S-regering skulle så ske. Så frågan är om S i Umeå är beredd att driva detta i kommande kommunalvalrörelse.
Renoveringar sker redan i dag i Umeå och ibland nedläggningar, men finns någon långsiktigt plan för barnstugornas kvalitet kan man fråga sig.
Sedan, för barnens, familjernas och miljöns skull, är det viktigt att utjämna skillnaderna i tillgänglighetsbehov beroende på var man bor och kan få dagisplats i närheten.

Innovationstänkande/handlande

Innovativ förskola som jag visat på i förra bloggen behöver vidgas till innovations-tänkande/handlande i rättviseriktning som finns för skolplaneringen, särskilt som det ju heter FÖRSKOLA, inte barnstuga, daghem eller dagis (även om jag gör det ibland, ”kärt barn har många namn”). Härunder idéer i debattinlägg i VK 2011 som kan passa.
(Notera att campusförskolan blev av, 2016, Professorn Campus, 8 avd i 2 plan)
Dagisprojekt Uminova Inn.

Innovativ Förskola vs Reggio Emilia = Flexibel typmodell vs Olika lösningar, fråga för budgeten i Umeå kommun.

Av , , Bli först att kommentera 0

I BLOGGAR HAR JAG VISAT UTFORMNINGAR AV UMEÅ KOMMUNS NYA FÖRSKOLOR ENLIGT REGGIO-EMILIA-PEDAGOGIK MED OLIKA LÖSNINGAR, ÖKADE SMITTORISKER OCH MINDRE HEMVISTYTOR PGA SKOLHALLAR JÄMFÖRT FÖRR EGNA HALLAR/AVD.

Tv Umeåmodeller = egna hallar/större hemvister. Th  R/E-modell-skolhall-mindre hemvister.

Förskolor Umeå skolhallar b 2

DET GER DYRARE INVESTERINGAR OCH DRIFT MED KRAV PÅ MER YTOR PGA SÄMRE ARBETSMILJÖ. 70- OCH 80-TALETS TYPMODELLER VAR BÄTTRE EKONOMISKT LIKSOM SYFTET I TYPBARNSTUGEPROJEKT 1988-89 MED FÖRSKOLAN MISSIONÄREN.

Större i antal avd. men mindre i hemvistytor.    Innovativ förskola i flexibel typmodell.

Förskola 2 plan innovativ Umeås

MEN TROTS BRA UTVÄRDERING DÅ, KOM NYTT BYTE AV MODELL SOM SEDAN FORTSATT OCH NU PÅ 2010-TALET AV NYA OLIKA REGGIO-EMILIA-TYP EFTER FUNKTIONSPROGRAM, 2009, SOM GER FLER PROJEKTERINGAR OCH FÖRDYRAR.

OVAN VISAR REGGIO EMILIA-MODELL 2018, TYPMODELL-MISSIONÄREN 1990 OCH IDÉ ”INNOVATIV FÖRSKOLA” I FÖRSKOLAN (BILDER NEDAN) PROFESSORN CAMPUS, 2016, 8 AVD 2 PLAN, MED TORGRUM, EGNA HALLAR OCH UTAN GENOMGÅNGSRUM.

Förskolemiljöer debatt

I BUDGETPLANER FÖR UMEÅ KOMMUN ÄR EN FRÅGA FÖR FÖRSKOLAN OM OLIKA LÖSNINGAR ELLER LÄRA AV BESLUT OCH UTVÄRDERINGAR FRÅN FÖRR  OCH TA DEL AV INNOVATIONER FÖR BÄTTRE OCH MER EKONOMISKT I FLEXIBEL NY TYPMODELL.

Mina UBBI-resultat i statliga källor: Socialstyrelsen/Barnomsorgslagen (1995) och Myndigheten för skolutveckling (2005). Men inget i Umeå kommuns Funktionsprogram och ej om C-uppsats i dagismiljöer.

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens (15/4) blogg om kommunutvärderingen jag gjorde 1994 av Umeås 13 olika daghemsmodeller 1966-1992 kom ej med i referenser till Funktionsprogram förskolan, 2009.

Se nedan bilder, överst fr v inbjudan utvärdering, F-programmets framsida, För- och grundskolenämndens ordf. Margareta Rönngren (S) om att samla olika kompetenser.

I mitten framsidan av min C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer, 1993, som kommunen inte heller tog med i referenserna. (Dubbelklicka och se/läs mera.)UBBI F-progr Cupps Socc

”Otroligt spännande och värdefullt”

Ej heller om Socialstyrelsens rikskonferenser  i Umeå, Jönköping och Stockholm vid presentation av Allmänna råd och Barnomsorgslagen 1995:2 där jag medverkade med erfarenheter från kommunens utvärdering och C-uppsatsen, se t h, överst och i mitten.

Nederst t v om mig i socialstyrelsematerial och t h några referenser med bl a Pia Björklids, Myndigheten för skolutveckling, Lärande och fysisk miljö (2005) från min utvärdering och uppsatsen, under rubriken nedan ”Pedagogisk och fysisk miljö”. Så blir mina erfarenheter med och kan passa i det M Rönngren säger ”otroligt spännande och värdefullt” när olika kompetenser samlas. Och innehåller analysmetoder användbara i ny kommunutvärdering.

Om inte Umeå kommun visste om detta är här mina UBBI-resultat för förskolemiljöer.

3.1 Pedagogisk och fysisk miljö, sid 40-41

Urban Bengtson (1993) har genomfört en studie om bra respektive dåliga miljöer i den fysiska utformningen av förskolor utifrån målen för den pedagogiska verksamheten. Syftet var att finna metoder för att beskriva de dåliga miljöerna – “sjuka” planlösningar – och analysera hur dessa kan bli “friska”.

Detta genomfördes genom granskning av offentliga dokument samt intervjuer och enkäter hos daghemspersonal, utvärderingar och expertorgans bedömningar av den fysiska miljön. Gemensamma nämnare i beskrivningen av dåliga miljöer var störande genomgångsrum, bristande överblick och bullrig miljö samt brister i planlösningen som skapar stress, ger buller och dålig luft.

Bra miljöer var de som hade utformats så att de var ett stöd för den pedagogiska verksamheten, t.ex. med möjlighet till livliga lekar och lugn samvaro, enskilt och i grupp, rymligt och flexibelt. Han beskriver “bra utformningar” utifrån en modell som han kallar ögats princip:

Ö: Överblick inomhus och mellan inne- och utemiljö
G: Gemensamma utrymmen som lekhall, verkstad/ateljé, våtlek
A: Avskildhet för större och mindre grupper
T: Transport med inga störande genomgångsrum, i stället hall/korridor

S: Samverkan och sambruk genom flexibel utformning

En annan metod var ett flödesschema i ritningar för att analysera hur mycket av ytan som upptas av kommunikationer. Därmed kan man, enligt författaren, dels räkna ut hur mycket eller lite möblerbar yta som blir kvar, dels se intensiteten i flödet. Ju mindre yta och ju större intensitet, desto mer buller och stress blir det.

Den yta som blir över benämner han “pedagogisk nettoyta” – ett mått på den fysiska pedagogiska miljön. För t.ex. ett aktivitetsrum är stor nettoyta och ett litet flöde en bra miljö. För ett kommunikationsrum blir liten nettoyta och ett stort flöde en bra miljö för kommunikationer och transporter.

Detta ger då ett effektivt användande och avlastar därmed aktivitetsrummen, som får mindre stress och buller. Hans studie visar att genomgångsrum upplevdes som störande för verksamheten. Speciellt anmärkte man på lekhallen som passage.

Ett annat problem med många genomgångsrum var önskan att kunna arbeta i lugn och ro, d.v.s. att få avskildhet. Trots denna självklarhet med lugna rum och avskildhet fanns många exempel på vilrum i bullriga zoner.

En tredje viktig synpunkt för den fysiska pedagogiska miljön var personalens behov av uppsikt och överblick. Det gällde även överblick över utemiljön inifrån.

Bengtson har utvecklat tre kriterier som kännetecknar en “sjuk planlösning”.

Det första är stress. Många genomgångsrum riskerar att ge stress för både barn och personal.

Är det genomgångsrum intill lugna rum uppstår också risk för buller – det andra villkoret för “sjuka planlösningar”.

Dålig luft – det tredje kriteriet – handlar om brister i ventilation men även dålig luft i rum som inte går att vädra.

Utvärdering (1994) av daghem i Umeå (uppdrag jag fick av Socialkontoret) gav förskolan Missionären bäst betyg. Men följdes ej upp av kommunen och finns ej nämnd i F-programmet 2009.

Av , , Bli först att kommentera 0

SVARSBREV FRÅN UTB.DIREKTÖR A-C GRADIN (blogg 9/4) HADE INGET OM SKRIFTLIG UTVÄRDERING AV FÖRSKOLOR UTAN ATT ”UTVÄRDERINGAR SKER FORTLÖPANDE”.. OCH ATT ”LÅG PERSONALOMSÄTTNING” GER ERFARENHET FRÅN 70- OCH 80-TAL

Funktionsprogram revidering Gradin

MEN UTVÄRDERING FINNS AV JUST DAGHEM/FÖRSKOLOR FRÅN DÅ OCH BESTÄLLD AV KOMMUNEN GENOM SOCIALKONTORET 1994 OCH JAG GENOMFÖRDE, HÄR SMF OCH SAMMA RESULTAT SOM 1992, MISSIONÄREN HÖGT BETYG, (se blogg 12/4)..

Missionären utvärdering modeller

.. OCH UTBILDNINGSKONTORET KAN FÅ. DEN FINNS INTE I REF. FÖR FUNKTIONS-PROGRAMMET OCH INTE ANNAT MTRL FRÅN DÅ OM MILJÖER. DETTA REDOVISAS I NÄSTA BLOGG OCH UTB.KONTORET KAN HA NYTTA AV LIKSOM POLITIKEN I UMEÅ.