Campusförskola är en umetillgång för framgång och syns i detta bildfång…

Av , , Bli först att kommentera 0

Campusdagis 8:4 växer 2

Professorn Campus i Umeå, som – i dagisplatsbristtider med paviljongbyggande och ingående i kommunkön – inte från början våren 2016 fick tillräckligt med förskolebarn, är som just campusförskola en tillgång som kan ge framgång för Umeås barnomsorg och näringsliv, vilket visas i detta bildfång med mottot ”Här byggs för ett Umeå som växer”.

Campusdagis torg 2 b 2

Innetorget är en tillgång i hjärtat av huset och köket centralt med närhet, som kommunens funktionsprogram anger. Planlösningen grundas på överblick, gemensamma rum, avskildhet för lugn och ro, transportstråk som inte stör och samverkan avdelningar + inne/utemiljö.

Professorn ccampus visning b

En verklighet som föräldern (se gårdagens blogg) JojoPower beskrev belysande utifrån sin och sina barns upplevelse där.

Lägg därtill placeringen i skog och natur vid Campus arena (friidrottsarenan), nära IKSU och centralt för gamla och nya bostadsområden plus intill Umeås stora arbetsplatser som universitet och lasarett. Det ger en umetillgång för framgång även riktat utanför kommun- och landsgränser för både kvantitet och kvalitet i barnomsorgen, väl värd att visas upp.

I kommande blogg visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.

Professorn Campus bäst? bProfessorn analys

”förskolan som de har trivts bäst på” – föräldrareaktion på debattinlägg för utveckling av Professorn Campus

Av , , Bli först att kommentera 1

Signaturen JojoPower kommenterade debattinlägget igår med: (bilderna är inlagda av mig)

Klart att den måste få vara kvar. Mina barn har gått på 3 olika förskolor, och denna är den förskolan som de har trivds bäst på. Både med pedagogerna och med barnen.. De arbetar med barnen på ett bra sätt. De nyttjar den underbara skogen som ligger i och vid förskolan. De låter barnen utvecklas och lära sig saker. De pratar med både föräldrar och barnen för att lösa problem.

Förskolemiljöer debatt

Pedagogerna känner alla barnen på förskolan och de kommunicera mellan avdelningarna.. Det är någon som brister på de flesta förskolorna, men inte här. Om man har flera barn i huset, så räcker det med att man ringer en och meddelar att man tex. blir sen med upphämtning etc.

Såklart att den ska måste få vara kvar. När det finns så många bra saker med förskolan, och låt personalen vara kvar och driva förskolan..

Min kommentar till ovan:

Självklart, det gäller att tala om detta utåt, uppåt och inåt, så att allt fler ser behovet av campusförskolan Professorn. Roligt att höra hur kommunikationen fungerar mellan avdelningarna, det är en av de saker jag tänkte på vid utformningen där. Så vi får fortsätta att få denna kommunikation till ansvariga och underlätta för fortsatt drift i egenform om det är möjligt.

Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå – ger ekonomivinster

Av , , Bli först att kommentera 1

Uppdaterad 14.12

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.

Campusdagis debatt

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn – av ekonomiska skäl och på grund av kösituationen – tvingats avveckla sin förskola från 2016, åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus.

I en intervju (i Folkbladet) säger för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när för- och grundskolenämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002–2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så politikerna i nämnden behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter?

I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi för att täcka upp underskott i verksamheten då man inte får bidrag för dem som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön–alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar som gäller under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt, dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga förskolor, annars vanligt.

Professorn analys

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avdelningar i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn (!) vid Ålidhems centrum, av Umeå Studentkår.

Studentkåren såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, med flera vid Umeå universitet. På köpet blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna historik. Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

”Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.”

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och, märk väl, Umeå stad tog då över barn och personal samt byggnad!

Jag minns detta extra väl då jag började min förskolebana vårterminen 1971 på just Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare.

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan. Och förskolan berör universitetet som länge diskuterat barnomsorg på campus och en utredning 1995 av Umeå universitet visade på behov för studenter och personal.

UBBI Missionären Campus

Detta och nya lokalmiljöer–där utformning kombinerar traditionella daghems egna entréer/hallar med nya förskolors innetorg och utan störande genomgångar–ledde 2008 till en idé för ett innovationsprojekt genom Uminova Innovation och som Umeå kommun stöttat genom sitt ägande.

Utemiljön är välplanerad i trafiktryggt område med skog och natur, intill friidrottsarenan på campus och nära till IKSU Sportcenter, där markägaren Akademiska Hus positiva inställning till förskolan hade en avgörande roll.

Genom projektet medverkade och godkände kommunen att en fristående aktör, personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa kunde förverkliga Umeås största förskola och den första på ett campus i den storleken i Sverige.

Därmed ökar skälen för att utveckla och inte avveckla, där inte bara Umeå kommun kan bidra utan även universiteten (Umeå universitet och SLU) samt näringslivsaktörer om sådana erbjuds medverka.

Till sist, betänk att i snart tre år har Professornkooperativet med personal ”sparat” på kommunförskolebyggen med ekonomivinster för Umeås skattebetalare samt minskat dagisköerna, 100-tals varje år, dessutom! Sådant ska väl betala sig?

Urban Bengtson

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.

Campusdagis debatt

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn – av ekonomiska skäl och på grund av kösituationen – tvingats avveckla sin förskola från 2016, åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus.

I en intervju (i Folkbladet) säger för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när för- och grundskolenämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002–2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så politikerna i nämnden behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter?

I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi för att täcka upp underskott i verksamheten då man inte får bidrag för dem som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön–alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar som gäller under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt, dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga förskolor, annars vanligt.

Professorn analys

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avdelningar i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn (!) vid Ålidhems centrum, av Umeå Studentkår.

Studentkåren såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, med flera vid Umeå universitet. På köpet blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna historik. Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

”Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.”

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och, märk väl, Umeå stad tog då över barn och personal samt byggnad!

Jag minns detta extra väl då jag började min förskolebana vårterminen 1971 på just Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare.

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan. Och förskolan berör universitetet som länge diskuterat barnomsorg på campus och en utredning 1995 av Umeå universitet visade på behov för studenter och personal.

UBBI Missionären Campus

Detta och nya lokalmiljöer–där utformning kombinerar traditionella daghems egna entréer/hallar med nya förskolors innetorg och utan störande genomgångar–ledde 2008 till en idé för ett innovationsprojekt genom Uminova Innovation och som Umeå kommun stöttat genom sitt ägande.

Utemiljön är välplanerad i trafiktryggt område med skog och natur, intill friidrottsarenan på campus och nära till IKSU Sportcenter, där markägaren Akademiska Hus positiva inställning till förskolan hade en avgörande roll.

Genom projektet medverkade och godkände kommunen att en fristående aktör, personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa kunde förverkliga Umeås största förskola och den första på ett campus i den storleken i Sverige.

Därmed ökar skälen för att utveckla och inte avveckla, där inte bara Umeå kommun kan bidra utan även universiteten (Umeå universitet och SLU) samt näringslivsaktörer om sådana erbjuds medverka.

Till sist, betänk att i snart tre år har Professornkooperativet med personal ”sparat” på kommunförskolebyggen med ekonomivinster för Umeås skattebetalare samt minskat dagisköerna, 100-tals varje år, dessutom! Sådant ska väl betala sig?

Urban Bengtson

Umeå stad övertog campusförskola 1971 – Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift – av Umeå Studentkår… Umeå kommun – gör samma idag – eller bjud in näringsliv för utveckling.

Av , , Bli först att kommentera 0

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn måst – av ekonomiska skäl pga kösituation – avveckla sin förskola från 2016 med åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus. Se här från SVT:s Västerbottensnytt, Folkbladets och VK:s.

Professorn Campus SVT VK VF

I Folkbladetintervjun säger För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när F-o-G-nämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002 – 2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så F-o-G-nämndspolitikerna behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter? I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi och täcka upp underskott i verksamheten pga att man inte får bidrag för de som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön – alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar man fått under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt – dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga – annars vanligt.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avd i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn(!) vid Ålidhems centrum – av Umeå Studentkår, som såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, m fl vid Umeå universitet. Och ”på köpet” blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna daghemshistorik när Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och…

…OBS! UMEÅ STAD TOG DÅ ÖVER BARN OCH PERSONAL SAMT BYGGNAD!

Jag minns detta extra mycket då jag började min förskolebana VT 1971 på detta Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare. 2008 födde jag idén om en campusförskola som genom ett projekt vid Uminova Innovation invigdes april 2016.

Så med att lära av sina politiska föregångare 48 år tidigare, ska väl 2019:s politik och byråkrati i Umeå känna samma ansvar när fristående krafter idag skapar barnomsorg för framtiden, men av köplaneringsskäl man inte ansvarar för, inte mäktar fortsätta.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan – och berör universitetet. Så en utveckling av campusförskolan nu är att dagens politiker bjuder in näringsliv här…?

(Betänk även: I tre år har Professorn ”sparat” kommunförskolebyggen + minskat köer…)

Umeå stad övertog campusförskola 1971 – Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift – av Umeå Studentkår… Umeå kommun – gör samma idag – eller bjud in näringsliv för utveckling.

Av , , Bli först att kommentera 1

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn måst – av ekonomiska skäl pga kösituation – avveckla sin förskola från 2016 med åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus. Se här från SVT:s Västerbottensnytt, Folkbladets och VK:s.

Professorn Campus SVT VK VF

I Folkbladetintervjun säger För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när F-o-G-nämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002 – 2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så F-o-G-nämndspolitikerna behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter? I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi och täcka upp underskott i verksamheten pga att man inte får bidrag för de som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön – alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar man fått under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt – dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga – annars vanligt.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avd i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn(!) vid Ålidhems centrum – av Umeå Studentkår, som såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, m fl vid Umeå universitet. Och ”på köpet” blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna daghemshistorik när Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och…

…OBS! UMEÅ STAD TOG DÅ ÖVER BARN OCH PERSONAL SAMT BYGGNAD!

Jag minns detta extra mycket då jag började min förskolebana VT 1971 på detta Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare. 2008 födde jag idén om en campusförskola som genom ett projekt vid Uminova Innovation invigdes april 2016.

Så med att lära av sina politiska föregångare 48 år tidigare, ska väl 2019:s politik och byråkrati i Umeå känna samma ansvar när fristående krafter idag skapar barnomsorg för framtiden, men av köplaneringsskäl man inte ansvarar för, inte mäktar fortsätta.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan – och berör universitetet. Så en utveckling av campusförskolan nu är att dagens politiker bjuder in näringsliv här…?

(Betänk även: I tre år har Professorn ”sparat” kommunförskolebyggen + minskat köer…)

Om Umeå kommun känner för fristående enheter – Professorn Campus – så medverkar man till att avveckling vänds till utveckling!

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens nyhet i Västerbottensnytt (inkopierat längst ner) –

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forskola-lagger-ner-i-umea-127-barn-berors

att personalkooperativet Professorn som driver en förskola om fyra avdelningar på Ålidhem sedan lång tid och från 2016 startade i en nybyggnation åtta avdelningar i två plan, nu känner sig nödsakade att lägga ner den stora och nya, Professorn Campus – är ett bakslag för Umeå kommuns barnomsorg i att stödja fridrivande enheter.

Personalkooperativet Visionen med tre olika förskolor på Teg kämpade länge i motvind från kommunen i att kunna utveckla sin verksamhet i nya lokaler, men fick också ge upp.

Allt detta rimmar nämligen illa i olika uttalanden på hög politisk nivå i Umeå kommun att vara positiva till förskola i egendriftsformer, där det för övrigt varit enighet över partiblocksgränser till i alla fall kooperativ drift.

Även om jag talar i egen sak för Professorn Campus som nu tvingas ”kasta in handduken” – det var min idé om ett ”campusdagis” och mitt initiativ att få igång ett projekt för campusförskolan, unikt i Sverige dessutom i sin storlek och modernitet i lokalutformning som jag medverkat i att ta fram – menar jag att högsta kommunledningen, särskilt Näringslivs- och planeringsutskottet, bör ta upp frågan om denna nerläggning.

Förskolemiljöer debatt

Det var ett innovationsprojekt med Uminova Innovation (med bl a Umeå kommun som en ägare) som ansvarade för projektets genomförande med markägaren Akademiska Hus, tre företag som personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa, vilka i april 2016 efter några års planerande och projekterande kunde inviga Sveriges största förskola i ett campusområde.

En viktig problematik för kommunledningen nu är att syna hur Umeå å ena sidan har så stora dagisköer att det måste byggas tillfälliga paviljonger, t ex på Berghemsskolans idrottsplan om fyra avdelningar med barn som även kommer från östra stadsdelarna samtidigt som Professorn Campus haft problem med att fylla sina avdelningar (fast just nu verkar det vara tillräckligt).

Om Umeå kommun känner för fristående enheter, för Professorn Campus´ personal och givetvis alla barn där med föräldrar, så  bjuder man till generöst om det förekommit, och förekommer, svårigheter i kommunens näringsbemötande och ekonomiska villkor jämfört kommundrivna förskolor samt ser till att förskoleköerna betas av till fasta byggnationer och avvecklar paviljonger.

Om inte detta räcker för att personalkooperativet ska kunna ändra sitt beslut om avveckling, vore en lösning att kommunens näringslivssida medverkar till att nya privata förskola- och skolaktörer, här i Umeå eller ute i landet, erbjuds att ta över, i samarbete med fastighetsägarna. Då vänds en avveckling till en utveckling och med många vinnare…!

Förskolan Professorn lägger ner i Umeå – 127 barn berörs

Publicerad idag 17.25

Förskolan Professorn på Campus i Umeå lägger ner sin verksamhet. Idag lämnades uppsägningen in till Umeå kommun. 127 barn berörs av detta.
– Det är tungt för oss att ta det beslutet, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet.

Förskolan Professorn i Umeå är en ekonomisk förening som drivs av ett personalkooperativ. Föreningen har två förskolor, en på Campus och en på Ålidhem.

Nu har föreningen lämnat in en ansökan om uppsägning för verksamheten på Campus.

– Vi ser att det inte är ekonomisk hållbart att driva båda förskolorna. Anledningen är ett sviktande barnunderlag. Det började i maj i fjol, då var kön helt slut och vi kunde inte fylla våra platser. Vi vill inte att det händer igen, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet Professorn ekonomisk förening.

Personal och föräldrar har informerats

Förskolan har 127 barn i dagsläget som berörs av detta.

– Kommunen får ta hand om barnen. De förlorar inte sina platser eller något sådant. Uppsägningen är sex månader, sedan får vi se vad kommunen beslutar.

Personalen på förskolan fick information under tisdagen och under onsdagen informerades alla vårdnadshavare.

– Det är blandade känslor. Det är en chock för alla och tungt för oss att ta det här beslutet. Vi brinner ju för det här, säger Malin Nigéus.

SVT har sökt Umeå kommun för ett kommentar.