Vinnovationer = idéer för nytänkande. I analyser av Umeås budgetförslag?

Av , , Bli först att kommentera 0

Ping-pong-krönikörandet i Bil&Bostad i Umeå mellan Benny Karlsson och Nicklas Berglund handlar idag om idéer och innovationer där NB menar att detta är som maraton. Med 20-talet maratonlopp i bagaget, en mängd idéer och flertalet uppfinningar känns analysen igen.

Och passar in i mina beskrivningar om nytänkandets problematiker och möjligheter, se vinnovationstrappan som jag konstruerade 2004 efter inspiration av professor Bengt-Arne Wedins inlägg i Uppfinnaren/Konstruktören 01/04 om vad innovationer är  ”mer än bara teknik” och jag döpt till ”tänknik” i min bok ”Sociala Uppfinningar är ITiden” från 2001.

Vinnovation Socuppf mtrl

Sex år senare gjorde jag ett presentationsmaterial, ovan fram- och baksida, bl a efter stöd av Centerpatiet genom dåvarande riksdagsmannen och Vännäsbon Åke Sandströms försorg (fick även berätta om detta för C-riksdagsledmöter).

Via näringslivskontoret i Umeå kommun har politiska partier erbjudits den 16-sidiga idé-mm-skriften, men förutom C i Umeå är det inga andra politiska reaktioner. Än? Så maratonloppspåståendet av NB i BB, stämmer ganska väl.

Kanske kan ”målet” skönjas här i Umeå om de kommande budgetförslagen ser ”vinnovationer” som viktigt i analyser av kostnader för kommande år och där nytänkande från oss ”idé-maraton-löpare” kanske blir intressant – om politiken vill…

PS Redan år 2000 startade mina maratonidéer i en löp- och simuppfinning med springande på löpband som överförs som energi och för värme i ett simakvarium, utomordentligt illustrerat av Anna Ericsson, VK, ovan/nedan. Nu passar energiidén i simkanaler med strömmande vatten jag verkar för och i dagens ”Swimrun” som växande ny idrottsgren.

F ö, VK-sportens Lördagsblandning var en idé och en ”vinnovation” – och välkommen igen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bli först att kommentera

Sämre i nya Umeåförskolor i samband mellan våningar – bättre förut – bäst i Professorn Campus och campusidéer

Av , , Bli först att kommentera 0

I samtal med personal på förskolor i två plan framförs att en stor nackdel med olika våningar är samverkan mellan avdelningarna, den är lättare i enbart ett plan. Därför är kommunikationen ”upp-och-ner” viktig, dvs hur trapporna ligger i huset och antal.

Nedan är fem olika ritningar för Umeåförskolor

I 1:a raden längst t v är Haga förskola (snart klar) med invändig trappa i inbyggt trapphus och invändig trappa i gallerirum centralt. Därunder är Teleskopet förskola med enbart en invändig trappa, ej i gallerirum utan via dörr i matsal/torg.

I 1:a raden längst t h är Böle förskola med enbart en invändig trappa och i gallerirum/hall. Därunder Rosendal förskola med enbart en invändig trappa, ej i gallerirum utan via dörr i matsal/torg.

I 1:a raden i mitten är min campusidé i innovationsprojekt för Professorn Campus med fyra invändiga trapphus-entréer för 8 avdelningar och en invändig trappa centralt i innetorg.

UBBI Campus trappor jmf

Återstående är bildcollage i mitten i andra raden som visar Professorn Campus som den blev vid starten för tre år sedan, 2016. Den fick två invändiga entré-trapphus och som syns av bilder nedan uppdelat i tre trappdelar med två avsatser.

UBBI Campus trappa bättre ny

En sammanfattning ger campusidén bäst samband, 5 st, mellan de olika våningsplanen och därnäst campusförskolan som den är, 3 st. Sämre är kommunförskolebyggena (ej i bruk än) med Haga näst sämst, 2 st samband i innetrappor.

Bättre än Hagas är kommunens Lundagård vid Ålidhemskyrkan (2017) som har ett invändigt entré-trapphus samt invändig trappa mer centralt än i Haga förskola.

Sämst blir då Böle, Teleskopet och Rosendal med endast en invändig trappa, med de två senare än sämre kommunikation mellan våningarna då trappan ligger i matsal/torg och mindre centralt.

Så inte nog med att de senaste tre kommande förskolorna får oprövade (ej analyserade?) och riskfyllda utomhus-trappentréer för dagisbarn, förskolepersonal, föräldrar, m fl, så visar ovan beskrivning och analys att de även får de sämsta sambanden våningsplanen emellan.

Därmed försvåras kontakt/samarbete mellan barn, personal och verksamhet. Så nu finns fler skäl för Umeå kommun att syna pågående byggen och göra om samt bättre!

Bli först att kommentera

VK-Debatt: ”Förskolebyggande i Umeå har blivit dyrare och sämre”

Av , , Bli först att kommentera 1

I FLERA BLOGGAR HAR JAG PÅVISAT RISKFYLLDA UTOMHUS-TRAPPENTRÉER PÅ NYA FÖRSKOLOR I UMEÅ OCH ORÄTTVISA MELLAN VÅNINGAR SAMT MOT FÖRR OCH NU. I VK-INLÄGG IDAG BESKRIVS DETTA SAMT OM DYRARE OCH SÄMRE BYGGANDE.

https://www.vk.se/2796658/debatt-forskolebyggande-i-umea-har-blivit-dyrare-och-samre

(2019-05-26) Barnomsorgsmiljöerna i Umeå tenderar att bli både dyrare och sämre. Kommunens ansträngda ekonomi riskerar att drabba förskolor och skolor. Det gör det än viktigare att syna det som byggs nu. Kommer politikerna att bry sig om barnens väl och ve genom ändringar av pågående och planerade ”riskkonstruktioner”?

Det frågar sig samhällsdebattören Urban Bengtson, Umeå.

Umeå kommuns ansträngda ekonomi som riskerar drabba förskolor och skolor gör det än viktigare att syna det som byggs nu. Där menar jag att barnomsorgsmiljöerna blir både dyrare och sämre i olika avseenden.

Sämre i förskolebyggande är kommunlösningar med mindre lekytor och mer störande miljöer än förr. Även om viss förståelse från förskoleansvariga nu tycks finnas.

Vid möte den 22/3 med för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M), märktes förståelse för hur kapprum/hallar för 2-3 avdelningar tar bort hemvistytor liksom att avlånga ”gallerihallar” ger genomgångsrum med störande moment.

Även försvårad orienterbarhet på grund av uppdelade aktivitetsytor insågs i kommentarer likt vikten av att hitta rätt för barnen. Direkt medhåll fick jag för hur de senaste förskolorna i två plan får riskfyllda utanpåliggande trappentréer till ovanvåningen.

Rosendal trappentré

Så här svarade Brydsten i e-brev två veckor senare, 4/4: ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

Till detta fysiska farofyllda kommer orättvisa gentemot bottenvåningar som har direktingång från plan mark samt orättvisor mot tidigare kommunala tvåvåningsförskolor. Och även orättvist gentemot Professorn Campus med åtta avdelningar i två plan, alla med inomhustrappor vid entréerna.

Det finns även en orättvisa mellan pågående byggnationer i Umeå. Haga förskola, vid skolan, får inbyggt trapphus medan Rosendals förskola Öst på stan och Teleskopets på Tavleliden, alla sex avdelningar, får de riskfyllda trappentréerna – liksom en planerad Böle förskola på Teg med åtta avdelningar.

Kommer politikerna Brydsten (S) och Riedl (M) att bry sig om barnens väl och ve genom ändringar av pågående och planerade ”riskkonstruktioner”?

Möjligheterna för detta kan öka då stadsarkitekt Tomas Strömberg 23/4 svarat mig: ”Noterar särskilt det raka trapploppet till vindfånget”. Han lovar ta upp frågan med fastighetschefen.

Tyvärr ser det dock ut som om kommunen i övrigt inte bryr sig. Vice ordföranden i tekniska nämnden Anna-Karin Sjölander (C) har senare sagt i e-brev:

”Frågan lyftes på tekniska nämndens arbetsutskott. Den information som då framkom var att byggstandarder och säkerhetsåtgärder vidtas alltid.”

På detta har jag bland annat svarat: ”Frågan om utomhustrappor handlar inte om byggstandarder här, för sådana kan knappast finnas för små barn och föräldrar som ska upp och ner”. Jag har skickat detta till Sjölander och ordföranden Lena-Karlsson-Engman (S) samt till stadsarkitekten, i hopp om att man på plats synar denna problematik och ändrar innan start. Merkostnaden nu blir mindre än att bygga om senare och betala för sämre arbetsmiljö.

Trappentré ute inne b

Bildtext

För att öka förståelsen om risker och orättvisor i och mellan förskolor i Umeå är här bilder på olika trapplösningar. Överst till vänster de utomhustrappor som nu byggs på Rosendals förskola. Därunder Professorn Campus (kommunen tar över i höst från personalkooperativet Professorn) med inomhustrappentré direkt vid in-/utgång och uppdelad på tre trappor. Till höger exempel på kommunförskola med innetrappa till ovanvåning efter passage genom groventré/hall.

Foto: Urban Bengtson

Dyrare för kommande förskolor är också byten av husmodeller som sker i Umeå, både utvändigt och invändigt med ökade planeringskostnader jämfört med 1970- och 1980-talets standardmodeller.

Efter snart tre decennier av ideliga byten av förskolelösningar finns stora besparingar i att skapa standarder, i dag kallat ”konceptförskolor”.

Personalkooperativet Professorn Campus med åtta avdelningar i två plan togs fram i ett projekt genom Uminova Innovation och har ett syfte för en typmodell. Den har grundidéer som tagits fram i dialog med personal och med utvärderingar ska det hela förbättras.

Detta informerade jag om vid mötet den 22/3 med Brydsten och Riedl, så kunskapen ska finnas om både utetrappentréer och barnomsorgsbyggande. Förståelsen då (min uppfattning) har dock ännu inte gett resultat.

Kanske de ekonomiska rapporterna om kommunens skuldberg kan ge reaktioner från umepolitikerna ”högre upp”, både om utetrappor och standarddagismodeller samt nödvändigheten av att nya beslut därför är nödvändiga?

Urban Bengtson

PS

I en kommande blogg analyserar jag mer om hur samband mellan våningsplanen skiljer sig i Umeåförskolor, där Professorn Campus är bäst medan kommunens nya 2-plansförskolor får klart sämre förutsättningar för samverkan/kommunikation mellan avdelningar på olika våningar.

 

Bli först att kommentera

Flundra på tallriken? Nja, nå´t sötare!

Av , , Bli först att kommentera 1

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 Jo, sötare än flundra är belgisk våffla med brun och vit chokladsås! (På Choco Mania)

Choco Mania

Bli först att kommentera

Skol-nödutgång = ny Umeådagisentré

Av , , Bli först att kommentera 0

Googlesökning visade i gårdagens blogg hur mina bloggar om riskfyllda nya trappentréer i Umeå nu syns världsvida runt. Annat sökresultat på utanpåliggande trappor var en beskrivning av ny förskola någonstans i Sverige. Där redogjordes sådana för utrymning, se:

Tillgänglighet

Förskolan planeras som en källarlös 2-plansbyggnad med utanpåliggande utrymningstrappor och fläktrum under överbyggnad på takplan. En hiss planeras i två plan i syfte att främst användas av personal.

Och på ett till dagisbygge i Umeå, förskolan Teleskopet på Tavleliden, byggs samma sort som tidigare redovisats på Rosendalsförskola, Öst på stan. Se nedan fr v om Teleskopet och baksidan av huset, sedan framsidan och längst t h utetrappan på Rosendalsförskolan.

Trappentré Teleskop nöd

Här ovan annan vinkel för förskolan på Tavleliden. I mitten nödutgångar för utrymmning på tillbyggnad på blivande Maja Beskowskolan på Fridhem. Det är ganska lika som det barn, personal, föräldrar, m fl ska få på Umeås nyaste och modernaste? förskolor.

Såvida inte för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M) – som 22/3 informerades om detta (var nyhet för dom då) av mig som konsult där intrycket var att man insåg riskerna med, särskilt vintertid – ser till att Rosendal och Teleskopet får inbyggda trapphus som alla tidigare förskolor i två plan har i Umeå.

Så att nya Umeådagisentréer inte blir som skolnödutgångar i kommunen!

Längst t h utanpåliggande trappentré i metall på byggbaracker vid Maja Beskowskolan.

Bli först att kommentera

Världsvid spridning av trappentréer med ”riskkonstruktioner” på förskolor i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 0

UPPDATERING av förra bloggen:

NU MED GOOGLE-sökning som ger världsvid spridning av utanpåliggande trappa och visar på mina bloggar om ”riskkonstruktioner” (citat från för- och grundskolenämndens ordf. Moa Brydsten (S) i svar till mig efter möte 22/3 där jag informerat om riskfyllda trappentréer på nya förskolor i två plan i Umeå).

Googlar man vidare på utanpåliggande trappa handlar det ofta om nödutgångar, ibland fås fram enstaka förskolor i Sverige som har samma, men där är väderförhållanden vintertid lindrigare än här i norra Norrland.

Så Brydsten m fl ansvariga politiker för dagisplanerande i kommunen bör fundera på vad omvärlden kan anse om så uppenbara försämringar för barn och personal (även föräldrar som lämnar/hämtar). Särskilt som det i Umeå, överlag, är hög kvalitet på förskolebyggnader. Därför synd med detta bottenapp (min bedömning) i entrefunktionen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gör om Umeå kommun – trappentréer – ideala är campusförskolans. Se&lär!

Den 22 mars i år informerade jag Umeå kommuns politiker Moa Brydsten (S) och Lena Riedl (M), ordf. resp v. ordf. i för- och grundskolenämnden om riskfyllda ute-trappentréer på nya förskolor, här Rosendals, Öst på stan.

Rosendal trappentré

Båda var ovetande om förändring från tidigare inbyggda trapphus för dagis i två plan och Brydsten kallade dessa för ”riskkonstruktioner” i e-brevsvar. Vad som händer nu är obekant.

Bekant är däremot alla andra Umeås förskolor med väl inbyggda trappentréer.

Och än mer bekant behöver bli Umeås bästa och tryggaste entréer med innetrappor, i nuvarande Professorn Campus med 8 avd i 2 plan, som kommunen tar över i höst från personalkooperativet Professorn. Se här bilder och beskrivning därunder.

Campus trappa ideala b

I mitten hela förskolan, som kom till i för Sverige unikt innovationsprojekt för förskolor + skolor och jag initierat med min i utvecklingsarbete framtagna dagismodell UBBI i två plan.

Nederst t h fotar jag en entré för fyra avd. Överst t v bottenvåningsentré för två avd och t h tre trappdelar med två avsatser emellan. Mittenraden t v trappdel till ovanvåning och t h utgång med torkrum intill. Nederst t v skoutrymme vid trappa.

Av alla trappentréer jag besökt och studerat på ritningar, är campusförskolans den ”ideala” för Umeå kommuns politiker att se, lära och besöka. Sedan jämföra denna med utomhuslösningen här ovan och förskolepolitikerna inte visste om förrän jag informerade.

Och låta göra fler av campusmodellens.

Bli först att kommentera

Gör om Umeå kommun – trappentréer – ideala är campusförskolans. Se&lär!

Av , , Bli först att kommentera 0

Ideal entrétrappa i campusförskolan = se, lära och göra för Umeå kommun!

Den 22 mars i år informerade jag Umeå kommuns politiker Moa Brydsten (S) och Lena Riedl (M), ordf. resp v. ordf. i för- och grundskolenämnden om riskfyllda ute-trappentréer på nya förskolor, här Rosendals, Öst på stan.

Rosendal trappentré

Båda var ovetande om förändring från tidigare inbyggda trapphus för dagis i två plan och Brydsten kallade dessa för ”riskkonstruktioner” i e-brevsvar. Vad som händer nu är obekant.

Bekant är däremot alla andra Umeås förskolor med väl inbyggda trappentréer.

Och än mer bekant behöver bli Umeås bästa och tryggaste entréer med innetrappor, i nuvarande Professorn Campus med 8 avd i 2 plan, som kommunen tar över i höst från personalkooperativet Professorn. Se här bilder och beskrivning därunder.

Campus trappa ideala b

I mitten hela förskolan, som kom till i för Sverige unikt innovationsprojekt för förskolor + skolor och jag initierat med min i utvecklingsarbete framtagna dagismodell UBBI i två plan.

Nederst t h fotar jag en entré för fyra avd. Överst t v bottenvåningsentré för två avd och t h tre trappdelar med två avsatser emellan. Mittenraden t v trappdel till ovanvåning och t h utgång med torkrum intill. Nederst t v skoutrymme vid trappa.

Av alla trappentréer jag besökt och studerat på ritningar, är campusförskolans den ”ideala” för Umeå kommuns politiker att se, lära och besöka. Sedan jämföra denna med utomhuslösningen här ovan och förskolepolitikerna inte visste om förrän jag informerade.

Och låta göra fler av campusmodellens.

Bli först att kommentera

”Snålheten bedrar visheten” för Umeås förskolor när ytminskningar ger riskfyllda ute-trappentréer… (Men 2-plan behöver mer ytor pga logistik)

Av , , Bli först att kommentera 1

Gårdagens blogg om ”Varför Umeå kommun – riskabla/kalla utetrappor på dagis mot säkra/trygga innetrappor för förskolebarn? PS…”, avslutades med:

PS Vid träff den 22 mars mötte jag som idékonsult ordförande och vice dito i för- och grundskolenämnden i kommunen, Moa Brydsten (S) respektive Lena Riedl (M) och bl a informerade om utomhustrapporna på nya förskolor i två plan. De visste ingenting och i svar från MB stod ”riskkonstruktioner”. Men inget om vad göra, inte heller om varför kommunen bytt från säkert till osäkert för, inte minst, förskolebarn. Ekonomi? Utan konsekvensanalys?

Rosendal trappentré

Här nedan är tre förskolor i två plan, fr v Lundagård på Ålidhem (igång), Haga förskola (på gång) och Rosendals förskola (på gång). De förstnämnda har innetrappentréer men Rosendal får Umeås första utomhustrappa till ovanvåning, beskrivna i tidigare bloggar. Annan skillnad och än mer i kommande förskolor, är ytminskningar, se härunder.

Förskolor ytminskningar

YTOR. BTA (6 avd): HAGA 1 467 KVM       ROSENDAL: 747,4 + 705,4 = 1 452,8 KVM

Förskolor ytor trappor ny b

TELESKOPET: 1 391,6 KVM  BÖLE FÖRSKOLA, 8 AVD: 1 662 KVM (ca 1 250 motsv. 6 avd)

I dessa ytor ingår allt i byggnaden (inkl ytterväggar”. Jämförelsemått från Umeå kommuns ”Funktionsprogram för förskolan” är c:a 1 355 kvm. Det stärker hypotesen om minskning av ytorna och ett sätt har blivit att lägga ut trappentrén till 2:a plan ”i det fria”.

MEN nu finns inget i kommunens F-program om 2-plansförskolor! Och pga logistiken mellan våningarna behövs (t ex trapp/hissutrymme) mer inneytor för likvärdighet mellan 1- och 2-planslösningar.

Min fråga om ”ekonomi” i gårdagens blogg 14/5 stämmer då. Samma för ”utan konsekvensanalys” – annars borde både Moa Brydsten och Lena Riedl vetat om sådan ifall man känt till dessa ”riskkonstruktioner” (citat MB i svar till mig).

Om inte ordspråket ”Snålheten bedrar visheten” ska slå in med utetrappentréerna och om Brydsten och Riedl vill ha rättvisa mellan förskolor samt mellan botten- och ovanvåning, behövs konsekvensanalys av barn-, arbets- och personalmiljö samt att pröva nya modeller som klarar kommunytor och säkerhetsvillkor.Professorn trappentréDär är då campusförskolan, som kommunen ska ta över, har en trygg trappvariant och nytänk i logistiken, är värt att studiebesöka och jag kan visa mina grundidéer för. Se ovan.

Bli först att kommentera

”Snålheten bedrar visheten” för Umeås förskolor när ytminskningar ger riskfyllda ute-trappentréer… (Men 2-plan behöver mer ytor pga logistik)

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens blogg om ”Varför Umeå kommun – riskabla/kalla utetrappor på dagis mot säkra/trygga innetrappor för förskolebarn? PS…”, avslutades med:

PS Vid träff den 22 mars mötte jag som idékonsult ordförande och vice dito i för- och grundskolenämnden i kommunen, Moa Brydsten (S) respektive Lena Riedl (M) och bl a informerade om utomhustrapporna på nya förskolor i två plan. De visste ingenting och i svar från MB stod ”riskkonstruktioner”. Men inget om vad göra, inte heller om varför kommunen bytt från säkert till osäkert för, inte minst, förskolebarn. Ekonomi? Utan konsekvensanalys?

Rosendal trappentré

Här nedan är tre förskolor i två plan, fr v Lundagård på Ålidhem (igång), Haga förskola (på gång) och Rosendals förskola (på gång). De förstnämnda har innetrappentréer men Rosendal får Umeås första utomhustrappa till ovanvåning, beskrivna i tidigare bloggar. Annan skillnad och än mer i kommande förskolor, är ytminskningar, se härunder.

Förskolor ytminskningar

YTOR. BTA (6 avd): HAGA 1 467 KVM       ROSENDAL: 747,4 + 705,4 = 1 452,8 KVM

Förskolor ytor trappor ny b

TELESKOPET: 1 391,6 KVM  BÖLE FÖRSKOLA, 8 AVD: 1 662 KVM (ca 1 250 motsv. 6 avd)

I dessa ytor ingår allt i byggnaden (inkl ytterväggar”. Jämförelsemått från Umeå kommuns ”Funktionsprogram för förskolan” är c:a 1 355 kvm. Det stärker hypotesen om minskning av ytorna och ett sätt har blivit att lägga ut trappentrén till 2:a plan ”i det fria”.

MEN nu finns inget i kommunens F-program om 2-plansförskolor! Och pga logistiken mellan våningarna behövs (t ex trapp/hissutrymme) mer inneytor för likvärdighet mellan 1- och 2-planslösningar.

Min fråga om ”ekonomi” i förra bloggen stämmer då. Samma för ”utan konsekvensanalys” – annars borde både Moa Brydsten och Lena Riedl vetat om sådan ifall man känt till dessa ”riskkonstruktioner” (citat MB i svar till mig).

Om inte ordspråket ”Snålheten bedrar visheten” ska slå in med utetrappentréerna och om Brydsten och Riedl vill ha rättvisa mellan förskolor samt mellan botten- och ovanvåning, behövs konsekvensanalys av barn-, arbets- och personalmiljö samt att pröva nya modeller som klarar kommunytor och säkerhetsvillkor.Professorn trappentréDär är då campusförskolan, som kommunen ska ta över, har en trygg trappvariant och nytänk i logistiken, är värt att studiebesöka och jag kan visa mina grundidéer för. Se ovan.

Bli först att kommentera