Umeå stad övertog campusförskola 1971 – Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift – av Umeå Studentkår… Umeå kommun – gör samma idag – eller bjud in näringsliv för utveckling.

Av , , Bli först att kommentera 0

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn måst – av ekonomiska skäl pga kösituation – avveckla sin förskola från 2016 med åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus. Se här från SVT:s Västerbottensnytt, Folkbladets och VK:s.

Professorn Campus SVT VK VF

I Folkbladetintervjun säger För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när F-o-G-nämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002 – 2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så F-o-G-nämndspolitikerna behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter? I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi och täcka upp underskott i verksamheten pga att man inte får bidrag för de som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön – alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar man fått under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt – dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga – annars vanligt.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avd i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn(!) vid Ålidhems centrum – av Umeå Studentkår, som såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, m fl vid Umeå universitet. Och ”på köpet” blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna daghemshistorik när Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och…

…OBS! UMEÅ STAD TOG DÅ ÖVER BARN OCH PERSONAL SAMT BYGGNAD!

Jag minns detta extra mycket då jag började min förskolebana VT 1971 på detta Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare. 2008 födde jag idén om en campusförskola som genom ett projekt vid Uminova Innovation invigdes april 2016.

Så med att lära av sina politiska föregångare 48 år tidigare, ska väl 2019:s politik och byråkrati i Umeå känna samma ansvar när fristående krafter idag skapar barnomsorg för framtiden, men av köplaneringsskäl man inte ansvarar för, inte mäktar fortsätta.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan – och berör universitetet. Så en utveckling av campusförskolan nu är att dagens politiker bjuder in näringsliv här…?

(Betänk även: I tre år har Professorn ”sparat” kommunförskolebyggen + minskat köer…)

Bli först att kommentera

Umeå stad övertog campusförskola 1971 – Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift – av Umeå Studentkår… Umeå kommun – gör samma idag – eller bjud in näringsliv för utveckling.

Av , , Bli först att kommentera 1

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn måst – av ekonomiska skäl pga kösituation – avveckla sin förskola från 2016 med åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus. Se här från SVT:s Västerbottensnytt, Folkbladets och VK:s.

Professorn Campus SVT VK VF

I Folkbladetintervjun säger För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när F-o-G-nämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002 – 2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så F-o-G-nämndspolitikerna behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter? I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi och täcka upp underskott i verksamheten pga att man inte får bidrag för de som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön – alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar man fått under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt – dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga – annars vanligt.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avd i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn(!) vid Ålidhems centrum – av Umeå Studentkår, som såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, m fl vid Umeå universitet. Och ”på köpet” blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna daghemshistorik när Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och…

…OBS! UMEÅ STAD TOG DÅ ÖVER BARN OCH PERSONAL SAMT BYGGNAD!

Jag minns detta extra mycket då jag började min förskolebana VT 1971 på detta Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare. 2008 födde jag idén om en campusförskola som genom ett projekt vid Uminova Innovation invigdes april 2016.

Så med att lära av sina politiska föregångare 48 år tidigare, ska väl 2019:s politik och byråkrati i Umeå känna samma ansvar när fristående krafter idag skapar barnomsorg för framtiden, men av köplaneringsskäl man inte ansvarar för, inte mäktar fortsätta.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan – och berör universitetet. Så en utveckling av campusförskolan nu är att dagens politiker bjuder in näringsliv här…?

(Betänk även: I tre år har Professorn ”sparat” kommunförskolebyggen + minskat köer…)

Bli först att kommentera

Om Umeå kommun känner för fristående enheter – Professorn Campus – så medverkar man till att avveckling vänds till utveckling!

Av , , Bli först att kommentera 0

Gårdagens nyhet i Västerbottensnytt (inkopierat längst ner) -

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forskola-lagger-ner-i-umea-127-barn-berors

att personalkooperativet Professorn som driver en förskola om fyra avdelningar på Ålidhem sedan lång tid och från 2016 startade i en nybyggnation åtta avdelningar i två plan, nu känner sig nödsakade att lägga ner den stora och nya, Professorn Campus – är ett bakslag för Umeå kommuns barnomsorg i att stödja fridrivande enheter.

Personalkooperativet Visionen med tre olika förskolor på Teg kämpade länge i motvind från kommunen i att kunna utveckla sin verksamhet i nya lokaler, men fick också ge upp.

Allt detta rimmar nämligen illa i olika uttalanden på hög politisk nivå i Umeå kommun att vara positiva till förskola i egendriftsformer, där det för övrigt varit enighet över partiblocksgränser till i alla fall kooperativ drift.

Även om jag talar i egen sak för Professorn Campus som nu tvingas ”kasta in handduken” – det var min idé om ett ”campusdagis” och mitt initiativ att få igång ett projekt för campusförskolan, unikt i Sverige dessutom i sin storlek och modernitet i lokalutformning som jag medverkat i att ta fram – menar jag att högsta kommunledningen, särskilt Näringslivs- och planeringsutskottet, bör ta upp frågan om denna nerläggning.

Förskolemiljöer debatt

Det var ett innovationsprojekt med Uminova Innovation (med bl a Umeå kommun som en ägare) som ansvarade för projektets genomförande med markägaren Akademiska Hus, tre företag som personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa, vilka i april 2016 efter några års planerande och projekterande kunde inviga Sveriges största förskola i ett campusområde.

En viktig problematik för kommunledningen nu är att syna hur Umeå å ena sidan har så stora dagisköer att det måste byggas tillfälliga paviljonger, t ex på Berghemsskolans idrottsplan om fyra avdelningar med barn som även kommer från östra stadsdelarna samtidigt som Professorn Campus haft problem med att fylla sina avdelningar (fast just nu verkar det vara tillräckligt).

Om Umeå kommun känner för fristående enheter, för Professorn Campus´ personal och givetvis alla barn där med föräldrar, så  bjuder man till generöst om det förekommit, och förekommer, svårigheter i kommunens näringsbemötande och ekonomiska villkor jämfört kommundrivna förskolor samt ser till att förskoleköerna betas av till fasta byggnationer och avvecklar paviljonger.

Om inte detta räcker för att personalkooperativet ska kunna ändra sitt beslut om avveckling, vore en lösning att kommunens näringslivssida medverkar till att nya privata förskola- och skolaktörer, här i Umeå eller ute i landet, erbjuds att ta över, i samarbete med fastighetsägarna. Då vänds en avveckling till en utveckling och med många vinnare…!

Förskolan Professorn lägger ner i Umeå – 127 barn berörs

Publicerad idag 17.25

Förskolan Professorn på Campus i Umeå lägger ner sin verksamhet. Idag lämnades uppsägningen in till Umeå kommun. 127 barn berörs av detta.
– Det är tungt för oss att ta det beslutet, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet.

Förskolan Professorn i Umeå är en ekonomisk förening som drivs av ett personalkooperativ. Föreningen har två förskolor, en på Campus och en på Ålidhem.

Nu har föreningen lämnat in en ansökan om uppsägning för verksamheten på Campus.

– Vi ser att det inte är ekonomisk hållbart att driva båda förskolorna. Anledningen är ett sviktande barnunderlag. Det började i maj i fjol, då var kön helt slut och vi kunde inte fylla våra platser. Vi vill inte att det händer igen, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet Professorn ekonomisk förening.

Personal och föräldrar har informerats

Förskolan har 127 barn i dagsläget som berörs av detta.

– Kommunen får ta hand om barnen. De förlorar inte sina platser eller något sådant. Uppsägningen är sex månader, sedan får vi se vad kommunen beslutar.

Personalen på förskolan fick information under tisdagen och under onsdagen informerades alla vårdnadshavare.

– Det är blandade känslor. Det är en chock för alla och tungt för oss att ta det här beslutet. Vi brinner ju för det här, säger Malin Nigéus.

SVT har sökt Umeå kommun för ett kommentar.

Bli först att kommentera

Om Umeå kommun känner för fristående enheter – Professorn Campus – så medverkar man till att avveckling vänds till utveckling!

Av , , 2 kommentarer 1

Gårdagens nyhet i Västerbottensnytt (inkopierat längst ner) -

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forskola-lagger-ner-i-umea-127-barn-berors

att personalkooperativet Professorn som driver en förskola om fyra avdelningar på Ålidhem sedan lång tid och från 2016 startade i en nybyggnation åtta avdelningar i två plan, nu känner sig nödsakade att lägga ner den stora och nya, Professorn Campus – är ett bakslag för Umeå kommuns barnomsorg i att stödja fridrivande enheter.

Personalkooperativet Visionen med tre olika förskolor på Teg kämpade länge i motvind från kommunen i att kunna utveckla sin verksamhet i nya lokaler, men fick också ge upp.

Allt detta rimmar nämligen illa i olika uttalanden på hög politisk nivå i Umeå kommun att vara positiva till förskola i egendriftsformer, där det för övrigt varit enighet över partiblocksgränser till i alla fall kooperativ drift.

Även om jag talar i egen sak för Professorn Campus som nu tvingas ”kasta in handduken” – det var min idé om ett ”campusdagis” och mitt initiativ att få igång ett projekt för campusförskolan, unikt i Sverige dessutom i sin storlek och modernitet i lokalutformning som jag medverkat i att ta fram – menar jag att högsta kommunledningen, särskilt Näringslivs- och planeringsutskottet, bör ta upp frågan om denna nerläggning.

Förskolemiljöer debatt

Det var ett innovationsprojekt med Uminova Innovation (med bl a Umeå kommun som en ägare) som ansvarade för projektets genomförande med markägaren Akademiska Hus, tre företag som personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa, vilka i april 2016 efter några års planerande och projekterande kunde inviga Sveriges största förskola i ett campusområde.

En viktig problematik för kommunledningen nu är att syna hur Umeå å ena sidan har så stora dagisköer att det måste byggas tillfälliga paviljonger, t ex på Berghemsskolans idrottsplan om fyra avdelningar med barn som även kommer från östra stadsdelarna samtidigt som Professorn Campus haft problem med att fylla sina avdelningar (fast just nu verkar det vara tillräckligt).

Om Umeå kommun känner för fristående enheter, för Professorn Campus´ personal och givetvis alla barn där med föräldrar, så  bjuder man till generöst om det förekommit, och förekommer, svårigheter i kommunens näringsbemötande och ekonomiska villkor jämfört kommundrivna förskolor samt ser till att förskoleköerna betas av till fasta byggnationer och avvecklar paviljonger.

Om inte detta räcker för att personalkooperativet ska kunna ändra sitt beslut om avveckling, vore en lösning att kommunens näringslivssida medverkar till att nya privata förskola- och skolaktörer, här i Umeå eller ute i landet, erbjuds att ta över, i samarbete med fastighetsägarna. Då vänds en avveckling till en utveckling och med många vinnare…!

Förskolan Professorn lägger ner i Umeå – 127 barn berörs

Publicerad idag 17.25

Förskolan Professorn på Campus i Umeå lägger ner sin verksamhet. Idag lämnades uppsägningen in till Umeå kommun. 127 barn berörs av detta.
– Det är tungt för oss att ta det beslutet, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet.

Förskolan Professorn i Umeå är en ekonomisk förening som drivs av ett personalkooperativ. Föreningen har två förskolor, en på Campus och en på Ålidhem.

Nu har föreningen lämnat in en ansökan om uppsägning för verksamheten på Campus.

– Vi ser att det inte är ekonomisk hållbart att driva båda förskolorna. Anledningen är ett sviktande barnunderlag. Det började i maj i fjol, då var kön helt slut och vi kunde inte fylla våra platser. Vi vill inte att det händer igen, säger Malin Nigéus, sekreterare i personalkooperativet Professorn ekonomisk förening.

Personal och föräldrar har informerats

Förskolan har 127 barn i dagsläget som berörs av detta.

– Kommunen får ta hand om barnen. De förlorar inte sina platser eller något sådant. Uppsägningen är sex månader, sedan får vi se vad kommunen beslutar.

Personalen på förskolan fick information under tisdagen och under onsdagen informerades alla vårdnadshavare.

– Det är blandade känslor. Det är en chock för alla och tungt för oss att ta det här beslutet. Vi brinner ju för det här, säger Malin Nigéus.

SVT har sökt Umeå kommun för ett kommentar.

2 kommentarer

Umestänket – snart 50-årig simtävling – för unga och äldre – med ”pers”, kvaltider + svenska rekord (masters)

Av , , Bli först att kommentera 0

Umestänket, en av Umeås anrikaste tävlingar, i 50 år efter Umeå simhall från 1970-talet

Umestänket 2019 3

här i helgen, för unga och äldre, med ”pers”, kvaltider + svenska rekord (masters), påhejade

Umestänket 2019 tränare

av tränare från Umeå SS, Simon, Camilla och Lovisa, och Luleå SS med Hans Chrunak. PS Notera startande i spegelvänd scoreboardbild på läktareplexiglas – för 800 m frisim herrar.

Bli först att kommentera

Bakom galler-i-umeå – en simkyrka…

Av , , Bli först att kommentera 0

Simtävlingen Umestänket igår och idag – här bakom galler-i-umeå – en ”simkyrka”…

50-an galleriumeå ny50-an kyrka

…och nedan mer världsligt – full fart vid insimning i 50.an uppdelad i två bassänger.

50-an Umestänket 19

Bli först att kommentera

Järnmedalj till Jonna Sundling för tapper fjärdeplats i VM? Umeå Idrottsgala instifta innovationspris!

Av , , Bli först att kommentera 1

”Ögonblicken som förändrade sporten” heter en ny sportserie på SVT/UR och med Jan Boklövs V-stilen som den 1:a av 8:a delar. Innovationer inom friidrottens höjdhopp kommer därnäst. Gemensamt är att nymodigheterna tar tid att slå igenom, eller snarare tiden behövs för att det finns både jantelagar och trögheter när förnyelsen kommer från enskilda utövare eller utanför etablissemanget.

Så kanske min idé/uppfinning, lanserad för ett 10-tal år sedan, om järnmedalj till 4:an i idrottstävlingar nu är mogen att plockas fram och sättas i ”buketten” av ögonblick som förändrar sporten. Och då passar det extra bra att IFK Umeås duktiga och tappra skidsprint-VM-åkare Jonna Sundling, bildligen, kan få en järnmedalj för sin fjärdeplats i VM-sprinten i Seefeld i Österrrike.

Järnmedalj Sundling

Se ovan t h (bild av TT från vk.se) JS skymtar bakom segraren norska Majken Caspersen Falla, t v silvermedaljören Stina Nilsson, Sverige och bronsdito Mari Eide, Norge. Nedan t h från tidningen Uppfinnaren där jag lanserar järnmedaljen med medaljhistorik och tillsammans med rep. i Aftonbladet 2008. Ovan t v om SVT/UR och sportförändringar.

Så IFK Umeå, varsågod, prisbelönt på Umeå Idrottsgala i Umeå för just Jonna Sundlings skidframgångar i fjol, varför inte pröva järnmedaljsidén symboliskt i efterhand för Jonna. Idrottsgalan 2020 instifta pris för bästa sportinnovation, så kan ju ”järnmedaljen” tävla om att få vinna – 1:a pris!

Järnmedalj AB Uppf

Bli först att kommentera

Järnmedalj till Jonna Sundling för tapper fjärdeplats i VM? Umeå Idrottsgala instifta innovationspris!

Av , , Bli först att kommentera 0

”Ögonblicken som förändrade sporten” heter en ny sportserie på SVT/UR och med Jan Boklövs V-stilen som den 1:a av 8:a delar. Innovationer inom friidrottens höjdhopp kommer därnäst. Gemensamt är att nymodigheterna tar tid att slå igenom, eller snarare tiden behövs för att det finns både jantelagar och trögheter när förnyelsen kommer från enskilda utövare eller utanför etablissemanget.

Så kanske min idé/uppfinning, lanserad för ett 10-tal år sedan, om järnmedalj till 4:an i idrottstävlingar nu är mogen att plockas fram och sättas i ”buketten” av ögonblick som förändrar sporten. Och då passar det extra bra att IFK Umeås duktiga och tappra skidsprint-VM-åkare Jonna Sundling, bildligen, kan få en järnmedalj för sin fjärdeplats i VM-sprinten i Seefeld i Österrrike.

Järnmedalj Sundling

Se ovan t h (bild av TT från vk.se) JS skymtar bakom segraren norska Majken Caspersen Falla, t v silvermedaljören Stina Nilsson, Sverige och bronsdito Mari Eide, Norge. Nedan t h från tidningen Uppfinnaren där jag lanserar järnmedaljen med medaljhistorik och tillsammans med rep. i Aftonbladet 2008. Ovan t v om SVT/UR och sportförändringar.

Så IFK Umeå, varsågod, prisbelönt på Umeå Idrottsgala i Umeå för just Jonna Sundlings skidframgångar i fjol, varför inte pröva järnmedaljsidén symboliskt i efterhand för Jonna. Idrottsgalan 2020 instifta pris för bästa sportinnovation, så kan ju ”järnmedaljen” tävla om att få vinna – 1:a pris!

Järnmedalj AB Uppf

Bli först att kommentera

Delfinerna i Umeå – simmat ihop i 30 år – här visande simstilar av hög klass

Av , , Bli först att kommentera 1

I dagens I FORM i VK visar en simmarföräldrargrupp (+ fd simmare), där jag ingår, sina simkonster och berättar om 30 år på Umeå simhall (gamla simhallen på Haga/Gammlia, nu riven, tyvärr) och IKSU:s simhall. Simföräldrarna kom tillsammans i slutet av 1980-talet i stödsektionen i Umeå Simsällskap, Livbojen, och som hade simtid på simhallen.

1996 efter ett träningsläger i Tyskland/Wurrzburg för sina ungdomar började man lära sig crawl och formaliserade sig med namnet Delfinerna, i jämförelse med en herrbadargrupp sedan 1960-talet, Tumlarne som är fortfarande igång timmen före 08.00 som Delfinerna går i 25:an på IKSU Sport. Så simumgänge i över tre decennier och ”delfiner” i mer än 20 år.

På https://www.vk.se/plus/2678884/delfinerna-har-simmat-ihop-i-over-30-ar finns mer och nedan bilder av Abebe Asres är från länken. Papperstidningen har om ”20-års-gränsen”.

Nederst är fler bilder (av mig) på ”delfinsimstilar” av hög klass.

Delfinerna 1 -19

Delfinerna 2 -19

Delfinersim b

Bli först att kommentera