Umeås företagsklimat bra. Men hur är kommunens – när företagare blir medborgare, idéer tas, skrivelser ej besvaras och osanningar avslöjas?

Av , , Bli först att kommentera 2

HÄR BERÄTTAS OM KOMMUNALT BEMÖTANDE, DAGISPROJEKT I UMEÅ FÖR 30 ÅR SEDAN LIKSOM FÖRSKOLEDITO IDAG MED IDÉER OCH RITNINGAR AV MIG, MEN POLITIK OCH BYRÅKRATI MOTARBETAT, LIKSOM MITT FÖRETAGANDE DÄRMED.

Bloggen utgår från VK-debattinlägg nyligen av Balticgruppens Krister Olsson/Staffan Ling,

”Ett mycket bra företagsklimat” https://www.vk.se/2620953/foretagsklimatet-i-umea-ar-mycket-bra,

och mitt om

”För dyra förskolor i Umeå”, https://www.vk.se/2612041/dyra-forskolor-i-umea-och-dartill-med-sjuk-planlosning.

I grunden delar jag Olssons/Lings mening om Umeås företagsklimat som bra och instämmer i ”att det finns områden där kommunen har tappat en del i förtroende”, där man nämner olika saker i kontakter med byråkratin.

Mitt näringsidkande som idé- och dagiskonsult i 30 år och kommunkontakter med politiker/tjänstemän visar på motarbetande, idéer som tas och görs till kommunegna samt i en rättslig tvist om upphovsrätt utsatts för osanningar, bl a pga okunnighet om vad lag om upphovsrätt säger för angivande på ritning för äganderätt, samt nedan beskrivningar.

T v: Min idé om korridor i förskola fick nej i projekt, men sedan uppskattad (!) och införd.

T h: Min dagismodell UBBI noterades i ritningar för förskolan Missionären (1990), men togs bort och fick Umeå kommunvapen (!) på relationsritningen efter bygget var klart.

UBBI föret-klimat

Företagsbemötande är nederst

* t v att jag betraktats som ”medborgare” i kommunkontakter (skickat till mig som konsult)

* t h att fler skickade skrivelser ska anses vara reklam/marknadsföring och besvaras då ej

och i mitten t h osanningar angående upphovsrätt till förskoleritning UBBI, trots att Umeå kommun (+ Vännäs och Nordmaling) medverkade 1988-89 i universitetsföretagar-projekt om typbarnstuga i avtal om att pröva min ritningsmodell som VAB (arkitektfirma då) anlitats för att göra färdigt till bygglovsritning och en Umeåchefstjänsteman var projektansvarig.

Projektet blev framgångsrikt med Missionären i Umeå (4-avd), Snickargården (3-avd, sedan 1 avd. till) i Vännäsby och en 2-avd i Gräsmyr (med korridor!). Och i Vännäs och Nordmalings kommuner ifrågasattes inte upphovsrätten (mer positivt finns att säga där).

Framgångar var det i början av 1990-talet i Östersund och Krokom med sju UBBI-förskolor, även om dessa kommuner först nekade min upphovsrätt. Men rättsligt ingripande gav medgivande och ekonomisk uppgörelse då UBBI fanns angivna i kommunala handlingar.

Bäst är nog Lycksele kommun som gjorde upp i förväg och resulterade i två dagisavdelningar i Hedlunda ihop med fritidshem. Sedan blev detta den förskolelösning som visades vid Socialstyrelsens presentation av Barnomsorgslagen 1995:2 över hela Sverige, i Jönköping, Stockholm och Umeå (med kommunala tjänstemän närvarande).

Då föreläste jag om förskolemodeller samt de råd jag fått skriva där om lokalmiljöer i barnomsorgen. Men i kommunen Umeå har det gått trögt – där osanningar råder (än?)

Tidigare, hösten 1993, gjorde jag PR för Umeå, dagismodeller och barnomsorg på USA:s största barnomsorgsmässa, i Los Angeles, genom Exportrådet och Swedish Child Care (olika företagare), samt svenska regeringen med socialminister Bengt Westerberg i spetsen.

Där informerades om ”preschools/child care” på university campus vid amerikanska universitet, idé Umeå kan sägas haft genom Umeå Studentkårs daghem 1969, Professorn, fem avd. vid Ålidhems centrum. Och hemma efter USA-resan visade sig något hända här.

Unik campusförskola i Sverige

Bilden t v i bildcollaget ovan, mittenraden, ”Universitetsdagis i Umeå” handlar om nytänkande från Umeå universitet 1994 om förskolebehov på campus utifrån en undersökning bland studenter och personal. Jag fick uppdrag av universitetsledningen att sammanställa en rapport. Kontakter med Umeå kommun gav inget gensvar, då.

15-talet år senare lanserade jag min UBBI-modell för campusdagis i två våningar. Och fick gensvar, men inte av kommunen utan via universitetet så att ett näringslivsprojekt genom Uminova Innovation våren 2016 skapade Sveriges största nybyggda campusförskola, Professorn (även då förekom kommunmotstånd på olika sätt) med 8 avd!

UBBI-modell legocampus

Ovan t h, är grundplanlösningen och i mitten min förskolemodell för två avd. – med korridor – som var huvudförslaget i typprojektet för 30 år sedan. Längst t v UBBI-dagisidén i legobygge som använts för visningar. Utformningen går igen, nu med fyra avd., i de två våningar Professorn Campus har. (”Korridorfrågan” blir även bevis för min upphovsrätt!)

Men än, över två år senare, har ingen kommunpolitiker studiebesökt denna svenska samhälls- och näringslivs-unikitet och jag skriver om i debattinlägget ”För dyra förskolor i Umeå”. Vid ett besök kan campuslösningen jämföras med Umeåutformningarna idag som har störande miljöer pga genomgångsrum, skolhallar och mindre hemvister. Och i stället skapa en ny Umeåmodell som var meningen för 30 år sedan i typprojektet…

Och då är frågan: Skulle Umeås kommunledning visat samma ointresse/avoghet om Balticgruppen eller andra stora företag i Umeå lanserat en ny campusförskoleidé?

Kanske intressant för Umeå kommuns näringslivsutskott och lokala medier att söka svar på och om det generellt finns skillnader i kommunbemötande mellan småföretagare och stordito samt avslöja ”osanningarna” här ovan i bloggen.

Om det sistnämnda, är nedan bevis-material värt att granska, 

dels ritningar för förskolan Missionären i kommunens funktionsprogram där VAB anges trots att ansvarig ingenjör skrivit UBBI på olika ritningar fram till bygglovsdito (ej med på där!)

dels projekt-projekteringspärm med VAB-foldrar där material visar att det är min UBBI-modell som gäller, och motbevisar ytterligare vad Umeå kommun påstår i svaret ovan.

Missionären UBBI bevis VAB

NOTERA MISSIONÄRENRITNINGEN MED ”ALT UBBI” OCH KORRIDOR! BEVIS NOG?

LIKSOM BEVIS HÄR OM COPYRIGHT OCH MIN ÄNDRING TILL UBBI UTAN KORRIDOR.

UBBI orig + typ

Bli först att kommentera

Umeås fantastiska klimat/vädret – 2018: vintrig vinter, solig vår, varm sommar och varierad höst – i bilder

Av , , Bli först att kommentera 0

SOLUPP- OCH NEDGÅNGAR I DECEMBER + HÖSTSTORM OCH SOMMAR-BAD/SIM

Sörmjöle klimat väder 18 b

VINTER + VÅR = VÅRVINTER MED SKIDTURER OCH ISTAPPEDROPP I SOLVÄRME – 2018

Bilderna är från Sörmjöle, vid havet, och nära Umeå. Därav rubriken Umeås fantastiska klimat/vädret och finns anledning att lyfta fram extra i fördelar med läget i norra Sverige.

Björn Borg, världsstjärnan och tennislegenden, var ett tag ambassadör för Sverige om turism. Då förklarade han att just årstiderna var en attraktion för Sverige. Och Umeå har just fyra rätt tydliga årstider, t o  m fem med vårvintern. Kanske en sjätte, ”julvintern”…?

Just i fjol, 2018, märktes detta bra och speglas här i ovan bildcollage. Förstora och se mer.

Bli först att kommentera

Soluppgång i eldsken över vatten…

Av , , Bli först att kommentera 1

EN JULMORGON VID FISKELÄGE/HAMN PÅ BRÄNNÄSUDDEN I SÖRMJÖLE SYNTES…

Sörmjöle soluppgångar eld

…ELDSKEN ÖVER VATTEN OCH HAV INNAN SOLUPPGÅNGEN BRÖT HORISONTEN.

Bli först att kommentera

Sol+Måne samtidigt – över Stilla Hav

Av , , Bli först att kommentera 1

SOLEN OCH MÅNEN SAMTIDIGT ÖVER ”STILLA HAV”, HÄR MJÖLEFJÄRDEN…

Sörmjöle sol-måne

…HAR GÅTT ATT BESKÅDA FLERA GÅNGER DESSA ”JULVLIGA” VINTERDAGAR.

Bli först att kommentera

”Dyra och sjuka förskolor” bedöms ej om bättre/sämre med ”skolhallar”. Därför Umeås politiker ut-värdera…

Av , , Bli först att kommentera 2

HÄR OM ”DYRA OCH SJUKA FÖRSKOLOR” I UMEÅ I VK:S PAPPERSTIDNING, OCH DÄRUNDER FUNKTIONSPROGRAM MED Miljön ska vara både funktionell och säker.”

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Funktionsprogram för förskolan

Umeå kommun står inför stora utmaningar gällande förskoleutbyggnad. Utbyggnaden genomförs både som ny- och ombyggnationer. Vad som avses med ändamålsenliga lokaler och utemiljö beskrivs i Funktionsprogram för förskolan. Funktionsprogrammet fungerar som ett styrdokument och ett underlag vid utformandet av förskolan.

Miljön ska vara både funktionell och säker. Hur en förskola utformas har stor inverkan på de aktiviteter och den verksamhet som sker och genomförs. Miljön har inflytande på alla som dagligen vistas där, barn, föräldrar och personal. Miljön påverkar människors sätt att vara, lära, mötas, kommunicera, röra sig, leka med mera. Förskolans miljö kan öppna oändliga möjligheter.

HÄR OM UTFORMNING MED T V EGNA HALLAR OCH T H DELADE – ”SKOLHALLAR” 

Funkt progr hallar

Entrén

Ett tydligt och välkomnande möte med förskolan för barn, föräldrar och besökare, är något att sträva efter i planeringen av en förskola. Det ska vara lätt att hitta rätt även för den som inte tidigare varit här.

Organisationen av förskolan i avdelningar har fått till följd att förskolorna i Sverige ofta har era likvärdiga entréer som gör det svårare att orientera sig. Då krävs en tydlig skyltning. Fördelarna med en entré per avdelning kan vara en lugnare miljö då ett mindre antal barn och föräldrar passerar genom entrén. Nackdelar kan vara möjligheter till samarbete mellan avdelningar.

HÄR OM EGEN HALL = KOMMUNIKATION FÖR ALLA – ALT. ENDAST BARN/FÖRÄLDRAR

Mötesplatsen

I dag finns det två varianter på var det första mötet sker mellan barn, föräldrar och pedagoger:
• Att möta upp barn och föräldrar i entrén har varit en av förskolans hörnpelare under många decennier. Entrén är då en plats för kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger. Här kan föräldrar ta del av verksamheten i form av pedagogiska dokumentationer och meddelanden på anslagstavlan om aktuella händelser. Kommunikationen sker både i muntlig och i skriftlig form.

• Nyare exempel på hur förskolor arbetar är med utgångspunkt att entrén är den del av förskolan som är till för föräldrar och barn. Mötet med pedagogerna sker först inne i verksamheten. Entrén kan ses som en transfer mellan att vara hemma och komma in till förskolans miljö.  

MEN I F-PROGRAMMET FINNS INGET OM BEDÖMNING BÄTTRE ELLER SÄMRE….

Frågeställningar

  • Var möts personal, barn och föräldrar vid lämning/ hämtning?
  • Hur många avdelningar/enheter/barn delar entré?
  • Hur sker övergången mellan ute och inne?
  • Hur sker övergången mellan hall och övrig verksamhet?
  • Information och kommunikation?
  • Inbjudande och välkomnande intryck?
  • Hallen som lekyta?
  • Hur undviker man blöta fötter och att smuts och slask dras in?

DÄRFÖR NU VIKTIGT ATT UMEÅS POLITIKER UT-VÄRDERAR ”SKOLHALLARNA”, MM

Bli först att kommentera

”Dyra förskolor i Umeå – och därtill med sjuk planlösning” – i VK-debatt

Av , , Bli först att kommentera 1

I 30 ÅR HAR JAG VERKAT SOM IDÉKONSULT KRING BARNOMSORGSMILJÖER OCH MED PLANLÖSNINGAR/UTFORMNINGAR – DÄRAV DEBATTINLÄGG IDAG OM UMEÅS OLIKA MODELLER, DESS BRISTER PLUS FÖRBÄTTRINGAR FÖR UTVECKLING.

Bli först att kommentera

Julnattmåne som halofenomen och här också som pupill i ett ”månöga”

Av , , Bli först att kommentera 1

Så här skriver SMHI på sin hemsida om halofenomen:

De flesta halofenomen bildas då solen lyser på iskristaller, men ibland kan även månen vara en tillräcklig ljuskälla.Måne halo 2 18

Detta ”ibland” blev verkligt på julaftonsförmiddagen, fotat bland träd i Sörmjöle. Och här redigerat med månen som en pupill i ett ”månöga”.

Bli först att kommentera

Solkomet på himmel över glanshav

Av , , Bli först att kommentera 0

I MJÖLEFJÄRDEN SÖDER OM UMEÅ SYNTES PÅ JULAFTON EN ”SOLKOMET” PÅ…

Sörmjöle hav komet 2

…HIMMEL ÖVER ”GLANSHAV” – BORT MOT ANTREVET I HÖJD MED HÖRNEFORS.

Bli först att kommentera