Nyårsafton, igen! Jag vill passa på att önska alla som råkar läsa det här ett riktigt gott nytt år! Hoppas att ditt 2010 blir ett alldeles underbart år för dig!
Nyårsafton
Efter ett isande kallt pass i stallet, har jag nu bestämt mig för att hålla mig varm resten av denna dag! Det som inne i stan är ett tämligen lugnt snöfall, med lite lagom vind, förvandlas till ymnigt snöande och iskall blåst ute på Röbäcksslätten, kan jag meddela. Brrr!
Prommis
Gick en morgonpromenad i morse. Kylan nöp lite i kinderna, men skönt! Promenerade i rask takt runt Carlshöjd- Ålidhem och bort mot lasarettet. Snön knarrade så mysigt under fötterna!
Mötte en del andra morgonpigga motionärer, som också såg ut att trivas. De flesta, i alla fall! Några var morgontrötta hundägare, som såg ut att ångra att de, den gången för fyra år sedan, föll till föga för barnens tjat om en gullig valp (och att de gick på deras unisona försäkran "Vi kommer att gå ut med den VARJE dag, vi lovar!").
Snabblagad potatis- och purjolökssoppa
5- 6 skalade potatisar, skurna i små bitar (kokar snabbare då!)
½ skivad purjolök
Ca 1 liter vatten
1 tärning grönsaksbuljong
2-3 dl mjölk (mini-, lätt-, mellan- eller standardmjölk, välj själv!)
Salt
Vitpeppar
Koka i ca 15 minuter, tills potatisen är mjuk. Mixa direkt i kastrullen med en stavmixer. Jag föredrar att inte mixa soppan helt slät, utan ha kvar lite bitar i den, men det är ju en smaksak. Häll i mjölken och låt soppan få ett uppkok. Salta och peppra efter eget tycke och smak! Servera med (nybakt) bröd och eventuellt en klick crème fraiche.
Räcker till 4- 5 portioner. Soppan kan med fördel sparas i kylskåpet och sedan värmas portionsvis i mikron, så har man fler snabba måltider färdiga till dagarna efteråt. Kan också frysas.
Språkrådets nyordlista
Det är lika kul, varje gång! Att se vilka av orden som överlever och vilka som inte gör det! (Hoppas att länken fungerar!)
Kom tillbaka, fluortanter! Jag saknar er!
Enligt artikeln så verkar ju de flesta ungdomarna i alla fall borsta sina tänder, men de kanske inte är så effektiva som man kunde önska!
Har Folktandvården dragit ner så mycket på fluortanter och profylaxtandsköterskor att de inte längre kan lära barn och ungdomar hur de ska sköta sina tänder? Eller har man ändrat inriktning på sin verksamhet, i stället för att ägna sig åt förebyggande tandvård så ägnar man sig åt reparativ sådan? Fick vi svenskar för bra tänder, så att något måste göras för att inte alla tandläkare skulle bli sysslolösa, alternativt bara ägna sig åt kosmetisk vård?
Är det dagens föräldrar vi ska skylla på? De, som tillhör den generationen med tämligen friska tänder och som aldrig upplevt riktig tandvärk?
När min mormor var liten, då var det vanligt att man aldrig kom i kontakt med en tandläkare under uppväxten, så ungfär i tjugoårsåldern drog man ut alla de besvärliga gaddarna och ersatte dem med löständer. Min föräldrageneration fick också sin beskärda del av tandvärk och elände. Dessutom fanns bara en gryende Folktandvård, som var väldigt svårtillgänglig för befolkningen i de oländiga norra landsändarna. Kort sagt, lösningen på problemen blev oftast att dra ut alla tänderna och ersätta dem med löständer. Dock i senare år än för min mormor.
När så Tandvården exploderade och alla barn skulle gå till tandläkaren minst en gång om året och profylaxtandsköterskan Ulla gick runt i skolan och delade ut fluormuggar till alla barn en gång i veckan, då jublade mina föräldrar! Deras barn skulle få friska tänder och slippa gisslet lösgommar!
Min generation borstade, sköljde, spottade och gnuggade så det stod härliga till! Den svenska munhälsan förbättrades avsevärt under mina uppväxtår. De flesta av oss har aldrig upplevt gisslet med tandvärk och riktigt trasiga tänder, knappast våra barn heller. Men hur blir det med våra barnbarn då? Det har gått knappt två generationer sedan löständer var vanligt förekommande, har vi, som aldrig upplevt allvarliga tandbesvär glömt? Är det för att vi aldrig upplevt riktig tandvärk, som vi inte för vidare våra egna tandvårdsvanor till våra barn och barnbarn? Det bör vi nog göra! Samt att fluortanterna bör återupplivas, de gör inte så mycket väsen av sig, men de är väldigt nyttiga!
Kallt, men ändå…
I morse var det kallt, när jag släppte ut hästarna! -22 grader! Brrrrr! Men, det var ju myggfritt, så jag tror nog att de tyckte att det var OK 🙂
Jag noterade att de allihop har så fint steg, nuförtiden! Eftersom snön når, i det närmaste, upp till haserna på dem, så blir de tvungna att lyfta sina ben högt och fint! Hoppas att de får motion av det också!
Jag tog ut min långbenta kuse på en sväng i skogen, han fick trampa upp ridvägarna, så att det blir lättare för de andra. Det är så vackert i skogen nu! Träden är snötyngda och ytorna mellan stigarna är helt orörda. Idag sken solen, dessutom! Den här årstiden gör ju bara det att humöret stiger några grader.
Efter ridturen var jag ordentligt nedkyld i fötter och händer, så jag fick skynda mig hem och tina upp!
Snö!
Det är väl underbart! Att vi fick en vit jul, i år igen 🙂 För att då inte tala om mellandagarna…
Tog ut hästarna igår, vadade i höftdjupa drivor… Ja, det blåser och driver ju, också! Den ena vägen till stallet var oframkomlig, meterhöga drivor, längs den andra fanns det turligt nog, ett par hjulspår att följa! Tog mig nästan hela vägen fram! Fastnade i sista drivan på uppfarten! Men det löste sig! (Tack, alla snälla "på- puttare"!)
Idag snöar det, igen. Men förhoppningsvis håller vår underbara snösväng vägarna öppna!
Vive la France!
Hjälp! OK, burkans vara, eller inte vara, kan man diskutera. Men kan man skapa en "dress- code" för ett land? Var drar man gränsen? Får man, som fransk medborgare, bära andra kläder än Lacroix, YSL, Dior m. fl.? Och: Om männen nekas medborgarskap, kan deras fruar då bli medborgare? Då kanske männen också kan bli det, eftersom de då blir nära anhöriga till franska medborgare?
Men hallå, Janne!
Idag presenterades resultatet av TIMSS- studien. Den visar att svenska elever, generellt sett, i ett internationellt perspektiv, inte är särskilt bra på matematik när de lämnar grundskolan. I gymnasieskolorna konstateras att eleverna har bristande grundkunskaper, men det märks sedan inte i de betyg som sätts på samma elever när de slutfört sina kurser i gymnasieskolorna. Till detta kan det, förstås, finnas en rad orsaker.
Den första skulle kunna vara att gymnasielärarna är pedagogiska mirakel, som kan få varje elev att engagerat delta i undervisningen och inhämta all missad kunskap och dessutom lära sig allt nytt i gymnasiekurserna. En svår uppgift, både för pedagogen och eleven, men inte ogenomförbar.
Den andra skulle kunna vara att betygskriterierna för de olika betygsnivåerna i gymnasiet urholkas. Med det menas att man ställer lägre krav för de olika betygen, än vad som var tänkt när kriterierna skapades, d v s eleverna ges för höga betyg i förhållande till sin kunskapsnivå.
Den tredje orsaken skulle kunna vara att många elevers läskunnighet inte håller en sådan nivå att de förstår uppgifterna i matteboken. I dagens matematikböcker förekommer många uppgifter, där eleven presenteras för olika fakta och siffror. Det gäller då för eleven att sortera ut de fakta som är relevanta för att de ska kunna lösa uppgiften. Genom mina kontakter med grundskolans elever har jag noterat att alltför många inte tar sig tid att läsa igenom all text i uppgiften. De ägnar sig ofta åt ”sökläsning”, där det letar reda på siffror i texten och sedan prövar på olika sätt att addera, subtrahera eller multiplicera siffrorna, för att få fram det svar som står i facit! ”Trial- and- error”- metoden, helt enkelt!
Om man, som pedagog, har tiden att sätta sig ned med en sådan elev och noga läsa igenom talet och diskutera vilka siffror som är relevanta och hur man ska gå till väga för att lösa uppgiften, brukar det klarna ganska omgående. Dessutom verkar det, i mina ögon, som om eleverna saknar uthållighet när det gäller uppgifterna. Om det är en uppgift, där uträkningen kräver tänkande i flera steg, ger många elever upp efter en väldigt kort tid. Det är ”jobbigt” att tänka i flera steg, säger de. Kan inte uppgiften lösas på en väldigt kort tid och med minimal ansträngning hoppar många över den!
En fjärde orsak kan också vara elevernas attityd till de olika skolformerna. Många säger att ”grundskolan är bara på låtsas, gymnasieskolan är på riktigt”. Kanske är det så att många elever leker sig igenom grundskolan och inte är redo att ta in kunskap förrän på gymnasiet? Kanske beror resultatet av TIMSS- studien på andra faktorer också, eller en kombination av allihop?
Idag gjorde även vår skolminister Jan Björklund (FP) ett utspel, där han ville att alla blivande lärare inom grundskolan ska läsa minst ”ett halvår” matematik, på heltid. Vad menar han med det? Terminerna på högskolan är, i runda slängar, fyra månader. Menar han en och en halv termin? Specificera, tack!
Han pratar dessutom om ”låg- och mellanstadielärare”, men skolan är ju inte organiserad så, numera! Många skolor är F-9 skolor, alltså har elever från förskoleklass till åk 9 och ingen ”stadieindelning”! Lärarna, som arbetar inom grundskolan, är antingen ”1-7 lärare” eller ”4-9 lärare”, d v s utbildade för att arbeta med yngre eller äldre barn. Dessutom utbildade inom olika ämneskombinationer, svenska+ samhällsorienterande ämnen eller matematik+ naturorienterande ämnen, är de vanligaste, men även andra förekommer. Om intentionerna i skolministerns uttalande är att alla lärare, verksamma inom grundskolan, ska läsa matematik, så borde samtliga även läsa svenska, enligt min mening. Detta skulle då, enligt vad jag kan se, innebära att lärarutbildningen förlängs för dessa studenter med några terminer.
Nej, skolministern, inte en till förhastad omorganisation av lärarutbildningen, tack! Och kolla upp hur den svenska skolan är organiserad nuförtiden! Men du ska faktiskt ha en eloge för att du försöker göra något åt situationen, men se till så att det blir bra den här gången, då!
Senaste kommentarerna