Spretigt berättad gangsterhistoria

Jag tittade på filmen ”Public enemies” häromdagen. Det är en gangsterhistoria som utspelar sig i trettiotalets USA, mestadels i den ökända gangsterstaden Chicago, men även i andra delar av landet.

Huvudpersonen i berättelsen är gangstern John Dillinger, som gestaltas av Johnny Depp. Depps tolkning av personen Dillinger lämnar inga djupare spår och mycket i övrigt att önska. Själva historien berättas ryckigt och har många lösa trådar, så introduceras t ex mafioson Frank Nitti (Bill Camp) i filmens början, återkommer i mitten och mot slutet, men, som tittare funderar man snarare över vad han har med berättelsen om Dillinger att göra? Vilket är sambandet?
 
Dillingers stora kärlek Billie Frechette spelas av Marion Cotillard, men gnistan saknas mellan de två skådespelarna och deras relation framstår mer som snarast desperat, än passionerad. Filmen får det nästan att verka som om Billie ger upp sitt liv som självförsörjande garderobsflicka för att bli Dillingers bihang, för några smycken och en pälsbrämad kappa. I sitt nuvarande skick är karaktärerna för otydligt skildrade, gangstrarna är kostymklädda män med pomada i håret som åker omkring i bilar, med stora fotsteg där man kan stå och skjuta i farten och poliserna får ses som tämligen oorganiserade och taffliga. Ett typiskt drag för att visa hur dumma poliserna är, är att Dillinger, trots att han var en av sin tids mest efterspanade brottslingar, kan röra sig tämligen fritt ute på stadens gator. I några scener går han förbi poliserna utan att dessa ser, eller känner igen honom.
 
Tiden som skildras är intressant. USA under förbudstiden, med en framväxande maffia, samtidigt som det skapas möjligheter till federal bekämpning av den ökande organiserade brottsligheten. Vi får också följa mannen som är satt på uppgiften att spåra och tillintetgöra Dillinger, agent Melvin Purvis (Christian Bale), som även, enligt filmen, är delaktig i skapandet av FBI.
 
Filmen innehåller, som sagt, många intressanta spår, som hade kunnat följas upp och kanske var för sig omvandlas till magiska, briljanta kassasuccéer. Men, i sitt nuvarande tillstånd, lyfter inte historien och griper aldrig tag i tittaren, trots många scener med eldstrider mellan bovar och poliser, samt en stjärnspäckad rollista.
 
Etiketter:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.