Betyg för elevernas skull

Av , , Bli först att kommentera 0

Den 18 januari presenterades resultatet av en Sifo- undersökning på SVT- text. Undersökningen var gjord på uppdrag av tidningen Riksdag& departement och ett tusen personer hade tillfrågats om de tyckte att barn skulle få betyg i grundskolan, samt när det tyckte att barnen skulle börja få betyg.

 
22% av de tillfrågade, alltså ungefär var femte, tyckte att det var lämpligt att barnen fick betyg i åk 1-3, 42%, ca två av fem tillfrågade, tyckte att åk 4-6 vore lämpligt och 33%, var tredje, ville att barnen skulle få betyg i åk 7-9. 2% av de tillfrågade svarade ”vet ej” och 1% tyckte inte att de skulle ha betyg alls i grundskolan.
 
Alltså, kan man dra slutsatsen att en stor majoritet, 99%, av de tillfrågade anser att barnen ska få betyg i grundskolan, samt att de flesta vill att barnen ska få sina betyg tidigare än i dagens skola.
 
I nuläget får alltså eleverna sina första betyg i slutet av höstterminen, det år de går i åk 8. Jag tycker att detta är alldeles för sent och för med sig många nackdelar. En av nackdelarna är att många elever inte inser att de bör arbeta med skolarbetet även under åk 1-7 och inte börja arbeta i åk 8, enbart därför att de kommer att få betyg då! De har alltså inte insett att den totala kunskapsnivån byggs på under hela skoltiden, utan tror att det bara är det som de har presterat under höstterminen i åk 8 som bedöms.
 
Sedan, när en elev inte uppnår godkänt i något ämne, så tar det ett tag för personen att smälta beskedet och fatta ett beslut om vad individen ska göra åt problemet. Börja ”plugga igen” eller bara strunta i allt? Tiden som då återstå tills slutbetygen ska sättas, i slutet av åk 9, är då väldigt knapp, ca ett läsår, och beroende på hur stora kunskapsluckor eleven har är det väldigt jobbigt, eftersom man samtidigt ska lära in en massa ny kunskap.
 
En annan nackdel är att i dessa tider av bristande resurser inom skolvärlden, så erbjuds eleverna ofta ingen stöd- eller specialundervisning förrän det svart på vitt bevisats, genom betygen, att eleven inte når upp till målen för godkänt.
 
Jag är därför positiv till en tidigare betygsbedömning inom grundskolan! Det ger eleverna mer tid till att täppa igen sina kunskapsluckor och även längre tid med stöd- och specialundervisning, vilket borde gynna dem bättre.
Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Ojdå!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag såg på Västerbottensnytt i morse att Umeå Universitet tagit fram instruktionsfilmer för asylsökande personer i Sverige. Det var ett intressant inslag, eftersom man verkade förutsätta att "asylsökande" inte klarar av att använda vare sig tvättmaskin, element eller andra "moderniteter", utan att få instruktioner! Enligt en av de instruktionsfilmer som visades vet de "asylsökande" inte heller riktigt hur de ska tolka de svenska sociala koderna, t ex hur vi gör när vi köar i Sverige. Suck!

Men, eftersom instruktionsfilmerna kunde laddas ned i mobiltelefonen, så verkar man ju i alla fall förutsätta att den kan alla sköta!

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

”Roaring Roback”

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagens visit i stallet blev kort. Ridningen frös, eller snarare blåste, inne :) . Snön drev längs vägarna och bildade, på sina håll, massor av snödrivor. Vägen var visserligen skottad i morse, man den driver ju igen på nolltid, så jag bedömde det som säkrast att åka hem igen medan den var farbar.

Stallet är ju vinkelbyggt, så precis i vinkeln var blåsten uthärdlig, men längre ner mot hästhagarna tog den nästan andan ur en. Det var nog så för sjömännen, som närmade sig "Roaring fourties"… Visst har ni hört talas om det? Fyrtionde breddgraden, där det alltsom oftast härjade vildsinta stormar och segelfartygen tog sig förbi med fartyget och besättningens liv som insats.

Idag var en sån där dag, då hästarnas högivor hotar att blåsa iväg över slätten och fingrarna blir till isbitar på nolltid.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Risgrynsgröt

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag väntar ivrigt på att skolmaten ska bli näringsriktig! Dagens anrättning var risgrynsgröt med kanel och socker. Till det serverades en mjuk smörgås och fri tillgång till knäckebröd. Snabba kolhydrater med ännu fler kolhydrater som tillbehör.

Gröten var, tyvärr, kokt utan tillsats av salt, troligtvis på grund av att salt anses ha negativa effekter på hälsan. Däremot serverades socker och kanel ihoprört i en skål, eller ströare. Den som ville avstå från sockret, och bara krydda anrättningen med kanel, fick kontakta kökspersonalen, som tvekande hämtade en förpackning med enbart kanel, efter en vältalig motivering till varför enbart kanel föredrogs.

Vad är det vi stoppar i våra barn och vilka matvanor är det vi förmedlar? Energin i dagens lunch räckte ungefär en och en halv timme, efter det var de flesta eleverna trötta och griniga.

Som tur är så brukar det finnas ett väldigt trevligt salladsbord i dagens skolrestauranger, så också idag! Men det blir besvärligt att ta för sig av den färgglada buffén, när assietter och lämpliga bestick saknas…

Bli först att kommentera

Bönder, tjurar och matadorer i en gympasal!

Av , , Bli först att kommentera 0

En notis på SVT Text fångade mitt intresse denna morgon, den satte också min fantasi i rörelse. ”Matador lär bönder möta tjurar”, var rubriken och syftet med matadorens besök var att minska arbetsplatsolyckor i samband med kreaturshanteringen på de småländska gårdarna, upptäckte jag efter några genomläsningar.

 Notisens första mening löd: ”Den spanske matadoren Joselito Ortega ska lära småländska bönder handskas med tjurar i folkhögskolans gympasal i Nässjö.” Spontant infann sig frågan om det är vanligt med tjurar i Nässjö folkhögskolas ”gympasal”? Tillräckligt vanligt för att man ska kalla in expertis i form av en matador, tydligen.
 
Nästa fråga: Men är det inte bättre att ”bönderna” lär sig hantera sin boskap i dess naturliga miljö? En tjur inne i en ”gympasal” blir väl ganska stressad, eller? Den lär ju knappast reagera på olika stimuli på samma sätt som hemma på gården. Dessutom använder skribenten plural, så jag antar att det kommer att finnas fler än en tjur inne i ”gympasalen”. Värt att notera är också skribentens ordval när det gäller yrkesgruppen lantbrukare, samt benämningen av den utvalda idrottshallen.
 
Men syftet med utbildningen tyckte jag var bra: att förhindra fler arbetsplatsolyckor för våra skadedrabbade lantbrukare. Däremot önskar jag att utbildningen förlades till en, för djuren, mer naturlig miljö, förslagsvis ett lantbruk eller en gård, än i en idrottshall!
 
Bli först att kommentera

”Trevlig att titta på”

Av , , Bli först att kommentera 0

Varje gång jag loggar in möts jag av meddelandet att om jag lägger in en bild av mig själv, så blir bloggens startsida mycket trevligare att titta på! Tycker vem? (Många är kanske glada över att de slipper se min bild!?) Men det är på gång, jag lovar ;) Jag ska bara fundera över om bilden ska vara före eller efter frissabesöket…

Bli först att kommentera

Solfnatt! ;)

Av , , Bli först att kommentera 0

Yippie!!! Idag fällde jag ner solskyddet i bilen, när jag körde hem från stallet! Det hjälpte dock inte, för solen stod så lågt… -22 grader, men solen skiner! Snart är det vår!

Bli först att kommentera

Dagens Änglar!

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag vill jag tacka de snälla männen på Röbäck, Svidjevägen, som hjälpte mig upp ur diket vid lunchtid! Det enda jag vet är att (minst) en av dem heter Samuelsson i efternamn!

Jag körde från stallet och fick möte med en bil som inte väjde just någonting. Vägen är väldigt smalt plogad, just nu, och däcken på min bil skar ner i diket, med påföljd att jag blev stående kvar i diket.

Jag har faktiskt svårt att förstå att man inte stannar och ser efter hur det gick, när man förorsakar en sån här sak! Men, kanske, har man uppmärksamheten på annat håll, eller är väldigt stressad. (Då kanske man inte ska köra bil, heller?) Det är inte första gången det händer, heller… Ifjol prejades jag av vägen, ner i ett annat dike, på en annan del av Svidjevägen. Inte heller den föraren uppmärksammade vad som hände.

Då, liksom nu, uppenbarade sig snälla, hjälpsamma människor. Människor med tillgång till bilar, traktorer och andra dragbilar, som erbjöd sig att hjälpa mig upp på vägen igen. Tack till alla er som är hjälpsamma! Tack, tack och tack igen!

PS. Både jag och bilen klarade oss utan skador, men såna här incidenter gör att jag blir alltmer tveksam till att själv vara hjälpsam och väja vid möte. Nästa gång kanske jag väljer att inte hålla mot vägkanten, då är det någon annan som får ta konsekvenserna…

Bli först att kommentera