Sen ankomst

Dagens medmänskliga gärning var att jag ägnade mer tid än jag borde till att lyssna på en problemfylld medmänniskas tankar och funderingar. Hon var orolig och behövde någon som lyssnade och tröstade. Vårt samtal berörde mig djupt och jag kände mig sorgsen efteråt.

När jag lade på telefonluren hade klockan redan passerat lektionens starttid med tre minuter! Sorgsen ilade jag genom korridorerna, hämtade materialet på mitt arbetsrum, uppför alla trapporna och fram till klassrumsdörren. En unison kör mötte mig: DU ÄR SEN!!!, skrek kören.