En vanlig dag på jobbet.

Av , , 2 kommentarer 2

Jag blev blixtinkallad som vikarie till en högstadieskola i stan häromdagen. En av de skolor som profilerar sig genom sin moderna syn på teknik. Alla elever har egna bärbara datorer, smartboard finns i alla klassrum och läroboken anses vara något föråldrat, så sådana köps bara in i begränsad mängd, om alls.

 Första lektionen skulle jag visa film. Fint, tänkte jag, inga problem, jag lånar en dator av någon av eleverna och visar filmen på. Detta eftersom jag, som timanställd vikarie inte har tillgång till de kommunala personaldatorerna. I och för sig, vissa skolor har möjlighet att låna ut bärbara datorer till oss vikarier, men inte denna.

 Det visade sig att min plan inte höll, eftersom elevernas datorer saknade DVD- spelare och det fanns ingen möjlighet att snabbt ordna en dator till mig…

 Lösningen blev att visa filmen på en gammaldags, tjock- TV, med tillhörande DVD- spelare. Jag stoppade in kontakten till TV och DVD- spelare. De var undanstoppade långt in i ett skåp, uppenbarligen inte använda på ett bra tag. Sen greppade jag tag i fjärrkontrollen, för att uppdatera inställningarna för filmen.

 Fjärrkontrollen fungerade inte! Batterierna var slut! Efter mycket strul fick vi igång filmen, genom att använda de manuella kontrollerna på apparaterna. Vi fick se om filmen från start, eftersom det inte gick att välja rätt avsnitt av filmen. Det enda som gick att justera var ljudet… Men, problemet löste sig, någorlunda.

 Nästa lektion var engelska och eleverna skulle läsa en text och samtidigt lyssna till den. Det fungerade ganska bra, åtminstone för de elever som medförde egna hörlurar till lektionen. Vanligtvis brukar ju skolan tillhandahålla hörlurar för dem som inte har med sig, men just idag var dessa hörlurar spårlöst borta…

 Eleverna loggade in på förlagets hemsida och påbörjade arbetet, allt var frid och fröjd. När de senare började arbeta med de tillhörande övningsuppgifterna på hemsidan, stötte vi på det första problemet: Om de växlade mellan övningsuppgiften och texten (det var textfrågor de skulle besvara), försvann alla svaren i övningsuppgiften. Vi försökte desperat att tillsammans hitta ett sätt att spara deras arbete, men någon sådan funktion hade inte förlaget lagt in på sin hemsida…

 Jag är, personligen, positiv till att använda IT i skolan och undervisningen, eftersom jag kan se en rad fördelar med den, men nog bör väl åtminstone de basala funktionerna finnas tillgängliga för användarna? Samt att all personal ska ha möjlighet att använda tekniken? Ur min synvinkel, finns en rad inkörningsproblem som bör lösas snarast möjligt. Både från användar- och leverantörshåll. Det skulle kunna bli riktigt bra, om bara det gick att använda fullt ut!

 

Hästkött.

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag tittade på det utmärkta TV- programmet ”Trädgårdsonsdag” och såg kocken Tareq Taylor laga till hästkött. Enligt honom är hästköttet utmärkt mat, fettsnålare än nötkött och har en bra smak. Han rekommenderade konsumenterna att välja sitt hästkött efter samma principer som de väljer nötkött: närproducerat, ekologiskt och varsamt hanterat under transport och slakt.

Rent principiellt har jag ingenting emot att man äter hästkött. Precis som det påpekas i programmet är det slöseri med fullvärdig mat, att kassera köttet. Det är en resurs, som vi bör utnyttja, nu när vi ändå föder upp dessa djur.

Taylors urvalskriterier för hur man ska välja sitt kött kan diskuteras i det här fallet. Vad menar han med en närproducerad häst? Majoriteten av hästarna som föds upp idag, föds upp för ett annat syfte än köttproduktion. Ofta är målet med uppfödningen att avla fram en bra tävlingshäst inom olika discipliner, t ex en bra travhäst eller en bra hopphäst. Många människor, som sysslar med hästsport på toppnivå, vet att det kan vara väldigt svårt, ibland nästintill omöjligt att hitta den individ som motsvarar kraven inom det egna landets gränser. Därav kommer det sig att väldigt många hästar importeras och exporteras över hela världen.

Import och export av hästar är heller ingenting som enbart sker på elitnivå, även hästar för andra användningsområden byter nationalitet. Också inom landet byter hästar ständigt bostadsort. Hästen kan födas upp i Skåne, säljas till Norrland osv. Så vad menas med en närproducerad häst?

Likaså, vad är en ekologisk häst? Under sin livstid kan en häst byta ägare många gånger. Vem kan då garantera att den hästen, under hela sin livstid, utfodrats med ekologiskt odlat foder?

Att hästen hanteras och transporteras varsamt innan och efter slakten, vem kan garantera det? På senare tid har det också upptäckts att hästkött kan innehålla rester av det smärtstillande medlet Fenylbutazon. Dessa hästar ska inte användas i livsmedelsproduktion. När en häst får preparatet utskrivet av veterinär, noteras alltid hur lång karenstiden innan slakt är. Det vill säga, hur lång tid som ska gå mellan det att preparatet använts, tills hästen får slaktas för livsmedelsproduktion. Hästen får givetvis slaktas innan karenstiden gått ut, men då ska köttet destrueras.

Ett argument som, faktiskt, talar för att hästen används som köttdjur, är hästhållningen. De flesta av dagens hästar lever ett bra liv, förenligt med rådande föreskrifter och djurskyddslagar, i mina ögon ett sundare liv än de djur som föds upp enbart för köttproduktion. Däremot slaktas de kanske inte i en ålder som är optimal för köttkvalitén, men kanske kan man inte både få kakan och äta den?

Sen att märkningen på förpackad mat ska överensstämma med innehållet, det är väl en självklarhet?

 

 

 

Stress bland unga

Av , , Bli först att kommentera 2

blogg.vk.se/urminsynvinkel/2013/04/23/stress-bland-unga-1204920

På matsedeln ser allt bra ut. Salladsbuffén är varierad och fräsch, maträtterna välkomponerade och varierade. I terorin fungerar det jättebra.

I praktiken äter många barn väldigt lite, eller ingenting alls. Skolorna idag har självservering, och tanken är bra, var och en tar för sig det man vill ha. Men maten i kantinerna ser inte tillräckligt aptitlig ut för att attrahera barnen. Många väljer då att kanske bara ta för sig av morötterna, vilket i och för sig är nyttigt, men inte på något sätt tillfredsställer energibehovet hos ett aktivt, växande barn. Andra hoppar helt över maten och väljer knäckebröd, i bästa fall med margarin och ett glas mjölk till.

De gånger jag äter lunch tillsammans med elever brukar jag i alla fall ställa frågan, "Var det ingen bra mat idag?". Ofta får jag till svar att det inte var det idag, vilket ofta får mig att undra om eleven satt detta i system, att undvika att äta skollunch? Har någon noterat hur ofta det sker? Eller är det sant, att det, just idag, inte var någon god mat?

Många föräldrar lever också i tron att barnen äter ordentligt i skolan, och kanske därför överser med att de inte äter så mycket till middag…

Japp. Där kom årets mest förväntade rubrik!

Av , , Bli först att kommentera 3

I mina ögon förefaller detta vara ett märkligt beteende från Landstingets sida!

Det är kris inom vården… VARJE sommar. Redan slutkörd personal ska jobba på sin efterlängtade semester… VARJE sommar.

I år erbjuder Landstinget sina anställda 12 500 kr i ersättning, för varje vecka de förskjuter sin semester. En anställd som förskjuter sin semester i fyra veckor, får väl då en bonus på 50 000 kr? Borde det då inte vara mer ekonomiskt fördelaktigt att gå de nyutexaminerade sjuksköterskorna till mötes och acceptera deras lönekrav på 24 000 kr i månaden?

Ett annat sätt att lösa problemet skulle väl kunna vara att lägga ut personalens semestrar på ett rullande schema, utspritt över året? Enligt min erfarenhet gillar ju arbetsgivaren inom vårdsektorn att låta sin personal arbeta enligt allehanda scheman, så varför då inte ett semesterschema?

Lös problemet- nån gång…

www.vk.se/844809/arets-bonusar

 

 

Jag överlevde!!!

Av , , Bli först att kommentera 2

Körde till jobbet i morse. Kom dit strax innan åtta. Det var en gråmulen, lite disig och regning morgon. Många föräldrar valde nog att skjutsa sina barn till skolan, just på grund av den anledningen. Andra valde att låta sina barn ta, den nyss framtagna, cykeln, eller gå.

 Framför skolans ingång, stod det därför en fem- sex bilar som lämnade av barn. Barnen hade fullt fokus på att så snabbt som möjligt ta sig in i byggnaden, undan regnet och chaufförernas fokus var nästa anhalt, arbetet.

 Jag bevittnade ett antal rivstarter, det är viktigt att passa arbetstiderna, och ett nästan lika stort antal tvära inbromsningar, för att inte kollidera med någon annans unge, bistert fokuserande på skolporten.

 Närmare vägen låg cykelparkeringen, där vinglande cyklister slirande försökte ta sig uppför trottoarkanten, samtidigt som de, efter bästa förmåga, försökte parera sina klasskamrater, som lika målmedvetet hade siktet inställt på skolans port. De var dessutom tvungna att se upp för bilarna, som raskt avverkat dagens första etapp…

 Med förundran betraktade jag trafiksituationen och tänkte att det var, i det närmaste, ett mirakel att alla klarade sig helskinnade ur äventyret. Men, så här ser det ut utanför de flesta skolor i stan, varje morgon, året runt och turligt nog har vi varit väldigt förskonade från olyckor, men det är med en lättnadens suck man ställer bilen på parkeringsplatsen och tänker: Det gick ju bra, idag också!