KDs klassikerlista

Av , , Bli först att kommentera 0

En liten notis i tidningen:

Har KD tänkt igenom vad en klassikerlista skulle kunna innebära? Syftet är gott, samtliga Sveriges elever ska stifta bekantskap med klassisk litteratur, konst, film etc. Detta för att bredda elevernas kunskaper, kanske också för att skapa en gemensam referensbas för framtidens vuxna svenskar?

Urvalet av dessa ”klassiker” överlämnar KD till Skolverket och litteraturvetarna… När jag läste litteraturkunskap diskuterades det flitigt om hur vår litterära kanon tillkommit. Vem hade gjort urvalet? Varför var så få kvinnliga författare representerade? Varför fanns det så lite ”icke västerländska” författare representerade?

Listan över frågeställningar kan göras oändligt lång, och att sammanställa en lista över vilka verk som ska ingå i den är inget som görs över en natt, knappast heller över ett sommarlov, även om det ibland kan tyckas oändligt. Det är ett digert arbete som KD vill ska utföras.

Som lärare kan det kanske kännas som en extra trygghet att ha en lista att utgå ifrån, men samtidigt är ju detta en återgång till de forna detaljstyrda läroplanerna. Pendeln har alltså svängt tillbaka, från extrem detaljstyrning av undervisningen under 60- och 70- talet, till stort spelrum för aktörer att själva välja innehållet i undervisningen, så tillbaka igen.

Jag är också nyfiken på vad man vill att listan ska innehålla, hur man har tänkt sig fördelningen av klassikerna, åldersmässigt, bland årskurserna. Visst, vi har en sagoskatt, som redan bearbetas i skolan, men svårare litteratur? Den som kräver insikt i litteraturanalys?

Kan man stoppa Kafka i händerna på en 12- åring? Har de glädje av att läsa Processen? Eller ska man ämnesintegrera med t ex geografi, så att när man läser om Sydamerika, får eleverna läsa Garcia Marquez allegoriska verk samtidigt? Och hur står sig detta gentemot nuvarande läroplans skrivningar om att eleverna ska kunna tillgodogöra sig ”för åldern avpassad litteratur”?

En klassikerlista kan, som sagt, vara ett stöd för svensklärarna, men samtidigt en misstroendeförklaring. Med en klassikerlista visar man att man inte litar på lärarnas kompetens och förmåga att bedöma eleverna och välja vilken litteratur som är lämplig för dem. Det är kanske inte lämpligt att låta sina elever läsa Dostojevskis ”Brott och straff” på en vecka, eller två, även om det står på listan att den är nästa klassiker i ordningen.

Med detta förslag visar KD att de saknar förtroende för landets svensklärare och deras litterära kunskaper. Tack! Fortsätt att undergräva förtroendet för lärarkåren!

Umeå City Roundabouts

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag körde genom Lasarettsrondellen, slogs jag av en tanke. Vad heter den egentligen? Kommunen har ju namngett diverse trafikplatser i stan, vad har de kallat den här rondellen?

Jag spann vidare på tanken och i min hjärna dök flera alternativa namnförslag upp. Det som först dök upp var "Umeå City Universityhospital roundabout". Namnet skulle ju verkligen klinga bra i öronen hos alla våra internationella besökare :).

Nästa gång jag passerade den nämnda platsen svängde jag upp mot sjukhuset och såg att det finns en rondell till, som ligger ännu närmare byggnaden. Det kanske är den som ska kallas "Umeå City Universityhospital roundabout"?

Vad ska vi då kalla den nedre rondellen? Den som ligger längre från sjukhuset och närmare Östra Station. Genom att följa namngivningstraditionen i kommunen borde väl den heta "Umeå City Eastern (Railway) Station roundabout"?

”Rusningstrafik”

Av , , Bli först att kommentera 1

En morgon när jag skulle ta bilen till jobbet, blev jag tvungen att sakta in och stanna till inne i tunneln under Ålidbacken. En bilkö hade uppstått framför mig.

Sakta, sakta sniglade kön sig framåt. En trafikpropp! I Umeå! När jag sakta rullat framåt i ungefär tio minuter, blev jag varse orsaken till eländet.

Där, mitt i det som här i stan kallas rusningstrafiken, stod två mindre lastbilar parkerade i ena körfältet. Två män i reflexkläder tittade på en tredje, som höll på att montera ner vägskyltar. Nya skyltar stod lutade mot flaken på lastbilarna.

Efter att jag så småningom passerat området, löste bilkön och trafikproppen upp sig och trafikflödet var normalt igen. Nog borde man väl kunna planera sådant arbete bättre? Inte är man väl tvungen att byta skyltar precis när det är "rusningstrafik"?

Motion kontra idrott

Av , , Bli först att kommentera 0

http://www.vk.se/891565/manga-vasalopp-kan-ge-hjarthopp-2

Det här är ju lite läskig information, man tror ju gärna att motion bara är nyttigt… Men det är ju skillnad på motion, träning och idrott(sträning).

Jag antar att vi "vanliga" människor mest ägnar oss åt motion och träning. Nationella och internationella idrottare ägnar sig åt elitträning, på en nivå som vi "vanliga" ofta har svårt att föreställa oss.

Motion, har jag fått förklarat för mig, är bra för hjärtat. Lågintensiv motion sägs öka hjärtats uthållighet och ett uthålligt hjärta vill vi väl alla ha? För då orkar det slå sina slag under en lång tid…

Att, då och då, varva detta med sk pulshöjande aktiviteter, är knappast heller farligt. Så småningom kommer personen att tycka att de pulshöjande aktiviteterna inte är tillräckligt ansträngande och därför öka intensiteten självmant.

Inom elitidrotten, även elitmotionärer, finns en tendens till att ha för bråttom. Man pressar sig att utstå högre och högre belastning, inom en kortare tid, vilket kan få obehagliga konsekvenser längre fram i livet.

En elitidrottare kan pressas av utomstående (tränare etc) till att belasta sin kropp för mycket. Men, å andra sidan, måste man öka belastningen hela tiden om man vill bli världsmästare… En svår balansgång…

Nej, nu ska jag ta fram mina gångstavar (kärringmotion!) och bege mig ut på en runda 🙂 Kanske stannar jag till vid stranden av Nydalasjön, sitter en stund, njuter av solskenet, stillheten och vågskvalpet. (Något som en elitidrottare aldrig skulle ta sig tid att göra.) Jag skippar tidtagningen och försöker njuta av motionen. Jag tycker att det är lika viktigt att huvudet också får sin del av kakan, inte bara kroppen. Den mentala biten är lika viktig som den fysiska.

Ha en bra dag!

 

Datorer i skolan

Av , , Bli först att kommentera 1

Här i kommunen har alla elever tillgång till datorer, på högstadiet tilldelas de en personlig, bärbar dator. Det är framåt och positivt från kommunens sida. Men, sett ur min synvinkel, hur ser det ut i verkligheten?

Jag har tidigare nämnt att det finns ett antal elever i grundskolan, som verkar totalt sakna motivation för skolarbete. De sitter helt enkelt av tiden. Ofta använder dessa elever sina datorer till andra saker än skolarbete, nöje, förströelse och musik.

Det händer ofta, i klassrumssituationer, att eleverna påpekar att de "inte kan jobba idag", eftersom de:

1. Har glömt sin dator hemma.

2. Har glömt att ladda sin dator alt. har batteriet laddat ur.

Att man glömmer sin dator kan hända, det förstår jag. Men när det händer upprepade gånger? OK, man får acceptera och försöka ge eleven alternativa arbetsuppgifter.

Att man glömt att ladda sin dator, eller att man använt den så mycket under skoldagen att batteriet tömts, det kan jag också förstå. Men vad jag INTE kan förstå är de skolor som inte kan tillhandahålla eluttag, så eleverna kan ladda sina datorer under skoldagen, om det behövs.

Det skulle även underlätta för oss pedagoger om det, i klassrummen, fanns eluttag, så att eleverna kan delta i undervisningen med datorn, via sladd! Bristen på eluttag har visat sig vara stor på vissa skolor i kommunen! Miss i planeringen!

Utförsäljning

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu har mitt stukade finger snart läkt, i alla fall så mycket att jag kan hantera tangentbordet igen. Vissa lägen blir det dock fortfarande "pekfingervalsen" och då tar det oändligt lång tid att skriva minsta lilla korta text…

Idag kör jag fuskvarianten och lägger in en bild, som berör ett av mina favoritämnen, särskrivningar: