Det är skillnad på olika grupper av utlandsfödda skolelever! Ytterligare en undersökning som bekräftar det vi redan vet, men nu finns det ju i alla fall på papper!

Jag anser det föga förvånande att ett stort antal utlandsfödda avgångselever i den svenska grundskolan saknar behörighet till de nationella programmen. Detta grundar sig till stor del på hur det svenska systemet för mottagande av utländska barn är uppbyggt.

Ett utländskt barn, med annat modersmål än svenska, får börja sin skolgång med intensivstudier i svenska språket, för att sedan slussas ut i den svenska skolan i en åldersmässigt lämplig klass. Där tas ingen hänsyn till elevens tidigare erfarenheter och kunskaper, utan enbart åldern avgör.

Hur lätt är det att hoppa rakt in i t ex Sveriges industrialisering, när man knappt kan läsa och förstå den skrivna lärobokstexten? Hänvisningar till den tidigare historien faller också platt för dessa elever, eftersom de inte deltagit i den tidigare historieundervisningen. Så är exempelvis rikslikaren Gustav Vasa för dem ett okänt begrepp.

Dessutom brottas dessa elever ofta med andra problem, att hitta sin nya identitet i det nya hemlandet, eller krigsupplevelser som ska bearbetas. Mitt i allt detta ska de också lära sig ett helt nytt språk och lära in de kunskaper som krävs för att nå, minst, kunskapsmålen för ett godkänt betyg i årskurs nio.

Eftersom många elever anländer till Sverige i de tidiga tonåren, har de, i gynnsamma fall, tre årskurser på sig att nå dessa kunskapsmål, som ska betygsbedömas. Att utlandsfödda elever med en kulturellt närliggande bakgrund lyckas bäst med detta är ingenting förvånande. De har också, teoretiskt, större förutsättningar att lära sig behärska språket inom en relativt kort tid, eftersom de ofta kommer från språkgrupper med ett närmare släktskap med den anglo-saksiska, än vad de asiatiska och afrikanska språken har.

De till gymnasieskolan behörighetsgivande ämnena, svenska, engelska och matematik är markant fokuserade i dagens skola. Svårigheter med att lära sig svenska har jag berört ovan och att sedan lägga till ytterligare ett, i många fall, helt främmande språk, engelskan, komplicerar en redan svår inlärningssituation. Inom matematiken vållar sällan räkning med siffror stora problem, utan det är de textbaserade uppgifterna, "läsetalen", som är en nöt att knäcka. Återigen bottnar problemen ofta i svårigheter med det svenska språket.

Eftersom dagens betygssystem grundar sig på uppnådda kunskapsmål i nionde klass, så har inte dessa utlandsfödda elever samma förutsättningar att nå dem, som de svenskfödda. De har helt enkelt inte gått i den svenska skolan i nio år och därmed inte haft den tid på sig, som krävs för att kunskaperna ska hinna tas till vara och bearbetas, för att se sammanhang och kunna utnyttjas till fullo. De utlandsfödda elever som genomgår alla nio åren i grunskolan torde däremot ha en aning bättre förutsättningar, än de som flyttar hit senare i livet.

Den 18 januari presenterades resultatet av en Sifo- undersökning på SVT- text. Undersökningen var gjord på uppdrag av tidningen Riksdag& departement och ett tusen personer hade tillfrågats om de tyckte att barn skulle få betyg i grundskolan, samt när det tyckte att barnen skulle börja få betyg.