Häromdagen besökte jag ett café på mitt gamla alma mater, Umeå universitet. I godan ro njöt jag av mitt kaffe och beskådade folklivet. Så småningom kom jag att överge det visuella, till förmån för ett annat sinne, nämligen hörseln.

Jag började lyssna till vad som sades vid borden runt omkring mig. Kanske inte direkt på vad som sades, utan snarare hur det sades. Påfallande stor andel av de talande slängde sig med en mängd engelska ord och uttryck. Jag är medveten om att många studerar engelskspråkig kurslitteratur och därmed lär sig en hel del fackuttryck på engelska. Fackuttryck är också, i många fall, svåra att översätta till svenska, då det ofta saknas motsvarande uttryck.

Men... lite "cool" är man ju om man använder engelska, eller? Jag avlyssnade, med förtjusning, en student som läste upp en engelsk text för sina gelikar. Studenten vinnlade sig om att läsa texten så snabbt, och flytande, som möjligt. Intonationen var hämtad från USA, Californien, eller i alla fall västkusten och andetagen var få under uppläsningen. Koncentrationen på uttalet gjorde, i det här fallet, att innebörden av texten gick förlorad. I mina öron fanns inte många "svåra" ord, eller konstruktioner, men som alltid blir det bara pannkaka av alltihop, när man inte fokuserar på rätt saker...

Den här är så bra, att den måste spridas :)

Det kan bli hur tokigt som helst...

Undrar om tvätt finns som tillval?

Dyslektiker får vänta, upp till ett år på utredning och sen, när de fått diagnosen, får de inte den stöd och hjälp de har rätt till, läser jag på text-TV.

I praktiken får säkerligen ett antal misstänkta dyslektiker vänta betydligt längre på en utredning. En av de största anledningarna till att utredningarna förhalas är naturligtvis den ekonomiska. Om en elev får diagnosen dyslexi, har den plötsligt rätt till stöd i olika former: specialpedagogiskt stöd, tekniska hjälpmedel och annat som underlättar vardagen. Kan skolorna, läs: skolledningarna, skjuta upp den kostsamma utgiften till nästa år (eller näst-nästa...) så gör de gärna det.

Undervisande lärare kan påtala problemet, skrika sig blåa eller dunka huvudet blodigt mot betongväggen. Svaret blir ändå: "Vi väntar och ser, han/hon är kanske bara lite sen i läs- och skrivutvecklingen..."

Jag roade mig med att anteckna vilka tillmälen eleverna i åk 7 använde mellan varandra under en femtiominuters lektion i engelska:

"balle", "jävla retard", "sug av din moster", "bajs", "anus", "röv", "neger", "svin", "bögjävel", "bitch", "knulla i röven", "mongo", "CP", "satan", "fuck", "tjackballe", "snor", "slyna", "kuk", "slemmo"...

Och såklart många andra som jag missade...

Häromdagen, när jag kom hem från jobbet mötte min sambo mig i hallen och utropade glatt: "-Jag har varit RUT idag!" och det stämde!

Hela bostaden doftade av såpa och skurmedel, golven och allt annat blänkte ikapp med hans leende, som snabbt smittade av sig på mig. Så underbart! Så härligt att mötas i hallen av en strålande RUT, som strålade ikapp med hallspegeln!

Senare har vi börjat använda det som begrepp, "idag har jag varit en RUT" eller ibland i verbform, "idag har jag RUTAT". Mycket behändigt begrepp! Man sparar in på många ord och stavelser! Helt i samklang med de språkliga ekonomiska lagarna!

Jag såg en snutt av en diskussion mellan Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och Kristdemokraternas Mats Odell, bostadsminister. Frågan man debatterade var landets bostadspolitik. Båda debattörerna var egentligen ganska eniga i sakfrågan: att det behöver byggas fler bostäder i Sverige, men vägen dit var de inte lika eniga om.

En notis på SVT Text fångade mitt intresse denna morgon, den satte också min fantasi i rörelse. ”Matador lär bönder möta tjurar”, var rubriken och syftet med matadorens besök var att minska arbetsplatsolyckor i samband med kreaturshanteringen på de småländska gårdarna, upptäckte jag efter några genomläsningar.

Det är lika kul, varje gång! Att se vilka av orden som överlever och vilka som inte gör det! (Hoppas att länken fungerar!)

http://www.sprakradet.se/6285

 Ja, det gör de! Men negativ sådan, från min sida. Det finns flera olika teorier om varför antalet särskrivna ord ökar i svenska språket. En teori är att vi påverkas av engelskan, där särskrivning är normen och de sammansatta formerna försvinnande få. En annan teori är att ju mer analytiskt vi tänker, ju fler blir våra särskrivningar.