Veronica Berggren, Fria liberaler i Svenska Kyrkan

Vad händer om fisken dör ut?

Av , , Bli först att kommentera 4

cropped-tjaruskar12.jpgPlast i sjö och hav.

Övergödning.

Miljöpåverkan.

Slutlig station – omtalad vid Lule älvs laxfiskemuseum.

Förr i tiden var fiskandet ett naturligt inslag bland familjerna vid kusten. Dagsrutinen bestod i att rutinmässigt kliva upp tidig morgon och dagens göromål sammanlänkades med gårdagens genom att en av de saker som gjorts dagen dessförinnan varit att rengöra lagnen. Fiskenäten, som det heter på rikssvenska, förbereddes för nästa dags fisketur.

Fiskarna hade sina hus på fastlandet och ibland ett båthus med utrustning närmre strandkanten, kanske ute på en ö.

Fisk fanns. Nyttig var den. Och människorna var välmående.

Så kom sälen.

Och skarven.

Och Länsstyrelsen begränsade fiskarens antal nät i vattnet.

Att laga nät var inte längre en lika rolig sysselsättning. Det blev besvärligt att fiska. Friheten begränsades när regler infördes. Konsten att laga nät försvann med tidigare generationer.

Fisken ersattes av mer lättillgänglig föda. Snabbmat och exotiska varianter av mat transporterades längs vägarna ut till kusten och erbjöds snart i vart hem. Parallellt med att familjefiskaren drog sig tillbaka byggde fiskeföretagen ut. Importfisk förekom.

Förändrade vanor i den svenska naturen och nedspolning av saker genom avlopp som påverkade fisken. Tidningar och teve började rapportera om att fisken var sjuk, att det var något fel på den, så valet av fisk blev inte längre lika självklart. Kosttillskott med d-vitamin ersatte fisken på bordet.

Vad händer när fisken är utfiskad?

Vad händer när människorna med kunskapen om fiskandet inte längre finns?

Hur har det påverkat oss att gå från självhushåll-fiskare till konsumenter?

21369330_1798073200233176_2969319463995039874_n (1)

Vad händer om bönen tystnar?

Vi i Fria liberaler i Svenska kyrkan vill se en levande och växande kyrka. Vi vill se fler människofiskare i Jesus tjänst.

 Veronica Berggren,

- kandiderar till Kyrkovalet i Nordmalings församling, till Luleå stifts stiftsfullmäktige och Trossamfundet Svenska Kyrkans kyrkomöte

* fotot föreställer min pappa Kjell-Ove Berg och min farfar Viktor Berg vid ett av de tillfällen när de fiskat båten full med fisk, i Tjäruskär – ett öområde utanför Kråken, på Järnäshalvön.

* texten är en liknelse

 

 

Bli först att kommentera

Svenska kyrkan Nordmaling ska vara kyrkan mitt i byn

Av , , Bli först att kommentera 3

klocka

”Svenska kyrkan Nordmaling ska vara kyrkan mitt i byn”.

 Fisk-logo

 Fisk-symbolen är erkänd i alla kyrkor. Den var en symbol för de första kristna och är fortfarande ett viktigt kristet tecken. Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.

 Nomineringsgrupp FiSK

 Fria liberaler i Svenska kyrkan samlar liberaler som är engagerade i Svenska kyrkan. Vi möjliggör för alla liberaler, även utan partipolitisk tillhörighet, att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan.     

”Vi vill utifrån våra liberala och frisinnade värderingar verka för att Svenska kyrkan fullgör sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus”.

 inutikyrkan 

Nomineringsgrupp FiSK

 Val till Nordmalings församlings kyrkofullmäktige 2017:

  1. Christina Eriksson, Levar
  2. Veronica Berggren, Bredvik
  3. Ingrid Maria Jacobsson, Gräsmyr
  4. Irene Brändström, Hörnsjö
  5. Maria Lundqvist-Brömster, Kråken
  6. Jörgen Forsgren, Håknäs
  7. Ulla Rosenberg-Helmersson, Hörnsjö
  8. Aina Norberg, Norrfors
  9. Else Hörnsten-Flogér, Hörnsjö
  10. Allan Bäckman, Nyåker

 Val till Luleå stifts stiftsfullmäktige:

4. Veronica Berggren, Bredvik

Val till Trossamfundet Svenska kyrkans kyrkomöte:

7: Veronica Berggren, Bredvik

”Vi vill säkerställa att anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i kyrkan agerar med en öppen och välkomnande attityd till alla människor”.

jubilarer 

 ”Vi vill verka för att Svenska kyrkan i Nordmaling ska vara en utåtriktad verksamhet som arbetar för att vara en modern och växande kyrka mitt i byn – genom att erbjuda olika slags aktiviteter där människor känner sig välkomna och kan trivas”.  doptrad

Våra ambitioner för Svenska kyrkan i Nordmaling är:

  • Att Nordmalings församling arbetar för att kombinera såväl tradition som förnyelse genom ett brett utbud av aktiviteter för olika målgrupper där man möjliggör möten och kunskapsutbyten mellan församlingens medlemmar. 
  • Att Nordmalings församling erbjuder såväl inre församlingsarbete som utbildning om kristen tro för intresserade, skolor och förskolor. 
  • Att Nordmalings församling fortsätter med sitt viktiga diakoniarbete och deltar på ett naturligt sätt i olika aktiviteter. 
  • Att Nordmalings församling kontinuerligt söker nya vägar att sprida evangeliet. 
  • Att Nordmalings församling fortsätter att förvalta vårt viktiga kulturarv, i såväl marker och byggnader som kristna traditioner och värderingar. 
  • Att Nordmalings församling använder sig av samtliga resurser för att skapa möjligheter att växa som kristen gemenskap. 
  • Att Nordmalings församling ska vara en fungerande och trivsam arbetsplats dit fler vill komma för att arbeta och sprida evangeliet. 
  • Att Nordmalings församling samlar det administrativa stödet för kyrkans personal, en aktivitetssamordnare med ett utåtriktat och marknadsförande ansvar samt personal med kompetens inom dagligt bemötande av barn, ungdomar, familjer och äldre. 
  • Att Nordmalings församling verkar för att bjuda in och samla övriga föreningar för gemensamma aktiviteter och samarbeten. 
  • Att Nordmalings församling bygger vidare på idén om ett kyrkocafé som engagerar såväl ideella som anvisade från arbetsmarknadsenheten. 
  • Att Nordmalings församling inbjuder till morgonandakter, lunchbön, bibelstudier, teologiska rum och after work-aktiviteter för att vara en tillgänglig organisation anpassad för församlingsmedlemmarna. 
  • Att Nordmalings församling ser kommunens stora intresse för musik och erbjuder ett rikt utbud av musik, psalmsång, allsång och körsång för olika åldrar. 
  • Att Nordmalings församling breddar eftermiddagsverksamheterna till att innefatta mer aktiviteter för ungdomar.

forsamlings

 

Har du frågor?

Kontakta Veronica Berggren

Telefon: 073 – 064 548 7
E-post: berggrenveronica@hotmail.com

Fisk Nordmaling

Bredvik 10

914 91 Nordmaling

  http://fiskarna.net

Bli först att kommentera

Birgitta Ohlsson bör ta över som partiledare för Liberalerna

Av , , Bli först att kommentera 3

Att välja Birgitta Ohlsson till partiledare för Liberalerna

 

BirgittaOhlssonLiberalerna

  Att se partiets framtid bortom den inre politiska kretsen – ur ett väljarperspektiv2juni

 De senaste åren har partiet fått opinionssiffrorna för sig beskrivna genom media och den kanske tydligaste och starkaste bilden av läget kom under bästa sändningstid i Aktuellt.

 Att välja en ny partiledare  

demokratiutredningen  

Facebook, Twitter  

radgivande Protokoll från senaste landsmötet   MathiasSundin8juni

RobertHannah   Att förstå partiets inre uppförsbacke

  Varför ville Liberalernas valberedning inte ha en rådgivande omröstning?

Varför uppmanade man länsförbunden att skyndsamt nominera trots att nomineringstiden var satt till den 23:e augusti?
11juni  

 medlemsomrostning

 Birgittaeffekten

   Att kunna se att Birgitta Ohlssons kan bli en mycket bra partiledare och statsministerkandidat

10budord

 Att skriva en nomineringstext som ska beskriva en person är ingen enkel uppgift.  Tittar vi enbart på Birgitta Ohlssons meriter är de i sig mycket övertygande, i mängd och till kvalitativt innehåll.

 Google it  

Nu:  utrikespolitisk talesperson och riksdagskandidat.   

Aktuell: kandiderar till partiledare för Liberalerna.   6juniDN

 Tidigare:  

Ledarskribent DN, Vestmanlands läns tidning, Västerbottens Kuriren, Sundsvalls tidning

 Ordförande Liberala studenter Stockholm, Förbundsstyrelsen Liberala ungdomsförbundet

 Invald i riksdagen 2002.

Tidigare statsråd. Sveriges EU-minister och demokratiminister.

Grundare av det liberalfeministiska nätverket Felira

Ordförande i Republikanska föreningen

Ordförande i Liberala kvinnor

vykort

2010 EU-minister efter Cecilia Malmström med profilfrågorna jordbruksstöd, människohandel, romernas situation, demokrati och konsumentfrågor.

 Mest kryssade politiker i Stockholms kommuns valkrets före nuvarande partiledare Jan Björklund. 

Universitetsutbildningar inom statsvetenskap och internationella relationer.

 Har skakat hand med förre presidenten i USA.

 Har under en lång tid, men extra mycket under våren, omskrivits i ett stort antal tidningar.  

veckotidning

Deltagit i radio, TV, poddar, på Youtube.  

9juli

Officer av Franska hederslegionen.

originalFoto:DN

 Årets hetero på Gaygalan 2011 för sitt arbete för HBTQ- personers rättigheter.

2010

Författare till boken Duktiga flickors revansch.  

Turnerat runt i Sverige, värvat ett stort antal nya medlemmar och åter väckt politiskt intresse hos unga människor genom sina författarbesök i olika städer samt besök på gymnasieskolor.

liberalism

Gjorde succé i EU genom att kombinera arbete och barnafödande där hon även meddelade att hennes man inte var en dinosaurie.

 Gift med docent i folkrätt.

 birgitta 

 Birgitta Ohlsson har kontinuerligt haft och har en folkbildande attityd till sitt politikeruppdrag.   

Hon kan, på ett mycket pedagogiskt sätt, förklara såväl svåra politiska spörsmål som vardagliga politiska frågor.   

 17362735_10154136631152924_3113662406982308915_n

  17426282_10154136631487924_1479592832224284093_n  Bilder från Birgittas seminarium i samarbete med Gapminder, vid riksmötet 2017 

 skolpolitik      

Att kunna se Birgitta Ohlssons med ett utifrånperspektiv   LiberalakvinnorSthlm9juni

”En av Sveriges mest kända och omtyckta liberala feminister som varit ordförande för Liberala kvinnor

och

lockat medlemmar till kvinnoförbundet ”.

 duktigaflickorsrevansch

Att se framgången i att Birgitta Ohlsson, som liberal skribent till en mycket populär bok, nu översätts till andra språk

ALDEgruppenAtt förstå vikten av ett stort och internationellt nätverk

Birgitta Ohlsson har ett brett kontaktnät i landet och utanför dess gränser.

girlsBirgitta stöttas av Cecilia Wikström och hon är medlem i ALDE-gruppen

citatCeciliaWikstromAtt se Birgitta Ohlsson som politiker och medmänniska 

 Birgitta Ohlsson kan hålla många tankar i huvudet samtidigt och bjuder gärna på sin kunskap samtidigt som hon ödmjukt och på ett genuint sätt efterfrågar andras synpunkter.

  Att vara i samma rum som Birgitta är att känna sig delaktig och trygg. Birgitta delar med sig av sin vardag och är mycket folklig i sin framtoning.

varmeI sin bok förklarar hon på ett självutlämnande sätt mycket av sin egen person och varifrån hon hämtar kraft. 

 Att fundera kring vad ett gott ledarskap är

Att, på samma sätt som i rekryteringstider, göra antaganden om den enskilde personens möjligheter att fungera som ledare av en organisation är ingen enkel uppgift. I personfrågor finns det inga reliabla och valida mätningsmetoder, vi tvingas ställa oss frågan vad som är ett fungerande ledarskap.

En bra ledare kan få sina medarbetare att gå den extra milen, göra den extra ansträngningen och tar med sig sina medarbetare i processer.

En bra ledare bedöms inte bara för det den säger och gör utan också för de tillfällen då den inget säger och gör.

  Birgitta Ohlsson har en god känsla för när det är läge att yttra sig, och inte. Hon är värderingsstyrd, orädd och upplevs inte som populistisk .   

Att vara en politisk förebild

Birgitta Ohlsson har en naturlig och respektfull kontakt med andra politiker, i andra partier

 HansLinde

                   

gudrunochbirgittaumea21oktober2016  Umeå, oktober 2016.

Våren 2016 stängdes dörrarna i Uppsala för dem som inte rymdes i lokalen då det var ett mycket stort intresse för debatten, med samma debattörer.  jämställdhetdagen28augusti2017  Birgitta Ohlsson är mycket intelligent, duktig på att debattera och politiskt kunnig.

Ahlmark

 PerAhlmark PerAhlmark-baksidabok

8juli

5juli  8juni TidningenVi

8juniLUFKronoberg

 

 

 10juli  17juli  aktivisocialamedier

 ” Birgitta Ohlsson är aktiv inom sociala medier och delar med sig av information kring vad som sker inom viktiga politiska områden” . 

9februari2017

Birgittasommaren2017

 Birgitta Ohlsson prioriterar direkta möten med partimedlemmar och väljare.

 AliceT  

  LindaNordlund

19juliDN 

 Birgitta Ohlsson bjuds ofta in som sakkunnig för att kommentera utrikespolitiska händelser.

IFmetallAlmedalen

Birgitta Ohlsson är en mycket aktiv politiker och har genomslagskraft inom ett brett fält.

alm12alm11alm10alm9alm7alm8alm5alm6 alm4alm3alm2alm1

Almedalsveckan 2017 

almedalen1  

almedalen2

almedalen3

 

almedalen4almedalen5

 

 IMG_2939

 LK

IMG_3194

Att gå vidare

I våras lämnade vi in motioner på det vi läst som de ansvariga ledarna för respektive förnyelsegrupp lämnat ifrån sig. 

Det finns även fortsatt många politiker som är engagerade och vill in i riksdagen medan andra är oroliga över att om ett år kanske lämna densamme. Detta fenomen är inget nytt i sig utan en naturlig del i den politiska rytmen. Låt oss stötta varandra.  

Vi hör redan riksdagsledamöter använda sig av frukterna av förnyelsearbetet. 

En marche! lib2

 Länkar till sidor som berör ämnet partiledarbyte. Se även #BirgittaOhlsson, på Facebook.
http://www.dn.se/nyheter/politik/medlemsomrostning-kan-avgora-striden-i-liberalerna/
http://www.dagen.se/jakob-olofsgard-l-vill-att-jan-bjorklund-avgar-som-partiledare-1.975391
http://www.expressen.se/debatt/nu-har-l-en-chans-att-gora-en-insats-for-demokratin/
http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-utmanar-bjorklund-pa-fp-toppen/?fref=gc
http://www.vk.se/2020865
http://www.corren.se/nyheter/linkoping/ohlsson-vill-ha-mer-makt-om4776634.aspx
http://www.nt.se/asikter/debatt/vi-stodjer-birgitta-som-ny-partiledare-om4775757.aspx
http://www.vf.se/nyheter/l-i-arvika-vill-ha-ohlsson/
http://nwt.se/asikter/debatt/2017/08/10/vi-vill-ha-birgitta-ohlsson-som
http://www.dn.se/arkiv/kultur/fredrik-strage-birgitta-ohlsson-visar-att-godheten-inte-ar-nagonting-banalt/
http://www.unt.se/asikt/debatt/dags-for-nasta-kapitel-4705661.aspx
https://mariacmattsson.com/2017/07/06/birgitta-det-ar-dags-nu/
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/810771?programid=3473
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/913544?programid=3718
http://www.dagen.se/birgitta-ohlsson-religionerna-kommer-for-latt-undan-1.991452
https://www.youtube.com/watch?v=GiJ46ZKa3_o&feature=player_embedded
http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/220713
http://www.expressen.se/tv/politik/birgitta-ohlsson-kraver-en-mer-social-liberal-politik/
http://www.expressen.se/debatt/nu-maste-vi-bli-ett-socialliberalt-parti/
http://passionforbusiness.se/heligt-forbannade-birgitta/
http://www.allehanda.se/opinion/ledare/skulle-birgitta-ohlsson-anklagas-for-att-spela-fult-om-hon-var-man-1
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/lokala-liberaler-vill-ha-ny-partiledare/repdpnqfq!jfwkZbfdPvnYzdeLfPrQdg/
http://www.regeringen.se/49bb51/contentassets/50e867d91fda4bec885849caa0d3d3e4/tal-2010-2014—birgitta-ohlsson
https://www.youtube.com/watch?v=XG0KfejWU6s&feature=youtu.be
https://ninalundstrom.wordpress.com/2017/06/17/darfor-birgitta-ohlsson/
http://www.gp.se/nyheter/debatt/gl%C3%B6m-inte-st%C3%B6tta-duktiga-flickor-ur-hedersf%C3%B6rtrycket-1.4367968
http://www.dn.se/nyheter/politik/vart-ar-birgitta-ohlsson-pa-vag/
https://www.acast.com/krossaglastaket/mod-och-sarbarhet    07.45 in
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/birgitta-ohlsson-har-vad-svensk-liberalism-behover-17539
https://www.sydsvenskan.se/2017-06-02/birgitta-ohlsson-gor-helt-ratt?redirected=1
http://www.dt.se/opinion/debatt/debatt-luf-dalarna-birgitta-ohlsson-ar-precis-den-ledare-liberalerna-behover-nu
http://www.expressen.se/debatt/det-gar-inte-att-leva-pa-gamla-meriter/
http://www.allehanda.se/vasternorrland/unga-liberaler-i-vasternorrland-vill-se-birgitta-ohlsson-som-ny-partiledare
http://www.expressen.se/debatt/det-ar-dags-for-birgitta-ohlsson/
https://www.sydsvenskan.se/2017-06-03/ohlsson-bjorklund-har-fatt-sin-chans
http://www.aftonbladet.se/debatt/a/mmkG0/liberalerna-kan-inte-leva-pa-gamla-meriter
http://blogg.vk.se/veronica-berggren-nordmaling/2017/06/02/chefen-har-talat/  

 

”En av mina visioner som partiledarkandidat för Liberalerna är att göra partiet mer öppet.

Att sänka trösklarna för politiskt engagemang och bjuda in fler.

Så har jag jobbat i alla år sedan jag engagerade mig 1994”. 

 Birgitta Ohlsson, Liberalerna 

Ber om ursäkt för webbverktygets problematiska förhållningssätt till min text , den vill inte använda form och storlek såsom jag önskar. 

Bli först att kommentera

Jobba för Jesus – det finaste uppdraget

Av , , Bli först att kommentera 10

Precis efter att jag hade meddelat min kandidatur till Kyrkovalet via Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn läste jag det glada beskedet om att Birgitta Ohlsson kandiderar till ny partiledare för Liberalerna.

IMG_0001

Mina egna kandidaturer:

Jag är kandidat till Kyrkovalet för FiSK, Fria liberaler i svenska kyrkan och jag är även kandidat till riksdagsvalet för Liberalerna i Västerbotten.

Dessa ovan nämnda kandidaturer blir för mig nya områden och jag är tjänstledig på heltid från min tjänst i Örnsköldsviks kommun från i mitten av augusti.

2:a namn Kyrkofullmäktige Nordmaling, 4:e namn Stiftsfullmäktig, 7:e namn Kyrkomötet

Jag hoppas på att få många röster i kyrkovalet och ser fram emot att få sätta Jesus i centrum tillsammans med andra troende.

Jag, och många med mig, har flera förslag på hur vi kan jobba med ”kyrkan mitt i byn”.

IMG_0002

Om ni vill läsa vad Fria liberaler i Svenska Kyrkan står för så kan ni gå in på vår hemsida på http://www.fiskarna.net

Fisk-logo

Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK samlar liberaler som är engagerade i Svenska kyrkan.  Vi möjliggör för alla liberaler, även utan partipolitisk tillhörighet, att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan. 
 
Vi vill utifrån våra liberala och frisinnade värderingar verka för att Svenska kyrkan fullgör sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus. Vi vill säkerställa att anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i kyrkan agerar med en öppen och välkomnande attityd till alla människor. 
 
Fisk-symbolen är erkänd i alla kyrkor. Den var en symbol för de första kristna och är fortfarande ett viktigt kristet tecken. Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.  

Det här vill vi driva som kyrkopolitisk nomineringsgrupp: 

1. Öppen och fördomsfri kyrka 

Vi tror på att samtliga människor är skapade till Guds avbild och därför okränkbara. Vi vill därför att kyrkan ska vara en tydlig röst i arbetet med att skapa ett samhälle fritt från diskriminering och där de mänskliga rättigheterna värnas. Vi vill att arbetet med att sprida öppenhet och tolerans ska genomsyra samtliga nivåer i Svenska kyrkan liksom kyrkans internationella arbete. Genom att rösta på FiSK stödjer du en nomineringsgrupp som arbetar för att kyrkan kraftfullt ska agera mot varje form av främlingsfientlighet, rasism och homofobi. Det ska vara självklart att alla par som önskar vigas kyrkligt ska mötas välkomnande i alla församlingar. 
 
Många medlemmar har i dag få kontakter med kyrkan. Då blir det särskilt viktigt att varje kontakt blir så positiv som möjligt. FiSK vill att de kyrkotillhöriga, Svenska kyrkans medlemmar, ska vara i centrum. 
 
Svenska kyrkan är en mycket stor arbetsgivare. FiSK vill betona vikten av att kyrkan bedriver ett aktivt arbete för att skapa en god och inkluderande arbetsmiljö. Utbildning och fortbildning av chefer och arbetsledare ska vara prioriterat för pastorat och församlingar som lokala arbetsgivare.

2. Satsa på internationellt arbete,  religionsfrihet och religionsdialog 
 
FiSK vill att Svenska kyrkan tydligt ska markera mot varje kränkning av religionsfrihet, vilken alltid ska försvaras som en grundläggande mänsklig rättighet. Hela Svenska kyrkans kontaktnät måste användas för att stötta framväxten av statsskick som värnar och respekterar religionsfriheten. Inte minst behöver Svenska kyrkan fördjupa sina samtal med lokala kyrkoledare i Mellanöstern. Kristna som förföljs ska veta att de har ett tydligt stöd i Svenska kyrkan. Men i internationellt hjälparbete hjälper vi inte människor främst för att de är kristna utan för att vi är en kristen kyrka.
 
FiSK tror också på vikten av ekumeniska samtal och religionsdialog. Svenska kyrkan behöver samtala mer med andra trossamfund, både med andra kristna och med dem som tillhör andra religioner. Samtalen kan bygga broar mellan människor, minska fördomar och förhindra diskriminering. 
 
FiSK värnar starkt Svenska kyrkans stora engagemang för internationellt bistånd och hjälparbete. Arbetet kan bedrivas genom stöd till upprop från ACT-alliansen, en av världens största internationella kyrkliga biståndsallianser, och genom direkt stöd till olika hjälporganisationer eller genom att kyrkan direkt försöker utöva påtryckningar mot förtryckande stater. Vi vill säkerställa att det internationella arbetet även fortsättningsvis ska ges en hög prioritet på alla nivåer inom Svenska kyrkan. I församlingar och pastorat vill vi prioritera anslag till internationell diakoni och mission.

 FiSK vill att Svenska kyrkan ska stå upp för en generös asylrätt och vara en viktig hjälporganisation till flyktingar och asylsökande som kommer till Sverige. Vi anser att kyrkan ska spela en viktig roll för att hjälpa och stödja nyanlända att integreras i det svenska samhället. 
 
I detta sammanhang vill FiSK värna möjligheten till konfessionella skolor. Detta uttryck för religionsfrihet är viktigt för människors identitet och betoningen på religion som resurs i det svenska samhället, och därför intar FiSK en positiv inställning till religiöst motiverade friskolor.

3. Större valfrihet i kyrkan

FiSK vill att vi i högre grad ska kunna välja vilken församling som vi vill tillhöra, vilket inte ska vara begränsat till den geografiska boendeorten. Därför behöver Lag om Svenska kyrkan ses över. 
 
FiSK anser att det är viktigt med möjligheten att vara aktiv och verka i den församling där du känner dig hemma. Ett friare församlingsval kan komma att gynna landsbygdsförsamlingar då personer som flyttat in till en tätort kan tänkas vilja fortsätta att tillhöra sin tidigare hembygdsförsamling. Det kan också ha betydelse för den som känner sig mer hemma i den församling där den arbetar snarare än i församlingen där den bor. En möjlighet att välja församling kan också ha betydelse för den som bor i storstäder, som då inte alltid behöver byta församling bara för att den flyttar en liten bit inom samma stad. 
 
FiSK vill att kyrkan ska vara tillgänglig och att trösklarna in till kyrkan ska vara låga. Vi vill att kyrkan ska ha en positiv och tillmötesgående inställning till individuella önskemål. Det kan gälla möjligheten att få ha en begravning på en lördag, önskemål om att få ha en enskild dopgudstjänst eller flexibilitet kring val av musik. 
 
FiSK vill verka för att kyrkan ska ha en beredskap för att ta emot och möta familjer som består av personer som tillhör olika religioner eller samfund. Det är viktigt att även dessa familjer ska kunna ta del av kyrkans verksamhet och högtider. Detta ställer krav på fortsatt dialog och nära samarbete med systerkyrkor och andra trossamfund. 
 
FiSK vill att medlemmar, förutom en personligt utformad ceremoni, i högre grad ska kunna välja präst. Till exempel kan en familj som tidigare bott i en församling, där man både gift sig och döpt sitt barn, efter en flytt önska fortsätta ha samma ”familjepräst” även om denna inte tillhör den aktuella församlingen. Vi vill att kyrkan då ska ha en stor öppenhet för sådana önskemål och sätta medlemmen i centrum i stället för att begränsas av församlingsgränserna. 

4. Öka kunskapen hos barn och unga 

FiSK vill prioritera det pedagogiska arbetet med barn och ungdomar. Svenska kyrkan har ett stort ansvar att sprida kunskapen om kristen tro och kristna värderingar. Det är därför viktigt att barn får en positiv kontakt med kyrkan. Vi vill särskilt framhålla betydelsen av satsningar för barn och unga. 
 
Vi vill även prioritera konfirmandarbetet, och sträva efter att lägerkostnader för konfirmandens familj är så låga som möjligt. Det är viktigt att ge unga positiva erfarenheter och upplevelser av tro och kyrka samt lägga grunden för ett fortsatt engagemang i församlingen efter konfirmationstiden. 
 
FiSK vill att kyrkan särskilt ska verka för barnens rätt till en trygg uppväxt. Vi anser att det är mycket viktigt att kyrkan finns närvarande, synlig och tillgänglig på förskolor, fritidsgårdar, skolor och universitet liksom bland organisationer som arbetar med barn och unga och för deras intressen. 
 
FiSK vill också lyfta fram Svenska Kyrkans Unga som mycket betydelsefull och vill att kyrkan ska stötta och stödja organisationen. Vi stödjer att Svenska kyrkan har en låg rösträttsålder och på olika sätt bjuder in unga i
beslutande organ. Barn och unga måste ges rätt att bestämma och tycka till i frågor som berör dem. Vi tror att vi därigenom kan få fler unga att engagera sig för kyrkan och växa i sin tro. 

5. Gudstjänstliv 

FiSK vill att gudstjänster och kyrkliga handlingar ska ge människor mening, hjälp och glädje. En levande kyrka har gudstjänster som balanserar tradition och förnyelse. Samtidigt som gudstjänsten bärs av det arv vi fått från tidigare generationer, behöver språk och innehåll tala till människor i dag. 
 
Alla som deltar i Svenska kyrkans gudstjänster ska mötas av ett aktuellt tilltal. Söndagens huvudgudstjänst, som är viktig som en plats där alla kan mötas, måste därför ständigt förnyas och utvecklas. Tillsammans med andra gudstjänster och annan musikverksamhet kan vi skapa en kyrka där människor i olika situationer kan känna gemenskap och glädje. 

 6. Kyrkan är kallad till socialt ansvar 

FiSK vill att Svenska kyrkan ska ta socialt ansvar och stå upp för de utsatta i samhället. Diakonin är Svenska kyrkans sociala arbete och för ut evangeliet i ord och handling. I det sociala arbetet är både anställda och ideella viktiga. Och Svenska kyrkans roll i civilsamhället är viktig, ibland som initiativtagare och ofta som samverkansaktör.
 
Diakoner och andra som arbetar med utsatta människor inom kyrkan ska arbeta utåtriktat och inkluderande. De ska vara en röst för den som inte kan göra sin röst hörd. Att göra gott för alla som står utanför samhället och att försöka minska klyftorna mellan människor är några av kyrkans viktigaste uppgifter. Vi vill att diakonins arbete i hög utsträckning ska inriktas på uppsökande verksamhet i vardagen för att välkomna in i gemenskap och nå särskilt utsatta. 
 
FiSK vill att kyrkan ska ta socialt ansvar genom att vara tillgänglig och finnas till för människor i svåra situationer. Vi värdesätter därför att kyrkan till exempel finns på sjukhus, fängelser och häkten men även i militära förband och på flygplatser. 
 
FiSK vill att Svenska kyrkan särskilt ska engagera sig i omsorgen om de äldre. Vi tror att kyrkans gemenskap kan ha särskilt stor betydelse för de många äldre som i dag lever ensamma och långt borta från sina anhöriga. Kyrkan kan stödja äldres situation på många olika sätt. Den kan arrangera hembesök till församlingsbor eller ordna sociala mötesplatser. 
 
FiSK vill att kyrkan fortsatt ska vara en viktig resurs i samhällets krisgrupper. Församlingarna bör därför uppmärksammas på hur viktigt det är att delta i sådana grupper och träna sin krisberedskap. 

7. Prioritera kyrkomusiken 

FiSK anser att kyrkomusiken ska prioriteras. Vi vill att församlingar och stift verkar för att säkerställa att det erbjuds ett rikt och varierat utbud av musikverksamhet. Vi stödjer också en tydligare samverkan mellan kyrka och samhälle för att bevara det ”klingande kulturarvet”. 
 
För många som inte annars besöker kyrkan utgör kyrkans musikverksamhet kanske den huvudsakliga kontaktytan. Musiken i kyrkan har ett stort egenvärde. FiSK menar dessutom att kyrkomusiken kan tjäna som en betydelsefull väg in till kyrkans övriga verksamhet. Musik i kyrkan behöver erbjudas både inom ramen för olika gudstjänster och som rena konsertarrangemang. 
 
Svenska kyrkans körer är den största frivilligrörelsen och engagerar runt 100 000 människor i olika åldrar. Många, inte minst barn och ungdomar, finner sin väg in i kyrkan genom att sjunga i kör. Körernas medverkan har stor betydelse för kyrkans verksamhet. FiSK anser därför att kyrkans beslutsfattare såväl lokalt, regionalt som nationellt måste ta ansvar för att stödja körernas verksamhet och ställa resurser till förfogande i sitt budgetarbete och vid beslut om kollekter. 

8. Etiska frågor 

FiSK vill att Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik. Vi anser att kyrkan har ett särskilt ansvar för att lyfta etiska frågeställningar. De närmaste åren behöver människosynsperspektiv värnas i den politiska debatten när migrations- och integrationspolitik riskerar att styras av nationalistiska perspektiv och ekonomiska intressen.  I frågor om aktiv dödshjälp behöver kyrkliga företrädare värna livsmod och hopp i spänning med respekten för individuell integritet.  
 
Svenska kyrkan har tillsammans med andra kristna samfund i Sverige ett ansvar för att öka kunskapen om kristendom och kristen tro. Den brist på kunskap som idag finns i stor utsträckning hos media och samhällets beslutsfattare bidrar till felaktiga föreställningar om kristen tro och skapar svårigheter att förstå en stor del av vår kultur. FiSK anser att Svenska kyrkan måste ta detta ansvar på allvar.

 9. Förstärk ideella insatser

Ideella insatser är nödvändigt om kyrkan fortsättningsvis ska kunna klara av sitt uppdrag. Men för att ideellt engagemang ska kunna hålla en hög kvalitet vill FiSK satsa på att kyrkans ideella får både utbildning och handledning för sina uppgifter. Ideella insatser har dessutom ett egenvärde genom att församlingsmedlemmarnas olika kunskaper och intressen tas i anspråk. Exempel på uppgifter för volontärer kan vara medverkan i gudstjänsten, i konfirmandarbetet eller vid hembesök till församlingens äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättningar. Sedan behöver församlingar ge utrymme för ideella att utifrån sina förutsättningar, och utan anställdas ledning, kunna ta initiativ och ansvar för aktiviteter. 
 
Kyrkan och alla som innehar förtroendeuppdrag inom kyrkan har ett stort ansvar för att informera om sina uppdrag och om de förtroendevaldas roll. Vi anser att nomineringsgrupperna behöver verka för att det finns förtroendevalda i olika åldrar och med olika bakgrund.

  10. Närhet och samverkan 

När organisationsförändringar genomförs i kyrkan är det viktigt att söka finna former som beaktar både närhet och samverkan samt möjliggör en god demokratisk förankring. Inte minst på landsbygden är ofta församlingsgränser av stor känslomässig betydelse varför diskussioner om förändringar måste få ta tid. 
 
FiSK menar även att det finns behov av att se över möjligheterna att återinföra begränsade ekonomiska samfälligheter, eller annan särskild samverkansform, för begravningsverksamheten. Sådana samverksformer skulle kunna underlätta för mindre församlingar att bevara sin självständighet. 

11. Utveckla Svenska kyrkan i utlandet 
 
Svenska kyrkan ska förkunna både i Sverige och utomlands. Svenska kyrkan i utlandet erbjuder många svenskar som bor eller vistas utomlands ett betydelsefullt sammanhang och möjlighet att mötas i gudstjänst och gemenskap. Kyrkan i utlandet kan också erbjuda människor en trygghet och tjäna som en stark resurs i utsatta situationer. Inte minst för det växande antalet ungdomar som studerar eller arbetar utomlands kan Svenska kyrkan utgöra ett viktigt stöd. 
 
FiSK vill värna Svenska kyrkan i utlandet. Vi vill bland annat att Svenska kyrkan ska stödja utlandsförsamlingarnas idéutbyten kring framgångsrika exempel på hur verksamheterna kan utvecklas.

12. Värna miljön – gör kyrkan klimatsmart 
 
FiSK vill verka för att Svenska kyrkan ska vara en förebild i arbetet för ett hållbart samhälle. Att ta ansvar för vår miljö är att ta ansvar för skapelsen. Därför anser vi att kyrkan i ord och handling måste visa att den tar klimathotet på allvar. Vi vill att kyrkans verksamhet i så hög grad som möjligt ska vara klimatneutral. Kyrkan ska stå i framkant med att anamma ny miljövänlig teknik i sin verksamhet såsom miljöbilar, uppvärmningssystem och digitala möten. Vi vill även att kyrkan ska ha en tydlig miljöprofil i sin egendomsförvaltning. I församlingar och pastorat kan kyrkans egen miljödiplomering vara ett viktigt arbetsverktyg.
 
Att rädda och värna om vår miljö är en världsvid uppgift. Därför är det viktigt med ett aktivt miljötänkande på alla nivåer i Svenska kyrkan. Miljöfrågorna behöver lyftas lokalt, inom stiften, nationellt och internationellt. Vi vill särskilt att Svenska kyrkan genom sina kontakter med systerkyrkor ute i världen ska främja ett aktivt miljöarbete.

  13. Gamla byggnader med nya möjligheter 
 
Många människor besöker våra kyrkor, inte minst under sommartid, för andakt och stillhet, arkitektur, konst och kulturhistoriska inventarier. Kyrkobyggnaderna ses dessutom ofta också som en central del av hembygdens identitet. Därför måste församlingarna uppmuntras att hålla kyrkorna öppna i så hög utsträckning som möjligt. Det förverkligar vår identitet som en öppen folkkyrka. FiSK vill att människor ska kunna besöka kyrkorna utan kostnad vilket kan innebära gemensamma ansträngningar för ett särskilt stöd till vissa kyrkor. 
 
Stat och kyrka måste ta ett gemensamt ansvar för att värna kyrkogårdarnas kulturhistoriska värden. FiSK anser att det är viktigt att åtgärder vidtas och resurser avsätts för att bevara denna del av vårt kulturarv. 
 
FiSK vill arbeta för att den kyrkoantikvariska ersättningen som riksdagen beslutade i samband med den ändrade relationen mellan kyrka och stat ska bestå och förstärkas. Kyrkobyggnaderna är viktiga som bärare av vår kultur och tradition. De har betydelse för alla människor oavsett kyrkotillhörighet.  
 
 Detta är vi 
 
Fria liberaler i Svenska kyrkan består av liberaler med ett engagemang för Svenska kyrkan. Vi vill möjliggöra för liberaler, även utan, partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan. Vi vill arbeta för en öppen, tolerant kyrka för alla, på evangelisk–luthersk grund. 
 
Grunden för kyrkans tro, lära och arbete är Bibeln. Den måste förklaras på nytt för varje tid. Kyrkan förvaltar också den kristna traditionen och för den vidare från generation till generation. På detta sätt vill kyrkan hjälpa människor i tolkningen av livsfrågorna. 
 
Den demokratiska uppbyggnaden, med församlingarna som grund för verksamheten, ska göra det möjligt för alla som tillhör kyrkan att ta ansvar för gemensamma viktiga angelägenheter. 
 
Svenska kyrkan erbjuder en tillhörighet och en möjlighet att dela gemenskap och att påverka. 
 
 www.fiskarna.net 

 

Bli först att kommentera

Den nygamla borgerligheten

Av , , Bli först att kommentera 4

Vladan Lausevic, partimedlem i Liberalerna skriver:

Nyligen skrev den konservativa debattören Paulina Neuding i Göteborgs-Posten om att Moderaterna borde be väljarna om ursäkt för sin migrationspolitik från 2014. Motiveringen är att det var möjligt att ”förutse migrationsvågen” eftersom f d migrationsministern Tobias Billström (M) i regeringen 2010-2014 anser det. Politik handlar dock inte i första hand om att förutse saker och ting. Man kan fråga sig hur många politiker läser futuristiska analyser, om globalisering eller robotisering? Politikens uppgift är ägna sig åt intressen, värderingar, analysera och dra slutsatser om samhällsutvecklingen, ta beslut och inte minst – utöva ledarskap.

Politiker är också ”vanliga människor” 

Det ställs krav från samhällets sida om hur politiker bör, eller måste, bete sig, uttrycka sig och arbeta. I diskussionerna finns tendensen att uttala sig om att ”politiker” ska göra det ena eller det andra. Sådan kommunikation från medborgarnas sida är en demokratisk nödvändighet och funktionalitet. Delar av sådan kommunikation kan dock vara baserade på felaktiga uppfattningar, brist på information eller verklighetsuppfattning. Vilket är det normala i ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Människan är inte perfekt, och därför inte politikerna heller.

Precis som ”vanliga människor” lever och verkar politiker i informationssamhället. För sin förmåga att fatta beslut är hen beroende av information. Oavsett om hen är politiker på lokal- eller riksnivå så hämtas information, förutom via medier, från olika institutioner som myndigheter, utskotten eller partierna själva. Ingen politiker kan hämta all information på egen hand. I sin tur påverkar politikerns egna värderingar, beteenden och erfarenheter processen med analys, slutsatser och beslutsfattning.

En global, inte bara europeisk kris 

Migrationskrisen har globalt sett pågått sedan 1990-talet i samband med processer som globalisering och Europas regionalisering. Mängder av information har funnits genom åren sen dess men det har aldrig varit enkelt att dra slutsatsen om vad som skulle kunna ske i framtiden. Det beror även på att framtiden aldrig går att förutse till 100%. Däremot går det att förutse vissa trender som dock kan variera i storlek och grad. Just när det kommer till förutsägande analyser om trender med människors rörlighet.

urbanlundstrom

Foto: Urban Lundström

Till exempel, före och under ”Arabiska våren” fanns det alltså gott om information om vad som skulle kunna ske. När processen drog igång så ”varnade” flera ledande politiker och ledare i EU om att ”flodvågor” av människor som skulle komma till Europa. Ändå blev det inte så under åren 2011-2014. I jämförelsen var situationen 2015 dock annorlunda. Information fanns det gott om men ändå kom ”krisen” som en överraskning för många såväl för politiker. En förklaring att det hände beror på att, trots tillgången till information, det ändå inte gick att förutse hela utvecklingen i större grad.

Därför blir det svårt att objektivt kritisera den svenska regeringen under 2010-2014. Dels eftersom det handlar om en utveckling som inte ens är en europeisk kris utan även en global kris, dels eftersom regeringens politik under statsminister Reinfeldt accepterades hos större delar av befolkningen. Än idag, trots alla händelser, förblir Sverige ett samhälle som sticker ut i europeiska och globala undersökningar om attityder till migration. Det som Moderaterna kan däremot förklara för fler väljare är varför paritet, under perioden 2010-2014, inte fortsatte med sin reformerande politik som under perioden 2006-2010. När det kommer till aspekter  som humanitär invandring, välfärd, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

En pusselbit i borgerlighetens utveckling 

För att återgå till Neudings artikel så kan hennes argumentation ses som något större än bara kritiken mot Moderaterna. Det återspeglar den politiska förändringen som har ägt rum inom borgerligheten sedan 2014. En ”spricka” som uppstod mellan liberaler och konservativa, eller närmare sagt de som ville förändra mer och de som ville bevara mer. Trenderna hos de konservativa delarna av borgerligheten kan förklaras på följande sätt när det kommer till politisk fokus, identitetssyn, människosyn och politiska intressen.

Till att börja med, det första kännetecknet är att mycket av fokuset som förekommer handlar om det som gjordes fel ”under Reinfeldt” medan  mindre fokus handlar om hur Sverige bör utvecklas i framtiden.

Samhällskritiken tenderar därför att handla om vad som inte var bra under den förra regeringsperioden, snarare än vad som kan göras bättre för den kommande perioden.

Det andra kännetecknet är att man är kritisk till ”identitetspolitiken” (vänster) samtidigt som man projicerar egen identitetspolitik: bland annat i form av nationalism, fokus på skyldigheter, retorik om ”svenska värderingar”, ofta otydliga uppfattningar om svensk kultur. Debatten inom borgerligheten har sedan 2014 flyttat sin fokus från socioekonomiska aspekter till mer sociokulturella aspekter som berör invandring, integration och identitet.

Ett tredje exempel är den politiska människosynen. Människor delas in mellan idealister och realister, tuffa och goda, naiva och kloka, folket och eliten. ”Realism” innebär ofta att man vill bevara och ”skydda” något medan förslag på förändringar benämns som ”idealism”. Det handlar till exempel om synen på välfärdsstatens utveckling i relation till antalet invandrande individer.

Slutligen är man ute efter ha ekonomisk liberalism men samtidigt bevara eller skydda systemen som högskattevälfärdsstaten, arbetsmarknaden och kollektiva identifikationer. Fokus handlar alltså inte mer om behov av reformer, visioner och optimism utan mer om vad som var bättre eller sämre förr i tiden.

Kraven på att Moderaterna ska be om ursäkt är därför inte bara orimliga utan även återspeglar en negativ anda som till exempel påverkar nyanlända, de ensamkommande, och tiggande medborgare. Inte minst eftersom sådana krav leder till att ilskan eller vrede även landar på människor. Till exempel som i fallet med argumentationen om fotboja för papperslösa individer. Borgerligheten borde kunna göra bättre ifrån sig inför framtiden, om Sverige ska kunna fortsätta vara ett mer humant och öppnare samhälle.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Referenser 

GP. ”Moderaterna måste be om ursäkt”. Publiceringsdatum: 2017-05-14. Nedladdat. 2017-06-01. Webbplats: http://www.gp.se/nyheter/debatt/moderaterna-m%C3%A5ste-be-om-urs%C3%A4kt-1.4279481

Sverige för UNHCR. ”Tidslinje: krisen i Syrien 2011-2017”. Publiceringsdatum: 2017-03-14. Nedladdat: 2017-06-01. Webbplats: https://sverigeforunhcr.se/blogg/tidslinje-krisen-i-syrien-2011-2016

frihet

Jag har skribentens tillåtelse att dela texten vidare.

Bli först att kommentera

Maria Lundqvist-Brömster vill se Birgitta Ohlsson som ny partiledare

Av , , Bli först att kommentera 7

MariaLundqvistBromster

Maria Lundqvist -Brömster, Liberalerna

Jag har i tidigare inlägg konstaterat att vi nu har två mycket kompetenta kandidater.

Efter katastrofvalet 2014 har ett förnyelsearbete pågått. Jag har själv varit med i gruppen som jobbat med funktionshinderpolitik. Ett fantastiskt gäng och ett bra resultat som ska avhandlas under landsmötet. Jag är så glad över att Liberalerna så hårt driver LSS . Det gör mig stolt. Jag slet med frågan under alliansregeringen och det var inte alltid så lätt.

Vi kan alla skriva under på att Liberalerna måste förnyas men det gäller inte bara det politiska arbetet utan det gäller också ledarskapet, kommunikationen och värderingarna.

Vi ska vara ett öppet parti och våra medlemmar ska känna sig delaktiga. Vi måste ta vara på varandras kunskaper över hela landet. Det skapar engagemang.

Jag tycker att det finns all anledning att lyfta Birgitta Ohlssons kompetens. Jag har haft den stora förmånen att arbeta nära henne under 8 år i riksdagen. Birgitta har under och efter sin ministerperiod breddat sin kompetens inom olika sakområden. Inte alltför sällan får man höra att Birgitta Ohlsson är så ”smal” vad gäller sakområden. Det stämmer inte alls. Hon är tydlig i sina värderingar, hon är engagerad och hon ser andra.

Birgitta Ohlsson lyfter socialliberala värderingar och visar på mod.

Jag har hållit på med politik i många år, som kommunpolitiker, landstingsråd och riksdagsledamot. Jag älskar politiken och jag drivs av de socialliberala frågorna. Jag har många gånger fått höra att Liberalerna övergett sina hjärtefrågor.

Jag är övertygad om att dessa frågor kommer att få ett lyft med Birgitta Ohlsson som partiledare.

Liberalerna har under årens lopp förlorat lite av sin själ. Med Birgitta Ohlsson har Liberalerna stora chanser att återerövra sin socialliberala själ. Det är viktigt för mig.

loggan

Jag har skribentens tillåtelse att dela texten vidare.

Bli först att kommentera

”De förkastade röstar på främlingsfientliga partier”

Av , , Bli först att kommentera 5

jasenko-cover-550

Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker

 Jasenko Selimovic, Liberalerna, skrev den 8:e juni om en av förklaringsmodellerna till att själv invandrade eller med invandrarbakgrund nu väljer att rösta på främlingsfientliga partier. ”Jag har en bekant. Han är far till en av mina vänner. Invandrare, kommen till Sverige på slutet av 1960-talet.

Han kom på eftermiddagen till Göteborg, med Volvobussar packade med invandrare från forna Jugoslavien, de fick nycklar till lägenheter, packade upp sina ägodelar, gick till mataffären. Morgonen därpå började han, enligt egen utsago, jobba på fabriken.
  • Och så blev det. På dagen – jobbet. På kvällen – SFI. I nästan 30 år. Förutom att SFI upphörde när språket kom. Sedan förändrades allt. Fabriken omstrukturerade, löpande bandet robotiserades, och han blev utan jobb. Försökte sig på några andra jobb, men insåg snart att under de 30 år han jobbade på fabriken hade han inte lärt sig något annat. Alla jobb han sökte var han underkvalificerad för. Det blev lite väkteri på olika krogar, och lite taxi, men kroppen tålde det inte så livet slutade i en bitter sjukpension.
Senaste gången jag stötte på honom talade han öppet om sina sympatier för SD och om ”de lata invandrarna som nuförtiden kräver 7-10 år att få sitt första jobb”. Det blev ett kort möte.
  • Igår chockades Sverige av nyheten att andelen utrikesfödda som röstar på SD ökar. Många undrade varför. Svaret är komplext. Utrikesfödda som stödjer SD är av många sorter. Vissa är rasister, vissa islamofober. Ja, ni som trodde att det bland invandrare inte finns rasister bör nog tänka över er bild av invandrare. Men vissa är som mannen jag känner.
Jag garanterar att han inte är rasist. Han är en vanlig, laglydig arbetare som har gett allt han hade till detta land. Men han känner sig övergiven på globaliseringens sophög. Upplever att ingen politiker, journalist eller myndighet bryr sig om honom”.
loggan
Bli först att kommentera

Svenskt bistånd – vad är målet?

Av , , Bli först att kommentera 6

Said_Abdou1Birgitta_Ohlsson

Said Abdu, riksdagsledamot och Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

 Said Abdu och Birgitta Ohlsson skriver i dag i Om Världen.

” Policyramverket är en uppdatering på alliansens biståndspolitiska plattform från 2014. Innan dess fanns bara ett mål: ”att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor”. Under alliansen blev det mer av resultatinriktning och mindre av grundlösa om än välriktade förhoppningar.

Målet bestämdes vara ”att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. Förtrycket blev på det sättet en huvudfiende. Vi fick en styrningsmodell för biståndet. Liberalerna anser att plattformen borde gått längre i att tydliggöra de svenska ambitionerna. Vi måste fortsätta på den väg Alliansen stakade ut.  Det är självklart så att policys måste uppdateras”.
 Läs texten i sin helhet:

http://www.omvarlden.se/Opinion/debattartiklar/l-svenskt-bistand-kan-inte-losa-alla-varldens-problem/

Sveriges mäktigaste i EU – Sveriges kommissionär Cecilia Malmström, från Liberalerna

Av , , Bli först att kommentera 6

CeciliaM

Cecilia Malmström deltog i början av april i en intervju i tv 4 där hon pratar om EU och att hon inte är intresserad av att bli partiledare för Liberalerna.

Se klippet:

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3878392

Bli först att kommentera

Det enda riksdagsparti som stödjer en europeisk åklagarmyndighet

Av , , Bli först att kommentera 5

Birgitta_Ohlsson

Birgitta Ohlsson, Liberalerna, skriver:

” 20 EU-länder har beslutat om europeisk åklagarmyndighet mot korruption och bedrägeri. Sverige står utanför tillsammans med bl.a. Orbans Ungern och PiS Polen.

Ridå.

Vill ni ge EU mer muskler att bekämpa gränsöverskridande brottslighet? Då finns det ett parti att rösta på: Liberalerna.

Vi är det enda riksdagsparti som stödjer en europeisk åklagarmyndighet”.

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-1550_sv.htm

loggan