Veronica Berggren

En läsande klass

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi har arbetat mycket med litteratur och varvar högläsning, stafettläsning, läsning i grupp och enskild läsning i mina klasser.

Nedan finns beskrivet de böcker som vi har läst tillsammans i grupp.

6:orna har läst

Eldens hemlighet Henning Mankell eg  eldens vrede

nelson-mandela

pojkenirandig

skridskor

 gullitteratur

kakpizza

Medan 5:orna har läst

18 sep. 2018 21-56

malala---ord-ar-hennes-vapen

flora

Dit ljuset inte når- Annika Thors

percy

Båda klasserna har läst

rosas

alla-barns-ratt-en-bilderbok-om-barnkonventionen

snoppsnipp

 spermieaggbebis

frspake

ikungensspar

padd

Vi har också lyssnat till 

snogrottan

En bit in på höstterminen fick jag en lärarhandledning av en kollega som då jobbade på min arbetsplats. Kollegialt utbyte när det är som bäst.

pamellanbortom

Bibliotekarie Bildström – här kommer ett förslag till betygskriterier för ordningsbetyg från skol-Petter på skol-Twitter.

Har du glasögon på kanske du kan se, bilden blev liten :-) . Annars får du klicka på bilden, så den blir större.

skoltwitter

 

Bli först att kommentera

Måste en nedvärderande jargong användas för att svetsa samman gruppen?

Av , , Bli först att kommentera 8

I helgen har jag varit tillsammans med Lottakåren och deltagit i en ledarskapsutbildning.

Citatet  ”Måste en nedvärderande jargong användas för att svetsa samman gruppen?” fanns med i ett av de fallstudier vi analyserade under kursen. Exemplet kom från en situation inom Försvarsmakten men en av de uppgifter vi fick var att även fundera kring om vi mött på liknande situationer i andra sammanhang.

Mina tankar gick till de tillfällen jag befunnit mig i grupperingar där jag tagit illa vid mig när man frekvent kommenterat andra människor negativt och hur svårt jag har haft att trivas eller ens stå ut i sådana sammanhang. Min grundtanke är att om en person talar illa om andra med mig så talar den även illa om mig när jag inte är där. Mitt tålamod med människor som är egoistiska, avundsjuka, småsinta, inte vill andra gott och har ett felfinnarintresse i andra människor har minskat med åren.

positivechange

Vi diskuterade också ett medarbetaransvar, uppförandekoder, avvikelserapportering, arbetsmiljöansvar, likabehandlingsarbete, jämställdhets- och jämlikhetsplan, ett tänk kring riskbedömning, lokala åtgärdsplaner, skyddsombudens uppgift och ett förebyggande arbete samt mycket, mycket annat.

I försvarsmaktens arbete blir det än tydligare hur viktigt det är med fungerande grupperingar, ett kontinuerligt arbete med värdegrundsdiskussioner och det blev i fallstudierna tydligt hur ett grupptänk tyvärr kan formas till ett gemensamt negativt tankesätt, varför det vilar ett stort ansvar på den som leder gruppen. Fallstudieuppgifterna påminde också om de fackliga utbildningar jag deltagit vid där vi lärt oss om de lagar som gäller inom skola och arbetsliv samt det ansvar som vilar på en chef.

 

Bli först att kommentera

Att äga sin egen berättelse – kvinnor berättar

Av , , Bli först att kommentera 4

birgitta0 annakanniel

Just nu läser jag Annie Lööfs bok och jag har ställt mig på kö för att sedan få tillgång till Michelle Obamas ‘Becoming’. Dessförinnan läste jag Anna Kinberg Batras bok ‘Inifrån’ och den 28 mars 2017 deltog jag vid ett författarbesök i Umeå med Birgitta Ohlsson vars bok jag både läst och gjort understrykningar i.

Rekommenderar alla ovan nämnda böcker.

Bli först att kommentera

Ryttarna, krigarna och lagstiftarna

Av , , 1 kommentar 7

Vad läser du just nu?

Kort sammanfattning om nuläge och sammanhang

Den 16:e augusti gjorde jag min sista arbetsdag i Örnsköldsviks kommun. Den 17:e augusti träffade jag dåvarande rektor i Gräsmyr och vi skrev en ny tillsvidareanställning i den egna kommunen. Efter en utflykt på cirka sex terminer befinner jag mig så åter i Nordmaling och detta läsår i den byaskola där min mamma, mina mostrar och morbröder gått.

I förra veckan hittade en av mina elever en lånebok med namnet Carina Berggren vackert inskrivet och i nästa vecka kommer min kusin för att göra prao hos förskolan. Det är lätt att göra sig hemmastadd i välkomnande miljöer där man ofta påminns om och känner närhet till människor som man vet älskar en för den man är. Spontana kontakter med släktingar känns gott för själen.

Just nu jobbar jag framförallt i årskurs 6 vilket är intressant på många sätt.

leglarare

Terminen innan arbetade jag som lärare vid Örnsköldsviks gymnasium. Nolaskolan – där jag själv gick gymnasiet. Där hade jag undervisning i engelska på Naturvetarprogrammet och Språkintroduktionsprogrammet samt svenska som andraspråk för nyligast anlända i gymnasieålder.

Dessförinnan hade jag tjänstledigt för studier en termin efter att ha jobbat på Parkskolan i en flygel som sedan stängdes.

https://www.allehanda.se/artikel/ornskoldsvik/parkskolans-lackande-tak-och-fuktskadade-lokaler-gor-folk-sjuka-vi-vill-ha-garantier-att-det-ar-tryggt-att-vistas-har

https://www.allehanda.se/artikel/ornskoldsvik/klassrum-i-ornskoldsvik-stangs-mobler-fran-parkskolan-far-personal-att-ma-daligt

https://www.allehanda.se/artikel/ornskoldsvik/nu-regnar-det-in-igen-pa-parkskolan-skyddsombuden-uppgivna-det-har-ar-ett-skitstalle

Mina närmsta kollegor utvecklade allergier och en fick astma. Själv trodde jag att jag hade fått dålig kondition och att andfåddheten berodde på det eviga springandet upp och ner i trappor samt att det kanske skulle kunna finnas spår av överansträngning sedan året jag testade på att jobba som skolledare.

love

”Jag arbetade som skolledare med ett samtidigt verksamhetsansvar för en f-3-skola, tre f-6-skolor, en högstadieskola samt tillhörande fritidsverksamheter i ett stort upptagningsområde. Jag arbetade under den tid då vi hade vi det största flyktingmottagandet sedan 2:a världskriget och organiserade för att barnen som fanns på Gideå Bruk och Björnforsen skyndsamt skulle kunna börja skolan. Det var ett stort personalansvar och jag gjorde ett omfattande rekryteringsarbete. Jag hade ett resultat- och verksamhetsansvar för fem skolor samt fritidsverksamheter med en budget på drygt 17 miljoner där budget för lokaler och lokalvård, elevhälsa samt administrativt stöd låg centralt och under andra verksamhetschefer. När vi arbetade med lägesbedömningar inom det systematiska kvalitetsarbetet arbetade jag parallellt med fyra förskoleklassenheter, fem grundskolegrupper och fyra fritidshemsgrupperingar.”

Delar ur underlaget till den bok jag håller på att skriva med arbetstiteln ‘Överlevnadshandbok för nya rektorer’

23sep2012

Detta läsår har hitintills bestått i att skyndsamt uppdatera sig inom samtliga ämnen och att lära känna nya kollegor och elever i en för mig ny miljö. Att komma hem till kommunen känns fantastiskt skönt. Allt är mycket närmre och att ha kunskap om kommunens lokaler, personal och känna till den bakgrund som finns till den politik som förs gör stor skillnad. Även om jag inte varit delaktig i den skolpolitik som förts under de senare åren så lämnade jag kommunen väl påläst och har följt vad som hänt via kommunens protokoll. #läsochskolnörd

Från i förra veckan är jag med i Biblioteksrådet 2019. Att hamna i en läsande skola gör att det blir svårt att inte läsa. Nu läser och skriver jag förvisso merparten av min vakna tid ändå men att kontinuerligt ha en litterär bok på gång var några år sedan.

ryttarna

Just nu har jag fastnat för en serie som heter Blodregn. Den tillhör science fiction och framtidsgenrerna och är väl egentligen inte något jag vanligtvis väljer som förstahandsläsning men det är en serie jag varmt kan rekommendera. Jag lämnade igen den första delen häromdagen, den andra delen ligger utläst och är på väg tillbaka till biblioteket

krigarna

medan jag läser den tredje nu.

lagstiftarna

Skyndsamt lånade jag även del 4 och 5 för att inte bli stående läsutan.

  delevande deälskande

Ägnade sportlovet åt att fortbilda mig inom barn- och ungdomslitteratur och känner peppen inför framtida boksamtal.

Vad läser du just nu?

 

 

1 kommentar

Vad händer om fisken dör ut?

Av , , Bli först att kommentera 6

cropped-tjaruskar12.jpgPlast i sjö och hav.

Övergödning.

Miljöpåverkan.

Slutlig station – omtalad vid Lule älvs laxfiskemuseum.

Förr i tiden var fiskandet ett naturligt inslag bland familjerna vid kusten. Dagsrutinen bestod i att rutinmässigt kliva upp tidig morgon och dagens göromål sammanlänkades med gårdagens genom att en av de saker som gjorts dagen dessförinnan varit att rengöra lagnen. Fiskenäten, som det heter på rikssvenska, förbereddes för nästa dags fisketur.

Fiskarna hade sina hus på fastlandet och ibland ett båthus med utrustning närmre strandkanten, kanske ute på en ö.

Fisk fanns. Nyttig var den. Och människorna var välmående.

Så kom sälen.

Och skarven.

Och Länsstyrelsen begränsade fiskarens antal nät i vattnet.

Att laga nät var inte längre en lika rolig sysselsättning. Det blev besvärligt att fiska. Friheten begränsades när regler infördes. Konsten att laga nät försvann med tidigare generationer.

Fisken ersattes av mer lättillgänglig föda. Snabbmat och exotiska varianter av mat transporterades längs vägarna ut till kusten och erbjöds snart i vart hem. Parallellt med att familjefiskaren drog sig tillbaka byggde fiskeföretagen ut. Importfisk förekom.

Förändrade vanor i den svenska naturen och nedspolning av saker genom avlopp som påverkade fisken. Tidningar och teve började rapportera om att fisken var sjuk, att det var något fel på den, så valet av fisk blev inte längre lika självklart. Kosttillskott med d-vitamin ersatte fisken på bordet.

Vad händer när fisken är utfiskad?

Vad händer när människorna med kunskapen om fiskandet inte längre finns?

Hur har det påverkat oss att gå från självhushåll-fiskare till konsumenter?

21369330_1798073200233176_2969319463995039874_n (1)

Vad händer om bönen tystnar?

Vi i Fria liberaler i Svenska kyrkan vill se en levande och växande kyrka. Vi vill se fler människofiskare i Jesus tjänst.

 Veronica Berggren,

- kandiderar till Kyrkovalet i Nordmalings församling, till Luleå stifts stiftsfullmäktige och Trossamfundet Svenska Kyrkans kyrkomöte

* fotot föreställer min pappa Kjell-Ove Berg och min farfar Viktor Berg vid ett av de tillfällen när de fiskat båten full med fisk, i Tjäruskär – ett öområde utanför Kråken, på Järnäshalvön.

* texten är en liknelse

 

 

Bli först att kommentera

Svenska kyrkan Nordmaling ska vara kyrkan mitt i byn

Av , , Bli först att kommentera 3

klocka

”Svenska kyrkan Nordmaling ska vara kyrkan mitt i byn”.

 Fisk-logo

 Fisk-symbolen är erkänd i alla kyrkor. Den var en symbol för de första kristna och är fortfarande ett viktigt kristet tecken. Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.

 Nomineringsgrupp FiSK

 Fria liberaler i Svenska kyrkan samlar liberaler som är engagerade i Svenska kyrkan. Vi möjliggör för alla liberaler, även utan partipolitisk tillhörighet, att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan.     

”Vi vill utifrån våra liberala och frisinnade värderingar verka för att Svenska kyrkan fullgör sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus”.

 inutikyrkan 

Nomineringsgrupp FiSK

 Val till Nordmalings församlings kyrkofullmäktige 2017:

  1. Christina Eriksson, Levar
  2. Veronica Berggren, Bredvik
  3. Ingrid Maria Jacobsson, Gräsmyr
  4. Irene Brändström, Hörnsjö
  5. Maria Lundqvist-Brömster, Kråken
  6. Jörgen Forsgren, Håknäs
  7. Ulla Rosenberg-Helmersson, Hörnsjö
  8. Aina Norberg, Norrfors
  9. Else Hörnsten-Flogér, Hörnsjö
  10. Allan Bäckman, Nyåker

 Val till Luleå stifts stiftsfullmäktige:

4. Veronica Berggren, Bredvik

Val till Trossamfundet Svenska kyrkans kyrkomöte:

7: Veronica Berggren, Bredvik

”Vi vill säkerställa att anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i kyrkan agerar med en öppen och välkomnande attityd till alla människor”.

jubilarer 

 ”Vi vill verka för att Svenska kyrkan i Nordmaling ska vara en utåtriktad verksamhet som arbetar för att vara en modern och växande kyrka mitt i byn – genom att erbjuda olika slags aktiviteter där människor känner sig välkomna och kan trivas”.  doptrad

Våra ambitioner för Svenska kyrkan i Nordmaling är:

  • Att Nordmalings församling arbetar för att kombinera såväl tradition som förnyelse genom ett brett utbud av aktiviteter för olika målgrupper där man möjliggör möten och kunskapsutbyten mellan församlingens medlemmar. 
  • Att Nordmalings församling erbjuder såväl inre församlingsarbete som utbildning om kristen tro för intresserade, skolor och förskolor. 
  • Att Nordmalings församling fortsätter med sitt viktiga diakoniarbete och deltar på ett naturligt sätt i olika aktiviteter. 
  • Att Nordmalings församling kontinuerligt söker nya vägar att sprida evangeliet. 
  • Att Nordmalings församling fortsätter att förvalta vårt viktiga kulturarv, i såväl marker och byggnader som kristna traditioner och värderingar. 
  • Att Nordmalings församling använder sig av samtliga resurser för att skapa möjligheter att växa som kristen gemenskap. 
  • Att Nordmalings församling ska vara en fungerande och trivsam arbetsplats dit fler vill komma för att arbeta och sprida evangeliet. 
  • Att Nordmalings församling samlar det administrativa stödet för kyrkans personal, en aktivitetssamordnare med ett utåtriktat och marknadsförande ansvar samt personal med kompetens inom dagligt bemötande av barn, ungdomar, familjer och äldre. 
  • Att Nordmalings församling verkar för att bjuda in och samla övriga föreningar för gemensamma aktiviteter och samarbeten. 
  • Att Nordmalings församling bygger vidare på idén om ett kyrkocafé som engagerar såväl ideella som anvisade från arbetsmarknadsenheten. 
  • Att Nordmalings församling inbjuder till morgonandakter, lunchbön, bibelstudier, teologiska rum och after work-aktiviteter för att vara en tillgänglig organisation anpassad för församlingsmedlemmarna. 
  • Att Nordmalings församling ser kommunens stora intresse för musik och erbjuder ett rikt utbud av musik, psalmsång, allsång och körsång för olika åldrar. 
  • Att Nordmalings församling breddar eftermiddagsverksamheterna till att innefatta mer aktiviteter för ungdomar.

forsamlings

 

 

Bli först att kommentera

Jobba för Jesus – det finaste uppdraget

Av , , Bli först att kommentera 11

Precis efter att jag hade meddelat min kandidatur till Kyrkovalet via Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn läste jag det glada beskedet om att Birgitta Ohlsson kandiderar till ny partiledare för Liberalerna.

IMG_0001

Mina egna kandidaturer:

Jag är kandidat till Kyrkovalet för FiSK, Fria liberaler i svenska kyrkan och jag är även kandidat till riksdagsvalet för Liberalerna i Västerbotten.

Dessa ovan nämnda kandidaturer blir för mig nya områden och jag är tjänstledig på heltid från min tjänst i Örnsköldsviks kommun från i mitten av augusti.

2:a namn Kyrkofullmäktige Nordmaling, 4:e namn Stiftsfullmäktig, 7:e namn Kyrkomötet

Jag hoppas på att få många röster i kyrkovalet och ser fram emot att få sätta Jesus i centrum tillsammans med andra troende.

Jag, och många med mig, har flera förslag på hur vi kan jobba med ”kyrkan mitt i byn”.

IMG_0002

Om ni vill läsa vad Fria liberaler i Svenska Kyrkan står för så kan ni gå in på vår hemsida på http://www.fiskarna.net

Fisk-logo

Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK samlar liberaler som är engagerade i Svenska kyrkan.  Vi möjliggör för alla liberaler, även utan partipolitisk tillhörighet, att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan. 
 
Vi vill utifrån våra liberala och frisinnade värderingar verka för att Svenska kyrkan fullgör sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus. Vi vill säkerställa att anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i kyrkan agerar med en öppen och välkomnande attityd till alla människor. 
 
Fisk-symbolen är erkänd i alla kyrkor. Den var en symbol för de första kristna och är fortfarande ett viktigt kristet tecken. Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.  

Det här vill vi driva som kyrkopolitisk nomineringsgrupp: 

1. Öppen och fördomsfri kyrka 

Vi tror på att samtliga människor är skapade till Guds avbild och därför okränkbara. Vi vill därför att kyrkan ska vara en tydlig röst i arbetet med att skapa ett samhälle fritt från diskriminering och där de mänskliga rättigheterna värnas. Vi vill att arbetet med att sprida öppenhet och tolerans ska genomsyra samtliga nivåer i Svenska kyrkan liksom kyrkans internationella arbete. Genom att rösta på FiSK stödjer du en nomineringsgrupp som arbetar för att kyrkan kraftfullt ska agera mot varje form av främlingsfientlighet, rasism och homofobi. Det ska vara självklart att alla par som önskar vigas kyrkligt ska mötas välkomnande i alla församlingar. 
 
Många medlemmar har i dag få kontakter med kyrkan. Då blir det särskilt viktigt att varje kontakt blir så positiv som möjligt. FiSK vill att de kyrkotillhöriga, Svenska kyrkans medlemmar, ska vara i centrum. 
 
Svenska kyrkan är en mycket stor arbetsgivare. FiSK vill betona vikten av att kyrkan bedriver ett aktivt arbete för att skapa en god och inkluderande arbetsmiljö. Utbildning och fortbildning av chefer och arbetsledare ska vara prioriterat för pastorat och församlingar som lokala arbetsgivare.

2. Satsa på internationellt arbete,  religionsfrihet och religionsdialog 
 
FiSK vill att Svenska kyrkan tydligt ska markera mot varje kränkning av religionsfrihet, vilken alltid ska försvaras som en grundläggande mänsklig rättighet. Hela Svenska kyrkans kontaktnät måste användas för att stötta framväxten av statsskick som värnar och respekterar religionsfriheten. Inte minst behöver Svenska kyrkan fördjupa sina samtal med lokala kyrkoledare i Mellanöstern. Kristna som förföljs ska veta att de har ett tydligt stöd i Svenska kyrkan. Men i internationellt hjälparbete hjälper vi inte människor främst för att de är kristna utan för att vi är en kristen kyrka.
 
FiSK tror också på vikten av ekumeniska samtal och religionsdialog. Svenska kyrkan behöver samtala mer med andra trossamfund, både med andra kristna och med dem som tillhör andra religioner. Samtalen kan bygga broar mellan människor, minska fördomar och förhindra diskriminering. 
 
FiSK värnar starkt Svenska kyrkans stora engagemang för internationellt bistånd och hjälparbete. Arbetet kan bedrivas genom stöd till upprop från ACT-alliansen, en av världens största internationella kyrkliga biståndsallianser, och genom direkt stöd till olika hjälporganisationer eller genom att kyrkan direkt försöker utöva påtryckningar mot förtryckande stater. Vi vill säkerställa att det internationella arbetet även fortsättningsvis ska ges en hög prioritet på alla nivåer inom Svenska kyrkan. I församlingar och pastorat vill vi prioritera anslag till internationell diakoni och mission.

 FiSK vill att Svenska kyrkan ska stå upp för en generös asylrätt och vara en viktig hjälporganisation till flyktingar och asylsökande som kommer till Sverige. Vi anser att kyrkan ska spela en viktig roll för att hjälpa och stödja nyanlända att integreras i det svenska samhället. 
 
I detta sammanhang vill FiSK värna möjligheten till konfessionella skolor. Detta uttryck för religionsfrihet är viktigt för människors identitet och betoningen på religion som resurs i det svenska samhället, och därför intar FiSK en positiv inställning till religiöst motiverade friskolor.

3. Större valfrihet i kyrkan

FiSK vill att vi i högre grad ska kunna välja vilken församling som vi vill tillhöra, vilket inte ska vara begränsat till den geografiska boendeorten. Därför behöver Lag om Svenska kyrkan ses över. 
 
FiSK anser att det är viktigt med möjligheten att vara aktiv och verka i den församling där du känner dig hemma. Ett friare församlingsval kan komma att gynna landsbygdsförsamlingar då personer som flyttat in till en tätort kan tänkas vilja fortsätta att tillhöra sin tidigare hembygdsförsamling. Det kan också ha betydelse för den som känner sig mer hemma i den församling där den arbetar snarare än i församlingen där den bor. En möjlighet att välja församling kan också ha betydelse för den som bor i storstäder, som då inte alltid behöver byta församling bara för att den flyttar en liten bit inom samma stad. 
 
FiSK vill att kyrkan ska vara tillgänglig och att trösklarna in till kyrkan ska vara låga. Vi vill att kyrkan ska ha en positiv och tillmötesgående inställning till individuella önskemål. Det kan gälla möjligheten att få ha en begravning på en lördag, önskemål om att få ha en enskild dopgudstjänst eller flexibilitet kring val av musik. 
 
FiSK vill verka för att kyrkan ska ha en beredskap för att ta emot och möta familjer som består av personer som tillhör olika religioner eller samfund. Det är viktigt att även dessa familjer ska kunna ta del av kyrkans verksamhet och högtider. Detta ställer krav på fortsatt dialog och nära samarbete med systerkyrkor och andra trossamfund. 
 
FiSK vill att medlemmar, förutom en personligt utformad ceremoni, i högre grad ska kunna välja präst. Till exempel kan en familj som tidigare bott i en församling, där man både gift sig och döpt sitt barn, efter en flytt önska fortsätta ha samma ”familjepräst” även om denna inte tillhör den aktuella församlingen. Vi vill att kyrkan då ska ha en stor öppenhet för sådana önskemål och sätta medlemmen i centrum i stället för att begränsas av församlingsgränserna. 

4. Öka kunskapen hos barn och unga 

FiSK vill prioritera det pedagogiska arbetet med barn och ungdomar. Svenska kyrkan har ett stort ansvar att sprida kunskapen om kristen tro och kristna värderingar. Det är därför viktigt att barn får en positiv kontakt med kyrkan. Vi vill särskilt framhålla betydelsen av satsningar för barn och unga. 
 
Vi vill även prioritera konfirmandarbetet, och sträva efter att lägerkostnader för konfirmandens familj är så låga som möjligt. Det är viktigt att ge unga positiva erfarenheter och upplevelser av tro och kyrka samt lägga grunden för ett fortsatt engagemang i församlingen efter konfirmationstiden. 
 
FiSK vill att kyrkan särskilt ska verka för barnens rätt till en trygg uppväxt. Vi anser att det är mycket viktigt att kyrkan finns närvarande, synlig och tillgänglig på förskolor, fritidsgårdar, skolor och universitet liksom bland organisationer som arbetar med barn och unga och för deras intressen. 
 
FiSK vill också lyfta fram Svenska Kyrkans Unga som mycket betydelsefull och vill att kyrkan ska stötta och stödja organisationen. Vi stödjer att Svenska kyrkan har en låg rösträttsålder och på olika sätt bjuder in unga i
beslutande organ. Barn och unga måste ges rätt att bestämma och tycka till i frågor som berör dem. Vi tror att vi därigenom kan få fler unga att engagera sig för kyrkan och växa i sin tro. 

5. Gudstjänstliv 

FiSK vill att gudstjänster och kyrkliga handlingar ska ge människor mening, hjälp och glädje. En levande kyrka har gudstjänster som balanserar tradition och förnyelse. Samtidigt som gudstjänsten bärs av det arv vi fått från tidigare generationer, behöver språk och innehåll tala till människor i dag. 
 
Alla som deltar i Svenska kyrkans gudstjänster ska mötas av ett aktuellt tilltal. Söndagens huvudgudstjänst, som är viktig som en plats där alla kan mötas, måste därför ständigt förnyas och utvecklas. Tillsammans med andra gudstjänster och annan musikverksamhet kan vi skapa en kyrka där människor i olika situationer kan känna gemenskap och glädje. 

 6. Kyrkan är kallad till socialt ansvar 

FiSK vill att Svenska kyrkan ska ta socialt ansvar och stå upp för de utsatta i samhället. Diakonin är Svenska kyrkans sociala arbete och för ut evangeliet i ord och handling. I det sociala arbetet är både anställda och ideella viktiga. Och Svenska kyrkans roll i civilsamhället är viktig, ibland som initiativtagare och ofta som samverkansaktör.
 
Diakoner och andra som arbetar med utsatta människor inom kyrkan ska arbeta utåtriktat och inkluderande. De ska vara en röst för den som inte kan göra sin röst hörd. Att göra gott för alla som står utanför samhället och att försöka minska klyftorna mellan människor är några av kyrkans viktigaste uppgifter. Vi vill att diakonins arbete i hög utsträckning ska inriktas på uppsökande verksamhet i vardagen för att välkomna in i gemenskap och nå särskilt utsatta. 
 
FiSK vill att kyrkan ska ta socialt ansvar genom att vara tillgänglig och finnas till för människor i svåra situationer. Vi värdesätter därför att kyrkan till exempel finns på sjukhus, fängelser och häkten men även i militära förband och på flygplatser. 
 
FiSK vill att Svenska kyrkan särskilt ska engagera sig i omsorgen om de äldre. Vi tror att kyrkans gemenskap kan ha särskilt stor betydelse för de många äldre som i dag lever ensamma och långt borta från sina anhöriga. Kyrkan kan stödja äldres situation på många olika sätt. Den kan arrangera hembesök till församlingsbor eller ordna sociala mötesplatser. 
 
FiSK vill att kyrkan fortsatt ska vara en viktig resurs i samhällets krisgrupper. Församlingarna bör därför uppmärksammas på hur viktigt det är att delta i sådana grupper och träna sin krisberedskap. 

7. Prioritera kyrkomusiken 

FiSK anser att kyrkomusiken ska prioriteras. Vi vill att församlingar och stift verkar för att säkerställa att det erbjuds ett rikt och varierat utbud av musikverksamhet. Vi stödjer också en tydligare samverkan mellan kyrka och samhälle för att bevara det ”klingande kulturarvet”. 
 
För många som inte annars besöker kyrkan utgör kyrkans musikverksamhet kanske den huvudsakliga kontaktytan. Musiken i kyrkan har ett stort egenvärde. FiSK menar dessutom att kyrkomusiken kan tjäna som en betydelsefull väg in till kyrkans övriga verksamhet. Musik i kyrkan behöver erbjudas både inom ramen för olika gudstjänster och som rena konsertarrangemang. 
 
Svenska kyrkans körer är den största frivilligrörelsen och engagerar runt 100 000 människor i olika åldrar. Många, inte minst barn och ungdomar, finner sin väg in i kyrkan genom att sjunga i kör. Körernas medverkan har stor betydelse för kyrkans verksamhet. FiSK anser därför att kyrkans beslutsfattare såväl lokalt, regionalt som nationellt måste ta ansvar för att stödja körernas verksamhet och ställa resurser till förfogande i sitt budgetarbete och vid beslut om kollekter. 

8. Etiska frågor 

FiSK vill att Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik. Vi anser att kyrkan har ett särskilt ansvar för att lyfta etiska frågeställningar. De närmaste åren behöver människosynsperspektiv värnas i den politiska debatten när migrations- och integrationspolitik riskerar att styras av nationalistiska perspektiv och ekonomiska intressen.  I frågor om aktiv dödshjälp behöver kyrkliga företrädare värna livsmod och hopp i spänning med respekten för individuell integritet.  
 
Svenska kyrkan har tillsammans med andra kristna samfund i Sverige ett ansvar för att öka kunskapen om kristendom och kristen tro. Den brist på kunskap som idag finns i stor utsträckning hos media och samhällets beslutsfattare bidrar till felaktiga föreställningar om kristen tro och skapar svårigheter att förstå en stor del av vår kultur. FiSK anser att Svenska kyrkan måste ta detta ansvar på allvar.

 9. Förstärk ideella insatser

Ideella insatser är nödvändigt om kyrkan fortsättningsvis ska kunna klara av sitt uppdrag. Men för att ideellt engagemang ska kunna hålla en hög kvalitet vill FiSK satsa på att kyrkans ideella får både utbildning och handledning för sina uppgifter. Ideella insatser har dessutom ett egenvärde genom att församlingsmedlemmarnas olika kunskaper och intressen tas i anspråk. Exempel på uppgifter för volontärer kan vara medverkan i gudstjänsten, i konfirmandarbetet eller vid hembesök till församlingens äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättningar. Sedan behöver församlingar ge utrymme för ideella att utifrån sina förutsättningar, och utan anställdas ledning, kunna ta initiativ och ansvar för aktiviteter. 
 
Kyrkan och alla som innehar förtroendeuppdrag inom kyrkan har ett stort ansvar för att informera om sina uppdrag och om de förtroendevaldas roll. Vi anser att nomineringsgrupperna behöver verka för att det finns förtroendevalda i olika åldrar och med olika bakgrund.

  10. Närhet och samverkan 

När organisationsförändringar genomförs i kyrkan är det viktigt att söka finna former som beaktar både närhet och samverkan samt möjliggör en god demokratisk förankring. Inte minst på landsbygden är ofta församlingsgränser av stor känslomässig betydelse varför diskussioner om förändringar måste få ta tid. 
 
FiSK menar även att det finns behov av att se över möjligheterna att återinföra begränsade ekonomiska samfälligheter, eller annan särskild samverkansform, för begravningsverksamheten. Sådana samverksformer skulle kunna underlätta för mindre församlingar att bevara sin självständighet. 

11. Utveckla Svenska kyrkan i utlandet 
 
Svenska kyrkan ska förkunna både i Sverige och utomlands. Svenska kyrkan i utlandet erbjuder många svenskar som bor eller vistas utomlands ett betydelsefullt sammanhang och möjlighet att mötas i gudstjänst och gemenskap. Kyrkan i utlandet kan också erbjuda människor en trygghet och tjäna som en stark resurs i utsatta situationer. Inte minst för det växande antalet ungdomar som studerar eller arbetar utomlands kan Svenska kyrkan utgöra ett viktigt stöd. 
 
FiSK vill värna Svenska kyrkan i utlandet. Vi vill bland annat att Svenska kyrkan ska stödja utlandsförsamlingarnas idéutbyten kring framgångsrika exempel på hur verksamheterna kan utvecklas.

12. Värna miljön – gör kyrkan klimatsmart 
 
FiSK vill verka för att Svenska kyrkan ska vara en förebild i arbetet för ett hållbart samhälle. Att ta ansvar för vår miljö är att ta ansvar för skapelsen. Därför anser vi att kyrkan i ord och handling måste visa att den tar klimathotet på allvar. Vi vill att kyrkans verksamhet i så hög grad som möjligt ska vara klimatneutral. Kyrkan ska stå i framkant med att anamma ny miljövänlig teknik i sin verksamhet såsom miljöbilar, uppvärmningssystem och digitala möten. Vi vill även att kyrkan ska ha en tydlig miljöprofil i sin egendomsförvaltning. I församlingar och pastorat kan kyrkans egen miljödiplomering vara ett viktigt arbetsverktyg.
 
Att rädda och värna om vår miljö är en världsvid uppgift. Därför är det viktigt med ett aktivt miljötänkande på alla nivåer i Svenska kyrkan. Miljöfrågorna behöver lyftas lokalt, inom stiften, nationellt och internationellt. Vi vill särskilt att Svenska kyrkan genom sina kontakter med systerkyrkor ute i världen ska främja ett aktivt miljöarbete.

  13. Gamla byggnader med nya möjligheter 
 
Många människor besöker våra kyrkor, inte minst under sommartid, för andakt och stillhet, arkitektur, konst och kulturhistoriska inventarier. Kyrkobyggnaderna ses dessutom ofta också som en central del av hembygdens identitet. Därför måste församlingarna uppmuntras att hålla kyrkorna öppna i så hög utsträckning som möjligt. Det förverkligar vår identitet som en öppen folkkyrka. FiSK vill att människor ska kunna besöka kyrkorna utan kostnad vilket kan innebära gemensamma ansträngningar för ett särskilt stöd till vissa kyrkor. 
 
Stat och kyrka måste ta ett gemensamt ansvar för att värna kyrkogårdarnas kulturhistoriska värden. FiSK anser att det är viktigt att åtgärder vidtas och resurser avsätts för att bevara denna del av vårt kulturarv. 
 
FiSK vill arbeta för att den kyrkoantikvariska ersättningen som riksdagen beslutade i samband med den ändrade relationen mellan kyrka och stat ska bestå och förstärkas. Kyrkobyggnaderna är viktiga som bärare av vår kultur och tradition. De har betydelse för alla människor oavsett kyrkotillhörighet.  
 
 Detta är vi 
 
Fria liberaler i Svenska kyrkan består av liberaler med ett engagemang för Svenska kyrkan. Vi vill möjliggöra för liberaler, även utan, partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan. Vi vill arbeta för en öppen, tolerant kyrka för alla, på evangelisk–luthersk grund. 
 
Grunden för kyrkans tro, lära och arbete är Bibeln. Den måste förklaras på nytt för varje tid. Kyrkan förvaltar också den kristna traditionen och för den vidare från generation till generation. På detta sätt vill kyrkan hjälpa människor i tolkningen av livsfrågorna. 
 
Den demokratiska uppbyggnaden, med församlingarna som grund för verksamheten, ska göra det möjligt för alla som tillhör kyrkan att ta ansvar för gemensamma viktiga angelägenheter. 
 
Svenska kyrkan erbjuder en tillhörighet och en möjlighet att dela gemenskap och att påverka. 
 
 www.fiskarna.net 

 

Bli först att kommentera

Skilj facken från politiken

Av , , Bli först att kommentera 9

Nedan följer en delvis politisk text satt i ett historiskt sammanhang

 

Samlen eder…

  För många år sedan red jag och en kompis i 1:a maj-tåget. Vi var unga och utklädda till Pippi Långstrump och Malin Baryard. Två starka kvinnor med hästanknytning. För oss, som bor i en kommun där många kvinnor är politiskt intresserade och verksamma, föll det sig naturligt att visa upp vår verksamhet i ett gemensamt tågande. Vi ville också ha en god relation med dem som betalade föreningsbidraget till ridskolan, som var vårt andra hem.

Ett fackligt medlemskap

Något år därefter fick jag en timtidsanställning  som jag hade parallellt med studier i 8 år. Jag började plikttroget betala en slant för fackligt medlemskap, a-kassa och en mycket intressant tidning. Att det fackförbundet även hade en koppling till ett politiskt parti blev jag varse många år efteråt, när jag började intressera mig för politik och gick in och hittade en formulering om detta som fortfarande år 2014 fanns på den fackföreningens hemsida.

Skilj de fackliga förbunden från politiken

Att blanda in politik i min roll som fackligt ombud, då kommunombud för Lärarnas Riksförbund, hade varit omöjligt och på intet sätt förenligt med det förtroendeuppdrag vi hade. Uppdraget för Lärarnas Riksförbund var tydligt partiobundet.

Det fackliga uppdraget

Vi kommunombud i landet träffades för utbildning flera gånger under ett antal år och det dokument vi delade var ”kommuner utan koll” för tiden 2013-2017, som handlade om att man inte fördelade till skola de riktade pengar som politikerna sagt skulle gå till olika satsningar i skolan. I dokumentet fyllde man i antalet kommunmedborgare och så räknades det snabbt ut hur mycket pengar som faktiskt skulle gå till respektive område.

Detta var alltså förändringar i det generella stadsbidraget ”som kommuner själva kan styra till annat”. Låt oss ta en 7000 invånare-kommun som exempel, året 2014:

  • Lärarlegitimationer – 186 000
  • Nya skollagen – 51 000
  • Införandet av betyg i årskurs 6 – 86 000
  • Nationella ämnesprov – 41 000
  • Fler nationella prov – 29 000
  • Nationella prov, Komvux – 22 000
  • Effektivisering nya gymnasieskolan – ej år 2014
  • Den nya gymnasiesärskolan – 10 000
  • Ökad undervisningstid i matematik, årskurs 1-3 – 363 000
  • Ökad undervisningstid i matematik, årskurs 4-6 -( från 2016 174 000)
  • Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar enl. SOU 2011:30 – 5 000
  • Rektorsutbildning – 5 000

Och, de aktuella riktade bidrag som kommuner kunde välja att söka och som då skulle gå till aktuellt ändamål:

  • Sommarskola 6-9
  • Läxhjälp
  • Integration i skolväsendet – utökad undervisningstid årskurs 1-5 för nyanlända elever
  • Läslyft – fortbildning läs- och skrivutveckling
  • Yrkesvux inklusive studiemedel
  • Integration i skolväsendet – utökad undervisningstid årskurs 6-9 för nyanlända elever
  • Kartläggning och uppföljning
  • För att stödja elevers språkutveckling
  • Förbättrad information
  • Utbildnings i Svenska för Invandrare
  • Skolgång för de barn som vistas i landet och ännu ej har papper
  • Studie- och yrkesvägledning
  • Yrkesintroduktion i gymnasieskola
  • Ökad kvalitet i det arbetsplatsbelagda lärandet
  • Utbildning för handledare till lärlingar och yrkeselever
  • Karriärutvecklingsreform
  • Lärarlyftet 2 (inklusive matematikdelen)
  • Rektorslyftet
  • Kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer
  • Kompetensutveckling för yrkeslärare
  • Tekniksprånget
  • Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL)
  • Förstärkning elevhälsan
  • Forskarskolor för lärare
  • Stöd till kompetensutveckling
  • Stärkt skydd för utsatta barn
  • Uppdrag mot mobbing
  • Entreprenörskap i skolan
  • Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (inklusive studiestöd)
  • Lärlingsutbildning gymnasiet
  • Lärlingsutbildning komvux
  • Skapande skola- satsning (söks hos statens kulturråd)
  • Matematik, natur och tekniksatsning

Facklig påminnelsetjänst

 I början av 2014 skickade jag detta dokument vidare till ansvarig tjänsteman då vi fortfarande inte hade inrättat de förstelärartjänster som man aviserat varit på gång, en tid tillbaka. Jag såg också att verksamheten inte riktade de pengar som vi visste att man skickade från statligt håll. När jag insåg att det inte fanns någon ambition att genomföra dessa beslut kände jag att det var dags att sluta som fackligt ombud och försöka påverka på annat sätt.

Alla lärare kunde läsa i de fackliga tidningarna och dagspressen vad som beslutades högst upp. Det handlade, som jag såg det, om att ett antal lärare inte fick möjlighet till det lönelyft och skolorna inte de satsningar som kommit uppifrån och finansierades av staten. Det fanns sådant som beslutades om på riksdags- och regeringsnivå som bromsades någonstans på väg.

Förstatligande av skolan

Att skolan borde förstatligas är något Lärarnas Riksförbund drivit under många år. Då jag noga bevakat skolområdet under många år var det därför inte svårt att välja partitillhörighet, dock med viss betänketid, efter en förfrågan om politiskt engagemang som jag fick av en tidigare riksdagsledamot.

Den ojämnlika skolan

Att skolorna i landet ser olika ut är inte det minsta konstigt då alla skolor inte fördelar som det är tänkt, eller söker det som finns att söka. Och, inte förrän den kommunala skolan blir konkurrensutsatt eller att eleverna utnyttjar det fria skolvalet måste kommunerna fundera kring de interkommunala ersättningarna och vad den egentliga elevkostnaden är.

För att skolan ska få den ekonomi som är tänkt måste skolekonomin tas ur den gemensamma kommunpotten. Nog skrivet om detta. För nu.

Förtroendemannauppdrag

Jag förflyttade således mitt engagemang under sommaren 2014 till politiken där jag deltog i förnyandet av det kommunpolitiska programmet för dåvarande Folkpartiet Liberalerna, samt i valrörelsen. Min tanke då var att jag skulle kunna påverka situationen för skolan politiskt men frågan har aldrig ställts. Jag hade under åren läst en massa extrakurser på universitet parallellt med jobbet, däribland magisterkurser om skola, och jag ville gärna få användning av det jag lärt mig.

Var gör ens engagemang mest nytta?

Vi hade bytt chef ganska många gånger sedan jag började som lärare 2002 och jag ville göra något nytt så jag sa i september 2014 upp mig för att göra plats för annat. * Kan tillägga att jag grät medan jag städade och packade mina saker, vilket jag gjorde under jullovet när inga andra var på plats. Arbetskollegorna på Artediskolan var toppen.

Politiska uppdrag

Jag fick så en plats i kommunfullmäktige och i ett rådgivande forum; tillgänglighetsrådet. Någonstans beslutades det om vilka som sedan skulle sitta i utskotten, i en ny politisk organisation.

Jag delgav så mitt första politiska förslag om införande av bruttolöneavdrag för ögonlaseroperation och IVF-behandlingar i december, mitt första år som politiskt aktiv. Jag uppmanades lämna förslaget till den som hade plats i utskottet då vi satt i majoritet och det ansågs god ton att inte lägga egna förslag utan genomföra dem via övriga i majoritet. Det rann tyvärr ut i sanden.

 Förflyttat engagemang

Kort därefter tog jag anställning i en närliggande kommun som skolledare för fem enheter, bodde en period i den kommunen och sa därför i samband med flytten upp mina politiska uppdrag i kommunen. Jag kände även att de politiska besluten togs på andra ställen där jag inte var delaktig och att kommunfullmäktige som forum sällan var politikskapande.

Facklig samverkan

I den nya kommunen hade man samverkansavtal med samtliga förbund, och ett lärarfackligt ombud berättade att det var de som styrde skolan i den kommunen. Det var från ett fackligt ombud jag fick höra att anställande chef sagt efter min anställningsintervju att om jag var hälften så bra som jag sa att jag var, så var jag riktigt bra. Det var roligt att höra.

Det fick jag höra av ett trevligt lärarfackligt ombud med intresse för andras väl och ve efter att jag meddelat att jag ville avsluta provanställningen på grund av den stora arbetsmängd som varit. Jag hade då jobbat hela dagar under en längre tid vilket börjat påverka sömn och hälsa. Skolvärlden är ofta dålig på att ge beröm och uppmuntran till sina anställda. 

De är två heltider nu och hade stöttning av min biträdande rektor på halvtid efter att jag slutat.

Det nya fackliga

I dagens snabba sociala medier kan jag nuförtiden se företrädare för fackförbund öppet redovisa politiska åsikter.

För mig handlade det fackliga förtroendemannauppdraget alltid om att se till att skolan fick mer medel om så behövdes, att hitta lösningar för att höja lönerna- till exempel via INU, bevaka arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor och att se till att kommunen inte ”glömde bort” att söka statliga medel där sådana fanns att hämta. 

Det fackliga uppdraget mot tjänstemannanivå

Jag arbetade som facklig förtroendeman via MBL-förhandlingar mot beslutande högste tjänsteman och satt med och lyssnade vid dåvarande Barn- och Utbildningsnämndens möte. Jag satt med all information kring det de pratade om men uppgiften var endast att lyssna för att få insyn. Lärde mig där mycket om den kommunala politiska organisationens arbete. De fackliga organisationerna hade således en åhörarplats vid de politiska mötena och skickade in synpunkter om budget via skrivningar. Politiskt obundna.

Denna dag

   Denna dag är lite intressent, då man säger att man går ut och demonstrerar. Idag går vissa politiker alltså ut och protesterar mot sin egen politik. Det finns således, om vi gör en historisk tillbakablick över hela landet, de som gått med i tåget och krävt högre löner för kommunanställda och sedan tagit klivet in i stadshuset och bestämt att lönerna inte ska höjas enligt kraven. 

Övriga partier diskuterar detta och tycker att det är dags att klippa navelsträngen till LO och agera som  övriga politiskt partier ”utan stödben”.

Sådant som gör mig politiskt besviken just nu:

  • Nedmonteringen av LSS. 
  • Den feministiska regeringen som i mitt tycke behöver jämställdhetsintegreras bättre. Titta på alla beslut som tas, underlättar de för kvinnligt företagande eller gör de deras situation sämre?  
  • Läsandet av boken om Juholt

 jagarhar

Gott nytt år!

Av , , Bli först att kommentera 40

10687324_993450180671821_372971177547098109_o

 1606336_1024061377610701_5552522003314332856_o

10733917_992286154121557_6730311465507112958_o

10557568_985248691491970_2867056474795351658_o

10669263_963606456989527_2860285047690175679_o

skatagotegustafsson

10542078_982272125122960_331025917827142373_o

gotesvitaminpiller

10655345_986886644661508_1347818755237064445_o

gotegustafssonnotskrika

bergfrink3gotegustafsson

bergfinkhaneGoteGustafsson

1523863_987652187918287_7026570263867755238_o

bergfink2levargotegustafsson

TalgoxeGösteGustafsson

gronfinkgotegustafsson

notvacka7oktober2014gotegustafsson

 notvackaGoteGustafsson

notvacka2gotegustafsson

bergfinklevargotegustafssonlevarokt14

pilfinklevar6oktobergotegustafsson

 medberoendeklon

hurtankervihar

GöteGustafssonnötskrikalevarskogenseptember2014

kajagotegustafsson6oktober2014

 image

Foton: Göte Gustafsson

 Önskar alla en fin avslutning på det gamla året

och ett välsignat, glatt och mycket kärleksfullt nytt år

 solen

Kråken-Tjäruskär

 10750330_10152925799760987_8067604589929909652_o

Bli först att kommentera