Veronica Berggren, Liberalerna, Nordmaling

Klimatförändringar, bred parlamentarisk enighet i det klimatpolitiska ramverket och liberalt förslag om differentierat rese-avdrag

Miljöpartiet hade tagit initiativ till en debatt om miljöpolitik.

lappuggla

 ” Företagen kommer att nå målen långt innan politiken” sa en av politikerna i debatten.

  Lars_Tysklind

Lars Tysklind, Liberalerna

” Fru Talman.

Det som har sagts tidigare- klimatförändringen och klimathotet  -det är ju en av vår tids stora ödesfrågor. Och, det kan vi väl vara överens om, så långt.

Det är absolut nödvändigt att vi har någon slags politisk förhållningssätt och idé kring hur vi ska kunna lösa detta.

Det handlar både om att förhindra och hantera de klimatförändringar som trots allt sker och en anpassning av samhället – och naturligtvis då att minska de utsläpp av växthusgaser i atmosfären som varit alldeles för stora över tid.

I det här sammanhanget finns det två förhållningssätt som direkt är kontraproduktiva och kanske rent utav destruktiva, som båda leder till passivitet och blir förödande i slutändan. 

Det ena är att man blundar för att det är problem överhuvudtaget och det andra är att man tappar tron på att det går att lösa.

Båda dessa leder naturligtvis till passivitet.

Grunden för den här debatten handlar ju om Arktis och de förändringar som har skett där och det är otvivelaktigt så att de siffror som kommer om temperatur 20 grader över det normala och vattentemperaturer som aldrig har varit så höga- det senaste var ju att i februari 2017 nu så var det första gången som man någonsin har mätt upp plusgrader på norra Grönland, i februari månad,..man kan naturligtvis prata om väder och att det beror på variationer, men det är väl helt klart att något håller på att hända och att det är något som är väldigt fel. Och att det är bråttom att rätta till detta.

Fru talman.

Ur Liberalernas synpunkt så har vi ju en väldigt stark tro på att människan har förmåga att lösa problem och det är helt riktigt att Liberalerna lägger mindre skattemedel på stöd och subventioner när det gäller klimatpolitik.

Vår gröna politik ligger egentligen i skattetabellerna och den ekonomiska styrningen vi kan få den vägen.

Det handlar då om ett ansvarstagande utifrån kunskap och med marknadsekonomiska principer. Det bygger på prinicipen att förorenaren betalar och en grön skatteväxling, med höjda miljöskatter och sänkt skatt på arbete. Det handlar naturligtvis om att få till de mest effektiva styrmedlen för konstnadseffektiva åtgärder.

Mot det står ju det då, som vi uppfattar det, en röd-grön skatte-höjning. Man pratar ofta om skatteväxling även på den röd-gröna sidan, men vi ser ju bara skattehöjningarna och vi har diskuterat här om skatt på avstånd och så vidare – och det är ju inte någonting som vi på något vis tycker är konstruktivt i sammanhanget.

Från Liberalernas sida så står vi helt bakom att Sverige ska vara ett föregångsland och det var ju som (politiker) nämnde att det kanske är vår stora chans här, vår stora uppgift här i världen, att vi med vår kunskap och den teknikutveckling vi kan stå för- ska vara ett föregångsland och även kunna driva på, både på EU-nivå och globalt, för åtgärder.

Men, det är också viktigt då att vi ser effekterna på jobben och konkurrenskraften i Sverige så att inte det här med att ligga före, att vara före och vara ett föregångsland blir så.att vi blir så fokuserade vid det så att vi släpper det att vi själva måste skapa drivkrafterna för tillväxt – för det är också någonting som skapar resurser -för att kunna vara ett föregångsland.

Det är också viktigt att kunna se helheten i detta. Nu diskuterar vi klimat-politik men allt hör ju egentligen samman, och en annan sak som vi från Liberalerna sida starkt vill poängtera är det här med att bevara den biologiska mångfalden- att om vi nu pratar om naturen och att världen ska kunna anpassa sig efter de klimatförändringar som oundvikligen kommer att komma så är det ju nödvändigt att vi har en biologisk mångfald som kan stå emot detta.

En hög biologisk mångfald är ju betydligt robustare än en utarmad sådan.

Som sagt, fru talman, vi ligger ju långt framme internationellt både sett när det gäller miljö- och när det gäller klimatarbete och vi ska kunna dra nytta detta som en konkurrensfördel.

Vi kan ju också konstatera det att under Alliansens åtta år, 2006-2014, så minskade utsläppen av klimatgasen med 19 % och det var ju en trend som tyvärr bröts då 2015 och jag tror nog att vi alla delar en frustration över att vi i den rapporten i princip inte… ja, 2016 så låg det stilla så att vi hade samma miljöutsläpp som tidigare.

Det är ju inte svårt att ringa in de största utmaningarna. Det handlar om transportsektorn där arbete pågår och där vi ska återkomma. Vi har från Liberalernas sida väldigt många förslag kring detta.

Sedan är ju en annan utmaning det att minska utsläppen från jordbruket och då måste vi ända ha med oss att vi har tagit höjd för att vi har en målsättning att öka livsmedelsproduktion i det här landet- så det är ju en utmaning i sig, som vi ändå tror är möjlig.

En tredje utmaning är att vi måste få teknik på plats för basindustrin när det gäller järn, stål och cement . Det handlar både om teknikveckling och av processerna och i slutändan- en förutsättning i miljömålsberedningen var ju att man kunde utveckla då CCS- alltså att man fångar upp och lagrar koldioxid i berggrunden. Det var en av grundförutsättningarna för att kunna nå netto noll till 2045 som vi, trots allt, är överens om.

 loggan

Del 2:

Fru talman.

Som vanligt kommer vi in i den här typen av anslagsdiskussioner och man får nästan en känsla av att både (partiet) och även då (politiker) från (partiet) tidigare i listan att när man kommer in i de här diskussionerna … så får man nästan känslan att det är ett självändamål att göra slut på anslag. Vi har från vår, Liberalernas sida, sett resultaten som det viktiga och när vi har diskuterat om ekonomiska styrmedel så behöver inte det nödvändigtvis vara höjda skatter och att vi ska ge bidrag och kortsiktiga subventioner utan det har ju visat sig ineffektivt över tid- och det finns inget som motbevisar detta.

Fokus måste ligga på, och det fokus delar vi väl allihopa, att få bort det fossila i systemet.

Vi kan konstatera att utsläppen inte minskar längre men om man då ändå söker efter de goda nyheterna och (politiker) var väl inne på det, så kan man se att utsläppen från transporten minskar i Sverige och det är ju väldigt positivt, och just inom detta området så har Liberalerna ju ett antal förslag som vi vill driva för att ytterligare driva på detta- den utvecklingen inom transportsektorn. För, det är ju ändå en av de sektorer som miljömålsberedningen lade först. La ett tydligt mål till 2030 om 70% utsläppsminskning- så det är ju det som ligger.

Det handlar om elektrifiering av fordonsflottan och då främst kanske personbilsflottan ligger närmast till hands och att det är en utveckling som pågår och vi har i vår budget satsning på ladd-stolpar. Det handlar om biodrivmedel och där har vi en diskussion kring att man får satsa där det görs mest nytta. Skogen är ju en nyckelfaktor men man kan väl också konstatera det att det är ju svårt kanske att tro att biodrivmedel ska verka till allting utan att när det gäller flyg och tyngre transporter så ser vi att biodrivmedel har en nyckelroll.

När det gäller bonus manus-system som har diskuterats så har vi sagt att vi sägner nej till det och vi föreslår fortfarande, utifrån det system om att förenaren betalar, höjd fordonskatt för de fordon som har de höga utsläppen.

Ytterligare ett förslag som vi har drivit nu i några år är differentierat rese-avdrag. Att inom de områden där kollektiva trafiken är ett gott alternativ så är det orimligt att man har samma möjligheter att göra rese-avdrag med bil som man har inom glesbygds- och landsbygdsområden.

Vi har föreslagit höjt förmånsvärde på icke-miljöbilar. Vi tror ju på människan, som jag sa tidigare, och konsumenten. Så, vi ser att klimatmärkning av nya bilar skulle göra stor nytta, för vi tror trots allt att människor vill välja rätt och göra rätt.

Vi vill pröva vägavgifter på motorsträckor med särskilt goda kollektivtrafiksalternativ, där de alternativen finns. Och, det här är ju inte samma sak då som att beskatta avstånd och med kilometerskatt och nationell flygskatt. Däremot, när det gäller flyget, så står vi för en linje med en europeisk flygskatt. Man får ibland intrycket idag av att det är det nationella flyget  som är det stora problemet. Sverige är ett stort land och där har flyget en nyckelroll. Man kan också konstatera att det som var det svenska inrikesflygets all-time-high i Sverige, det var ju 1990. Så att de satsningar som har gjorts på järnvägar och sådant har gett effekt över tid och det är ju en satsning som vi vill fortsätta med.

Om man bara fokuserar på anslagsnivåerna och tror att det är det som är lösningen så tror jag.. (avbryts av fru talman). Det handlar om att ha en grön skatteväxling.

loggan

Del 3:

Fru talman.

Jag ska säga det i debattens slutskede och hålla med (en politiker) om en sak och det är att passiviteten är vår värsta fiende och det var väl det jag nämnde i början också, att vi alla har väl alla någon hemläxa att göra. Vidare, vi har globala problem och det kräver nautligtvis globala lösningar och Paris-avtalet var ju ett väldigt stort steg i den riktningen och det stora osäkerhetsmomentet är väl nu egentligen, som vi alla känner, var USA tar vägen med den nye presidenten på plats. Så att man då ändå i Arktiska rådet konstaterar att Paris-avtalet finns, det är ju kanske bra så långt, men naturligtvis måste ju nu alla stater ställa upp för att förverkliga Paris-avtalet.

I Sverige har miljömålsberedningen tagit fram ett klimatpolitiskt ramverk med ambitiösa mål och som Liberalerna och sex andra partier är överens om.

Och det måste ju rimligtvis driva utvecklingen åt rätt håll i Sverige. Och, det ligger ju nu på riksdagens bord för beslut här i juni.

Man kan alltid diskutera om målnivåerna, om de är för höga eller för långa men från Liberalernas sida tycker vi definitivt att de är så ambitiösa så att de kommer att driva på utvecklingen i rätt riktning. Det handlar ju om att de här tydliga målen, de teknikskiften som krävs, kommer att kunna bli verklighet.

Det handlar ju faktiskt om att på något vis räkna baklänges.

Inte vart vi kan komma utan vart vi måste komma.

Ska vi utgå från Paris-avtalet så handlar det om att vi ska väl under två grader och att vi ska verka mot en och en halv grad. Då krävs det väldigt mycket åtgärder. Och i det sammanhanget så ser vi Liberaler generella, och teknik då, och ekonomiska styrmedel som den största framgångsfaktorn. Det handlar om hur vi ser på skatter och skärpt utsläppshandel.

loggan

Lena Hallerby ställde tidigare i år ett antal frågor till Lars Tysklind, här nedan finns dessa samt dennes svar:

Lars Tysklind har varit en av två ordförande i Liberalernas arbetsgtrupp för en ny miljö- och klimatpolitik, arbetsgruppen lade nyligen fram ett program med namnet ”Grön liberal politik – för en klimat-smart framtid”

Lars_Tysklind

https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/grocc88n-liberal-politik.pdf

  • Hur ser du på klimatavtalet från Paris? Kommer länderna att leva upp till det?

– Det är positivt att världens ledare enats om ett avtal och att klimathotet tas på allvar. I grunden är jag förhoppningsfull vad gäller ländernas förmåga att leverera och marknadskrafterna driver på utvecklingen av ny klimatsmart teknik. Samtidigt tar USA flera kliv bakåt vilket oroar. Sverige och EU måste tillsammans med andra viktiga länder fortsätta att driva på.

  • Vad innebär det klimatpolitiska ramverket som sex partier inklusive L står bakom?

– Det innebär framförallt att det finns en bred parlamentarisk enighet om att vi måste ta nya och stora steg för att rädda klimatet. Ramverket består av tre delar; tydliga mål för utsläppsminskningar, en klimatlag och inrättandet av ett klimatpolitiskt råd. Alla delar syftar till långsiktighet och stabilitet i klimatarbetet som nuvarande och kommande regeringar är bundna av.

  • L vill ha grön skatteväxling. Vad menar ni med det?

– Grön skatteväxling innebär att varor och tjänster som har hög miljöbelastning beskattas högre än klimat- och miljösmarta alternativ samtidigt som skatten på jobb sänks. Den bästa miljö- och klimatpolitiken är inte den som har högst budgetanslag.

  • Målet är en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Hur ska ni nå dit?

Fler elbilar och minskat bilåkande där kollektivtrafiken fungerar. I städer behövs miljözoner och fler bilpooler. Biodrivmedel är bra och ska användas där el inte alltid fungerar, till exempel inom flyg och tyngre transporter. Järnvägen måste fungera och tunga transporter flyttas över till sjöfart och järnväg.

  • Regeringen föreslår ett bonus-malussystem som innebär att de som köper en ny bil med låga utsläpp får en bonus och de som köper en bil med höga utsläpp får högre skatt. Hur ser du på förslaget?

– Det låter ju bra med en bonus till klimatsmartare bilar men förslaget är dåligt. Även Centern vill att staten ska subventionera nya bilar. Men varför ska skattemedel läggas på en subvention för inköp av en ny bil? Och hur stimuleras branschen att på marknadsmässiga villkor ta fram klimatsmarta bilar till bra priser när subventioner på mellan 45 000 – 100 000 kronor garanteras från staten? Som grön liberal vill jag straffa ut det som är dåligt i stället för att subventionera in det som är bra, vilket är i linje med principen ”Förorenaren betalar”. Vårt förslag är därför en omvänd miljöbilsbonus vid köp av ny bil, vilket innebär att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt.

  • Hur ser du på regeringens förslag om flygskatt?

– Vi säger nej till regeringens flygskatt. Klimatnyttan uteblir eftersom högre skatt i Sverige leder till fler landningar i våra grannländer. Dessutom beskattas alla flygningar lika, oavsett bränsle, vilket straffar de klimatsmartare flygningarna. Vi vill fokusera på att minska utsläppen vilket görs med mer biodrivmedel i flygtanken. KLM och United Airlines flyger allt mer på biodrivmedel och Norge kräver det. Vi vill gå i samma riktning. Lägre landningsavgifter för flyg med klimatsmarta drivmedel bör prövas. En europeisk flygskatt och effektivare system för handel med utsläppsrätter behövs.

  • Hur ser L på förnybar energi?

– All form av fossilfri elproduktion välkomnas! Samtidigt skiljer vi oss åt från andra partier eftersom vi inte ser förnybar energi som ett mål i sig utan ett medel för att få billig och miljö- och klimatvänlig elproduktion.

  • L har alltid slagit vakt om kärnkraften. Hur ser framtiden ut för kärnkraften?

– Vi värnar inte kärnkraften för kärnkraftens skull utan för att Sverige behöver klimatsmart och leverenssäker elproduktion. Världen behöver mer el som inte ger utsläpp av koldioxid. Även FN:s klimatpanel lyfter fram kärnkraften för att minska utsläppen. Tyskland är ett varnande exempel som trots enorma satsningar på förnybar energi är beroende av kol. Vi värnar vår klimatsmarta elproduktion och bejakar forskning kring fjärde generationens reaktorer som kan återanvända avfallet från dagens reaktorer.

  • Naturskyddsföreningen granskade i höstas partiernas budgetförslag och konstaterade att L är på väg att passera C när det gäller grön politik. Men varför uppfattas inte L som ett miljöparti?

Liberalerna är verkligen det gröna liberala partiet men vi måste bli tydligare utåt och tala med större självförtroende. Vi har en konsekvent och smart grön politik som baseras på tillväxt och marknadsekonomi. Vi är emot subventioner och ser grön skatteväxling som ett viktigt styrmedel. En politik som också är teknik- och branschneutral.

  • Fler och fler talar om en cirkulär ekonomi. Vad tror du om det?

– Cirkulär ekonomi är nödvändigt både för klimatets och miljöns skull. Vi måste minska slöseriet med jordens resurser. Det kan handla om att sopsortera, laga, sälja och skänka bort istället för att slänga. Eller vara med i en bilpool istället för att äga bil. Det kan finnas anledning att titta över skattesystemet ytterligare för att stimulera olika typer av tjänster. Återvinning av plast och textilier är två områden som måste förbättras.

  • Hur ser du på det nya fenomenet med köttfria dagar?

– Köttkonsumtionens klimatpåverkan måste minska. Bättre producerat kött och minskad köttkonsumtion behövs. Det är viktigt med ett konsument- och marknadsperspektiv. Obligatorisk klimatmärkning bör prövas och ger konsumenten valmöjlighet. Att som konsument välja att ha köttfria dagar kan vara ett bra alternativ men det är upp till var och en ta beslut om.

  • Vad anser du vara den viktigaste miljö- och klimatfrågan i dag?

– Biologisk mångfald, strandskydd och insatser för gammelskogarna får vi inte tappa bort. Samtidigt är just frågan om utsläpp och klimat extremt viktigt. Vi måste snabbt få till en omställning av transportsektorn från fossila bränslen till el och biobränslen. Personligen är jag mycket bekymrad över våra hav som hotas av övergödning, överfiske, miljögifter och nedskräpning. Plast, inklusive mikroplast, i haven känns som ett närmast oöverblickbart problem.

  • Liberalerna utgår i sitt klimatarbete från två principer – försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren ska betala. Vad innebär dessa?

Försiktighetsprincipen innebär att man inte ska tillåta något om det finns osäkerhet om miljörisker. Förorenaren betalar betyder att den som smutsar ner också ska betala. Klimatet och miljön har ett pris.

  • Varför vill L avskaffa elcertifikatsystemet??

Elcertifikatsystemet ska stödja ny förnybar elproduktion men snedvrider konkurrensen. Utbyggnaden av elproduktion ska drivas på av marknaden och byggas ut när den behövs och där den behövs och därför behövs likvärdiga villkor för alla koldioxidfria kraftslag. Dessutom är det samhällsekonomiskt betydligt billigare att bestraffa det som ska bort snarare än att subventionera det som ska in.

Lena Hallerbys text är hämtat från Liberalernas medlemstidning, NU, se nedan:  http://www.tidningen.nu/14-fragor%E2%80%89till-lars-tysklind/    

Kort sammanfattning av debatten:

Miljöpolitikerna har tagit del av ett antal larmrapporter och i debatten tar man bland annat upp Arktiska rådets rapport.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/hoga-forvantningar-pa-tionde-ministermotet

”Rådets största framgångar hittills är enligt bedömare två bindande samarbetsavtal om räddningstjänst respektive hantering av stora oljeläckor i Arktis. Rådets arbetsgrupper bedriver också arbete inom områden som biologisk mångfald, miljöövervakning, utveckling av klimatmodeller, skydd av havsmiljön och utfasning av miljögifter.”

http://www.hd.se/2017-05-11/tillerson-trump-forcerar-inte-klimatbeslut

  • Klimatramverk och klimatlag är på gång.

- Dessa innefattar enbart det som sker inom Sveriges land, inte den klimatpåverkan som sker i andra länder på grund av vår konsumtion.

http://www.sou.gov.se/m-201004-miljomalsberedningen/om-miljomalsberedningen/ http://www.miljomal.se/Vem-gor-vad/Miljomalsberedningen/

  •  Man har nyligt i tid bekräftat Parisavtalet.

 

  • Politikerna uppmanar oss att cykla, åka mer kollektivt och flyga mindre, där så är möjligt.

 

  • Oppositionspartiernas och stödpartiernas är skeptiska till att man delar ut statliga medel till sådana satsningar som man anser skulle ha gjorts ändå

 

  • Man är onöjd med skatten på avstånd.

UrbanLundstrom-Utterskobacken2015

Flygskatt. Bild: Urban Lundström