Om ord och handling gick hand i hand

Jag är nog inte den ende som har uppmärksammat att bloggarna på VK har blivit lite färre och tidigare aktiva bloggar har blivit mer passiva. Har bloggarna förlorat sin roll i debatten och vem sjutton läser dem? Själv är jag som ni vet lite av en periodare med bloggen. Andra saker prioriteras än att skriva, men när tiden finns kommer jag med mina tankar. I dagens horoskop för Kräftan (om det är någon som tror på dem) står det ”Att vädra vissa åsikter du företräder tycks vara ett säkert sätt att bli osams med någon i din nära omgivning.” Så kan det vara och idag tar jag risken.

Det börjar nu märkas på riktigt att kommunen har gått in för det besvärliga budgetarbetet, för jag har inte träffat någon som säger att det kommer att bli lätt. Behoven är större än resurserna och jag märker att de som är kritiska till nämnders ”behov” menar att det många gånger bara är önskningar. Hans Lindberg (s) har uppmanat oss som sitter i nämnder att inte bli partinämnder utan försöka att se till hela kommunen. En uppmaning som måste vara menat till de (s) märkta ordföringarna i synnerhet. Miljöpartiet vars åsikter jag har efterlyst på bloggen tidigare verkar nu försöka göra sin stämma hörd genom att skriva att Umeå måste investera mer http://blogg.vk.se/nassermosleh/2016/05/18/mer-investering-i-umea/  och verkar ha glömt fullständigt hur mycket kommunen har investerat tidigare år. Nasser Mosleh skriver också att det behövs fler bostäder och skolor. Citat: ”Umeå växer och växer snabbare än räknat. När vi har satt en vision på 200.000 invånare år 2050, måste vi jobba och uppfylla kraven till detta. Det behövs fler bostäder, skolor etc. för att dessa människor ska kunna leva i ett samhälle med kvalité. ”Vackra ord, men som i Miljöpartiets värld betyder mindre och färre skolor på landsbygden (Botsmark och Bullmark) och nu senast på gårdagens Byggnadsnämnd avslag (tillsammans med Vänsterpartiet) bygglov för 230 mindre studentlägenheter. Studentlägenheter som alla varit överens om tidigare är något som behövs i Universitetsstaden Umeå.

I budgeten för 2014 yrkade Miljöpartiet på en skattehöjning för Umeå på 20 öre, något som de följande år skippat. Så konsekvent har de verkligen inte varit. Klart att det blir lätt att höja investeringstak och utgifter så länge som andra betalar. Med den attityden förvånar det mig inte om tidigare utlovad skattehöjning gör en comeback i Miljöpartiets budget. Jag har efterlyst vad Miljöpartiet verkligen vill och nu när de lägger korten på bordet verkar ord och handling inte gå hand i hand.

För övrigt fortsätter hatkärleksförhållandet mellan S och V och idag sträcker Vänsterpartiet fram handen till Socialdemokraterna med en önskan om att lägga en gemensam budget för 2017 (insändare i både Folkbladet och VK). Oavsett vad vi tycker om själva budgetarbetet så ser jag fram emot budgetfullmäktige i juni för det är då partiernas politik blir som allra tydligast hur illa jag än må tycka om politiken.