Rolig debatt på fullmäktige

Igår kommunfullmäktige och idag regionfullmäktige, om det är någon som är intresserad. Jag är det och sitter just nu som åhörare på läktaren. Det är förstås inte nödvändigt att vara med på plats, men när tiden tillåter är det faktiskt riktigt trevligt.

Vårt fullmäktige igår var som vanligt långt och när motionshantering i regionfullmäktige tar mindre än en kvart får du räkna med det fyrdubbla i tid på kommunen. Debatterna är ofta mycket långa vilket tyvärr gör att ärenden inte hinns med. Igår hann vi inte med en interpellation och flera frågor, men å andra sidan hann vi med de interpellationer som blev liggande från i januari. Visst är det bra med debatt och ingen kan göra streck i debatten, men visst önskar jag att det fanns en respekt för tiden och de ärenden som är med på dagordningen. Är det verkligen nödvändigt att gå upp tre gånger under en debatt eller att fem personer ur samma parti går upp och säger samma sak?

Jag hade en interpellation uppe om fysisk aktivitet i skolan som blivit liggande sedan i januari. Interpellationen var ställd till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten. För snart fem år sedan motionerade vi om mer idrott i skolan och jag ville veta vad som har hänt med frågan sedan dess. Vi tar beslut i fullmäktige, men ibland brister uppföljningen. Det roliga är att det är verkligen mycket positivt som har hänt. Det har också blivit klart att regeringen nu äntligen har sagt ja till att utöka idrottstimmarna i skolan. Detta efter att ha fördröjt frågan flera år. Redan 2016 fanns det en riksdagsmajoritet, men socialdemokraterna sa nej. Vill du se debatten i efterhand, klicka här. Del 2, ca 40 minuter efter lunch.

Interpellationen i sin helhet.

Har skolan blivit mer fysiskt aktiv?

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen rapporten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018”. Rapporten svarar på frågor om hur barn och ungas livsvillkor, vanor och hälsa har utvecklats över tid och baseras på en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Resultatet visar att endast 14% av eleverna rör på sig minst en timme varje dag och att tjejer är mindre fysiskt aktiva än killar. Fler studier visar samma låga resultat vilket innebär att det är långt till att klara WHO (Världshälsoorganisationen) rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.

De positiva effekterna av fysisk aktivitet i skolan är sedan länge känt där Bunkeflo projektet är kanske det mest kända exemplet där daglig fysisk aktivitet i skolan visade på goda skolresultat. Det är inte bara skolresultat som förbättras utan både psykisk och fysisk hälsa gynnas. Med tanke på att vi har en växande psykisk ohälsa som går nedåt i åldrarna menar forskare att det beror på en tydlig koppling till fysisk inaktivitet.

Våren 2014 biföll kommunfullmäktige Kristdemokraternas motion om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan och två år senare bifölls även Moderaternas motion om mer fysisk aktivitet i skolan. Idrottsföreningar visade redan 2014 intresse för att vara med och arbeta för att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan för att skolan inte skulle behöva göra allt. Det var stor enighet politiskt, men idag är det oklart om något har hänt eller om det är en prioriterad fråga.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

•  Anser du att elever i Umeå får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan? Om inte, vilken förändring avser du att införa?
• Vilka insatser har genomförts för att öka andelen fysisk aktivitet i skolan?
• Är frågan om bristande fysisk aktivitet för skolelever en angelägen fråga för För- och grundskolenämnden?

Veronica Kerr

KD