Är budgetdebatten död och vad är bloggens syfte?

Sommaren är inte över, men min ledighet är så gott som slut. Första augusti är i alla fall första dagen på den månad när allting drar igång på riktigt och jag ser fram emot det. Visst kan sommaren vara underbar, men min favoritårstid är trots allt hösten. Hösten innebär nystart, jag älskade studentkalendern i skolan som började med månaden augusti och inte januari. Starten av ett nytt läsår är den riktiga nyårsafton med avgivna löften om att bli bättre.

Idag kom antagningsbesked nummer två ut till alla de som har sökt till universitetet i höst och jag själv minns lyckan över att ha blivit antagen till just de kurser som jag hade sökt. Grattis till alla er som kommit in vid Umeå universitet på just det program som ni önskade och till er som aldrig drömde om att flytta till Umeå för att studera, ja ett extra stort grattis och välkommen! Umeå vore inte detsamma utan er!

Trots att hösten är nära så kan det vara bra med en snabb återblick om vad som hände i juni. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget för 2020 antogs som väntat den 17 juni efter en mycket lång debatt, men sedan har det varit ganska tyst. Jag skrollade igenom Hans Lindbergs blogg för att se om något nytt har tillkommit eller om inläggen om budgetdebatten kommenterats och såg till min förvåning att det inte finns några kommentarer över huvud taget. Inte en enda kommentar och då gick jag även tillbaka ett par månader.

Eftersom de flesta går på semester efter det att budgeten är tagen och inte återvänder förrän i augusti så faller budgetdebatten alldeles för fort i glömska. Mänskligt, men inte önskvärt. Ja, vårt budgetförslag lades till handlingarna, men redan dagen efter lämnade vi in en motion om att kommunfullmäktige ska anta ett program för uppföljning och insyn av verksamhet för all kommunalt finansierad verksamhet. Även om vårt budgetförslag föll så vill vi vara med och påverka att kommunen får bättre koll på kostnaderna. En god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer även vara kostnadsbesparande. Motionen i sin helhet hittar du här.

Självklart saknar inte Lindberg läsare, men det verkar som om hans blogg används främst som envägskommunikation och inte som en möjlighet till öppenhet och samtal med sina läsare. För egen del hoppas jag på mer feedback och därför publicerar jag nästan alla kommentarer. De anonyma och hatiska kommentarerna klarar jag mig utan, men det har hänt att även de har publicerats.

Etiketter: , , , ,

3 kommentarer

  1. Brorson

    Lindberg har väl insett att han inte har tid att läsa igenom och ev. bemöta alla kommentarer han får och har valt det enda rätta i den situationen, att inte publicera några kommentarer. Med tiden upptäcker man detta och slutar skicka kommentarer till hans blogg. Ännu bättre vore förstås om skrev ”Kommentarer publiceras ej” under varje inlägg. Jag har just haft en privat diskussion med Holmlund att det inte är respektfullt mot dem, som kanske lägger ner mycket arbete på sina kommentarer att publicera kommentarer så sporadiskt, som han gör, att han borde välja det ena eller andra sättet och meddela detta till sina läsare.

    Problemet hur man för dialog med partimedlemmar, väljare och motståndare verkar finnas i alla partier. Jag har pratat med en nyligen avhoppad kristdemokrat, som klagade på att nuvarande partiledare aldrig svarar på mejl, men att föregående partiledare alltid gjorde det. Jag kan förvisso förstå att EBT, som är småbarnsmamma mm, inte har tid, med den viktiga medlemskontakten. Men detta borde hon ha löst eller väntat med att bli partiledare tills barnen vuxit upp. Varför inte ha en anställd i partihögkvarteret, som ansvarar för detta och informerar partiledaren de synpunkter och förslag som skickas in, och eventuellt svarar i partiledarens ställe?

    1. Det borde varit förutsebart att motståndarna skulle utnyttja abortfrågan till att slå sönder bilden av KD som ett lagomparti. Detta bemötte EBT indignerat och kraftfullt med att försäkra att KD står bakom Europas mest extrema abortlagstiftning, den svenska. Ett veritabelt moment 22: hur man än vänder sig har man baken där bak. Lööf och Sjöstedt drev tesen att det är extrem att vara mot det extrema. KD verkar inte ha haft någon plan för att bemöta dessa påhopp i EU-valrörelsen och utnyttja frågan efter valet. Man får intrycket att partiet har skrämts av medias malande att bara sju procent av väljarna är abortmotståndare. Betyder det att 83 procent av Sveriges kvinnor planerar abort i 18:e veckan? Inte ens 83 procent av alla män, som oplanerat håller på att bli pappor, skulle jag tro,

    2. I Umeå försöker en vänsterextremist, som hyllar en rysk revolutioner (Leo Trotskij) som proklamerade ”röd terror” efter ryska revolutionen, starta ett ateistiskt ”korståg” mot såväl Miljöpartiet som mot Sveriges muslimer. Troende, som ”inte kan skilja mellan religion och politik” ska fråntas alla politiska rättigheter, såsom rätten att ha politiska förtroendeuppdrag. Vad vi tycker om MP spelar ingen roll. Även miljöpartisters mänskliga rättigheter måste försvaras. Muslimers rätt att engagera sig i såväl MP som i exempelvis KD måste försvaras. Men KD:s försvar för religionsfriheten är inte som på Alf Svenssons tid som partiledare.

    3. Det var onödigt av KD att gå ut och kräva ett nationellt förbud mot böneutrop från moskéer. Det är inte så vi bevarar Sverige som ett kristet land. Det gör vi politiskt genom att försvara religionsfriheten och religiöst genom att förkunna Jesus som sonen i Treenigheten. Studera religionshistoria, och du kommer att finna att varhelst en religion försvinner, kommer en annan i dess ställe. Om Sverige blir första muslimska land i Västeuropa, så är det de militanta ateisternas förtjänst, de som förlöjligar oss kristna så att vi inte vågar stå för vår tro offentligt.

    4. KD har förhandlat bort de religiösa friskolorna vid bildandet av Alliansen. I stället har vi fått kommersiella, vinstdrivande friskolor, vars ägare får använda vinsten, som till hundra procent betalas med skattemedel till vad de vill. Med en regering, som har sölat med lagstiftning mot terrorfinansiering, har det varit möjligt för ägarna till vissa muslimska friskolor i Sverige, att skicka vinsten till IS: Vad ska förbjudas: De muslimska friskolorna (som kommer att följas med förbud mot kristna friskolor) eller vinsterna i skolbranschen?

    • Veronica Kerr (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar, jag uppskattar den mycket!
      Jag besvarar inte alltid alla kommentarer, ibland för att jag inte hinner och andra gånger för att det just är kommentarer och inget som kräver svar. Men om jag publicerar så vet den som skrivit att budskapet har gått fram oavsett.

      Tiderna förändras och om Göran Hägglund alltid svarade på mail från medlemmar jämfört med Ebba Busch Thor så tror jag inte att det beror på att den ena är småbarnsmamma och därmed inte skulle hinna med. Medlemskontakten finns där, men sättet att hålla kontakten med medlemmarna ser annorlunda än när Hägglund eller Svensson var partiledare. Det finns självklart personer på kansliet som håller partiledaren informerad om synpunkter som kommer in, men här kanske återkopplingen till den medlem som skrivit har brustit.

      Aborträtten, ja det kanske var naivt att tro att den frågan inte skulle komma upp i valrörelsen trots att KD står bakom svensk lagstiftning sedan 30 år. Det var ett fulspel och som inte gav någon som helst öppning till ödmjukhet inför andras värderingar. Frågan är inte så enkel som att vara för eller emot något och här håller jag med om det du skriver.

      Självklart står jag bakom religionsfrihet, oavsett vilken religion, förutsatt att den inte kränker andra människors frihet och rättigheter. Jag anser inte att religiösa friskolor ska förbjudas och vinster i skolbranschen är en komplicerad fråga som jag tyvärr inte har svar på tyvärr.

      • Brorson

        Detta står i Europakonventionen för mänskliga rättigheter ”Artikel 17 – Förbud mot missbruk av rättigheter Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som medgetts där.”

        Denna artikel kan, tillsammans med art. 9:2 sägas utgöra religionsfrihetens gränser. Dessa artiklar är överordnade de svenska lagarna. De ska följas. Men politiska krafter i alla partier försöker på de mest försåtliga sätt inskränka religionsfriheten och därmed indirekt även de andra fri- och rättigheterna. I en klass för sig står Jan Hgglund, den ideologiska arvtagaren till den röda terrorn i Sovjetunionen under de första åren efter revolutionen, under Trotskijs tid som krigskommissarie, d.v.s. högste chef för röda armén.

        I en dispyt med den tyska socialdemokraten Karl Kautsky försvarade Trotskij terrorn som politisk metod, i sin skrift ”Kommunism och terror”. Tusentals kanske så många som 30.000 kristna präster mördades i Sovjetunionen under denna tid. Kyrkor vandaliserades. Vanliga ryssar vågade inte visa sin kristna tro offentligt. Det är precis det, som de trotskistiska revolutionsromantikerna kräver, att vi ska skilja mellan religion och politik, att religionen ska vara enbart en ”privatsak”.

        Det kan vi kristna aldrig gå med på. Det vore en skymf mot de kristna martyrerna i det romerska riket ”Man måste lyda Gud mer än människor” (Apg 5:29) Att det inte handlar om något allmänt lagtrots. utan förhållandet mellan världsalltets Skapare och hans skapelse. även den jordiska staten och dess lagar och regler, förstår man om man läser vidare i Bibeln: ”Ty överheten bär icke svärdet förgäves” (Rom 13:4) Naturligtvis täcker inte dessa korta citat hela den komplexa frågan. Var står trotskisterna, vars chefsideolog i Umeå nu försöker ge intryck av att vara laglydnaden själv. Trots att förebilden Leo Trotskij under sin tid som ledande rysk revolutionär förklarade lagen oalaglig, varmed han gav fritt fram för den röda terrorn.

        Hägglund försöker nu fånga Sverigedemokraterna på kroken, och agnar med rena islamofobin. Han försöker kanske fiska bland kristna väljare, som har röstat på SD p.g.a rädsla för att Sverige ska bli ett muslimskt land? Men varje försök att undergräva religionsfriheten försvagar kristendomens ställning som majoritetsreligion. Att konflikter mellan den kristna religionen och statens lagar har varit så ovanliga i Sverige, utom under den allra senaste tiden, är kristendomens långvariga inflytande på lagstiftningen. I likhet med förhållandet mellan islam och statens lagar (som faktiskt skiljer avsevärt från land till land) i muslimska länder.

        Att kyrkan och staten, religionen och politiken har olika uppgifter framgår redan hos Jesus och de nämna bibelställena i Nya Testamentet, och utvecklades ytterligare av den sedermera helgonförklarade Thomas av Aquino under 1200-talet. Det är ingenting som har kommit med Luther under 1500-talet eller med upplysningen under 1700-talet eller socialdemokratin eller kommunismen under 1900-talet, Ändå försöker de tvinga på oss sin förvridna syn på den ”sekulära” staten – en från början kristen tanke.

        De angriper kristendomen genom att angripa islam, och hoppas att vi kristna ska stå vid sidan och applådera, så att vi inte märker när vapnen riktas mot oss. Vilket redan sker, under fältropen om ”neutralitet” mellan religionerna. Varje inskränkning av religionsfriheten för muslimer måste, sägs det, följas av motsvarande inskränkning för oss kristna. KD måste gå i spetsen i kampen för religionsfriheten. Det finns alltför många ängsliga kristdemokrater, som undergivet bedyrar att de aldrig kommer att bryta mot, eller ens kritisera, någon lag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.