Etikett: debattartikel

Samråd ger legitima beslut

Av , , Bli först att kommentera 9

Debatt: Varför inkluderas inte funktionsrättsorganisationer? (vk.se) Allianspartierna i Individ och Familjenämnden skriver i dagens VK.

 

Dagarna innan jul beslutade Individ och familjenämnden om ett mycket stort besparingspaket. Besluten som togs innebär förändringar av servicenivåerna inom funktionshinderomsorgen, inklusive byggandet av tvåplansgruppbostäder, avskaffade matsubventioner, daglig verksamhet för personer utan beslut samt insatserna kontaktperson och ledsagning. Vidare inkluderar beslutet att samordna personalen och låta dem arbeta på flera olika gruppboenden. Anledningen till förändringarna är att nämnden har ett stort budgetunderskott och saknar personal. Uppdraget till förvaltningen att ta fram åtgärder gavs förra våren, dvs innan jag själv hade tagit plats i nämnden.

Det var inte mycket som gick smidigt den förmiddagen och det blev ovanligt många ajourneringar utan att det slutade i enighet. (Vilket det sällan gör även utan ajourneringar..) Det är mycket bra att det går att ajournera ett möte eftersom nya uppgifter kan framkomma under mötet eller så lägger den politiska majoriteten fram helt nya yrkanden för övriga partier att ta ställning till. Nej, möjligheten att lägga fram nya yrkanden under sittande möte ska inte tas bort, det vore både odemokratiskt och vansinnigt om det finns en osäkerhet om vad som ska beslutas. Jag vill istället att den politiska majoriteten ska känna ett särskilt ansvar för dagordningen där syftet ska vara bra beslut med hög legitimitet. När jag skriver legitimitet menar jag beslut som är väl förankrade i de verksamheter som berörs samt att de är väl utredda. Kritik mot beslut kan kvarstå, men i grunden ska det finnas en förståelse till varför beslut tas i synnerhet hos de människor som besluten berör. I detta fall har inte kritiken låtit vänta på sig vilket Folkbladet rapporterat om.

Det finns regler och det finns förväntningar på politiken och oss politiker. Om nämnden bröt mot regler är en sak, men att bryta mot förväntningar och skada förtroenden är svårare att fixa. Att samråda innebär inte att det måste sluta i enighet, men kanske någon ny aspekt kommer fram. Eller andra förslag på lösningar. Kunskap om vad som är på gång är makt, ger inkludering och misstanken om att ”kommunen har en baktanke” med beslutet minskas avsevärt. I grunden handlar det om respekt och hur vi vill att andra ska bemöta oss när svåra beslut ska tas. Detta gäller oavsett nämnd eller styrelse.

Replik och politikers språkbruk

Av , , 3 kommentarer 10

I gårdagens tidning hade jag en debattartikel publicerad, ett svar riktad till Äldrenämndens socialdemokrater (och miljöpartist) efter deras tidigare utspel i både nämnd och i media.

Jag har varit förtroendevald i kommunpolitiken i mer än 20 år och under den tiden har jag aldrig sett S med en sån iver inta oppositionsplats mot regeringen som just nu. Trots att S styrt kommunen i närmare 30 år och har det största ansvaret för hur äldreomsorgen ser ut så är det regeringens fel (inte under 2015-2022). En protokollsanteckning som i det närmaste liknar en valrörelse appell (inte mina ord utan de är sagda av en vänsterpartist) i ett internt kommundokument är extremt ovanligt i synnerhet av ett parti som styr. Allianspartierna och även Vänsterpartiet var förvånade och ifrågasatte förfarandet, men Vänsterpartiet såg chansen att kritisera regeringen och anslöt sig till S.

Socialdemokraterna sitter i opposition och de ska granska regeringen, men låt fakta bli tydliga och mest av allt låt dem vara sanna! Trovärdigheten sjunker när politiker målar upp otäcka bilder av sina motståndare med insinuationer om att förslag är odemokratiska och att regeringen vill tysta oppositionen. Insinuationer och hitte-på antaganden är definitivt en snabb väg till att öka politikerföraktet som finns. Oppositionen är i grunden en del av demokratin och har en viktig roll, men den rollen har förstås också de som blivit valda och är med och styr. Om ett par veckor presenterar Socialdemokraterna sin budget och jag ser med spänning fram emot att läsa den.

Här kan du läsa min replik riktad till S och Mp. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren kommenterar politikers språkbruk efter söndagens partiledardebatt och visst har han en del tänkvärda poänger som även lokala kommunpolitiker borde ta till sig.

 

Debattreplik

En hållbar ekonomi kräver hållbara politiker!

Av , , 4 kommentarer 9

Om exakt en månad, den 21 juni, är det budgetfullmäktige. Årets höjdpunkt i kommunpolitiken för det är då som mål och uppdrag fastställs för kommande år. Kommunfullmäktige beslutar även om skattesatsen i kommunen och här går åsikterna isär på vad som kan anses som en rimlig nivå. Är det rimligt att Umeå kommun fortsätter att ha två kronor högre kommunalskatt än jämförbara kommuner?

I dagens VK skriver jag och Anders Sellström om att hitta en hållbar ekonomisk balans mellan det offentliga åtagandet å ena sidan och medborgarnas disponibla hushållskassa å andra sidan. Frågan som fler borde ställa är hur mycket skatt ska politiker ha rätt att ta ut av sina medborgare med motiveringen att välfärden kräver det? Umeå kommuns nu styrande partier S och Mp förbrukar runt 600 miljoner kronor mer per år för samma välfärd, men är det motiverat?

 

Polisen behöver föräldrarna

Av , , Bli först att kommentera 10

Skolorna har startat upp och även om det var ett bra tag sedan mina barn började skolan och ännu längre sedan jag själv gick där så är det ändå inte svårt att komma ihåg känslan. Som barn var det en längtan till att träffa vänner och att komma igång med träningar och aktiviteter, som förälder längtade jag efter rutinerna som skolstarten betydde efter ett långt sommarlov. Höstens skolstart betydde nystart och har alltid känts viktigare eller åtminstone roligare än själva nyårsafton.

Tyvärr är det så att det härliga pirret som skolstart kan ge inte finns hos alla barn. Tvärtom kan det vara med en klump i magen som barn går till skolan för att skolmiljön känns otrygg. Det kan vara mobbing och kränkande behandling eller rädslan för övergrepp eller vetskapen om att det sker skottlossningar i skolans närhet. Jag vet att skolor har handlingsplaner och att de gör mycket för att skolan ska vara trygg, men trots det vet vi att det ser mycket olika ut i de olika stadsdelarna. Det räcker inte.

Det är här föräldrarna kommer in och om detta skriver jag, Birgitta Nordvall, ledamot i Individ och familjenämnden och Sven-Åke Granberg som är ledamot i För och grundskolenämnden i dagens Folkbladet. Vi kristdemokrater menar att trygghet i det lilla ger trygghet i det stora och vi vill lyfta föräldrar och stärka deras roll och betydelse.

Eftersom det är genom vuxna, särskilt föräldrarna, som ungdomar får sina värderingar är föräldrarollen betydande. Föräldrar ska få möjlighet att ta sitt ansvar, men framförallt måste de bekräftas i att de är de viktigaste personerna i sina barns liv. Föräldrarna är en grund i det brottsförebyggande arbetet och polisen behöver dem mer än någonsin.

Debattartikeln i sin helhet läser du här!

Tystnadskultur i kommunpolitiken

Av , , 1 kommentar 16

Under två veckor har media i Västerbotten granskat tystnadskulturen som ska finnas inom offentlig förvaltning. Det har varit många mycket intressanta artiklar som väckt tankar och funderingar. Jag ska erkänna att jag till viss del har varit kluven för jag har varit osäker på vilket syfte granskningen har haft. Enligt undersökningen är det bara hälften av offentligt anställda i länet som vågar kritisera sin arbetsgivare offentligt. Undersökningen är beställd av media och de är tydliga med att de vill att fler vågar vända sig till just media om det finns missförhållanden på arbetsplatsen.

Personligen tycker jag inte att det är konstigt att det finns en rädsla för att öppet kritisera sin arbetsgivare för i slutändan är vi människor. Det kan bli jobbigt att arbeta på en arbetsplats om du har en arbetsgivare som har svårt att skilja på sak och person. Dvs har du kritiserat arbetsförhållanden och sedan talat om det i media, kan chefen ha uppfattat kritiken personligt. Det är illa, men inte konstigt. Bara för att du som anställd inom offentlig sektor har meddelandefrihet är det ingen självklarhet att vilja nyttja den.

Jag är själv anställd i offentlig sektor (tjänstledig sedan 2011) och vet hur det är att arbeta i en politiskt styrd verksamhet. När jag sedan blivit heltidspolitiker i kommun har jag försökt att ta med mig förståelsen för att det inte alltid är lätt för kommunala tjänstemän att arbeta med politiska beslut som kanske fullständigt går emot deras egna uppfattning. Politiker kan kritisera andra politiker, men när såg vi kommunala eller regionala tjänstemän kritisera det politiska styret? Om det blir kritik som hörs så är det från de som är långt ifrån själva beslutandet, men som får ta konsekvenserna som t ex varannan helgs tjänstgöring eller bristfällig schemaläggning.

Det finns en tystnadskultur och den skrämmer mig. Jag upplever den i kommunen och jag har upplevt den i regionen. Nu talar jag om svårigheten att få rätt information för att jag inte ställt frågan på rätt sätt. Öppenheten finns inte alltid och beslut som borde fattas på politisk nivå tas av tjänstemän för det blir lättast så. ”Politiken begriper ändå inte eftersom det är vi som har kunskapen och är nära verksamheten”. Det är inte ett direkt citat, mer en attityd som jag har mött. Vet inte politiken om vad som händer, hur kan vi då göra förändringar till det bättre? Eller finns det en rädsla för att politiken förstör?

I år är det 20 år sedan jag började med politik och det är mycket som har förändrats. Tidigare hade vi alltid presskonferens efter socialnämnden oavsett vad som fanns på dagordningen och det var upp till media att avgöra om det var värt att komma eller inte. Många gånger var det frågorna som inte behandlades på nämnden som det talades om på presskonferensen. Det fanns en öppenhet mellan kommunen och ”världen utanför” som jag idag saknar. Det är antagligen den öppenheten som anhöriggruppen för en bättre äldreomsorg efterlyser när de skriver om tystnadskulturen inom äldreomsorgen i VK. Jag vill vara med och motarbeta för det tror jag att många vinner på.

 

 

Flexibla lösningar är ingen kvinnofälla

Av , , 5 kommentarer 11

Jag ser rött när någon påstår att ”Som vanligt vill KD tvinga kvinnor in i kvinnofällor genom att bara erbjuda deltidstjänster istället för heltid” och det märkliga är att det är nästan alltid män på vänsterkanten som tror sig veta vad som är en kvinnofälla eller vad som är bäst för kvinnor. I det här fallet blev personen svarslös när jag frågade vad som menades med som vanligt, men var otroligt snabb med att trycka tummen upp på en annan mans svar och påståenden om att kristdemokrater tvingar kvinnor att vara hemma med barn och att aborträtten skulle vara hotad.

Denna lilla incident på Facebook visar bara att många inte är pålästa om KDs politik och har heller ingen önskan om att vilja lyssna. Det faktum att Kristdemokraterna har stått bakom svensk abortlagstiftning sedan 30 år tillbaka var fullständigt ointressant för dessa herrar och att gå in i meningslös polemik skulle bara ta fokus från frågan som var bemanning i äldreomsorgen. Meningen som provocerade och som verkar kräva ett förtydligande var: Kristdemokraterna vill att deltidstjänster införs för dem som kan och vill ska kunna kombinera arbete och studier under en längre period. Detta betyder inte att vi vill att människor endast ska anställas på deltid, (vilket kan bli en fälla oavsett kön) men vi vill att t ex studenter som har vikarierat under sommaren ska kunna fortsätta under året på särskilda extrarader. Det ger långsiktigt en stabilare arbetsplats om vikarier kan stanna längre och inte bara över sommaren vilket har varit möjligt innan heltidsreformen infördes.

Att ens våga framföra förslag till förändring av heltidsinförandet i äldreomsorgen är känsligt, men samtidigt hör jag aldrig en socialdemokrat tala om vilka negativa effekter införandet har haft. Heltiden är fortfarande ofinansierad. Det finns inga löften om att de sociala nämnderna ska kompenseras ekonomiskt vilket betyder att andra verksamheter i samma nämnd måste stå tillbaka. Jag vill att rätten till heltid ska gälla för tillsvidare anställda, men inte för visstidsanställda. Med den enkla förändringen blir det mindre kostnader samtidigt som schemaplanering och bemanning underlättas. Det skulle gynna både personal och brukare. Tycker du inte som jag, berätta varför, men lämna kvinnofälla argumenten utanför.

Bemanning löses inte bara med deltidstjänster, vi har fler förslag som du kan läsa här. 

cropped-kvinnofälla.jpg

Jag avskydde ordet kvinnofälla 2014 och jag gör det lika mycket än idag.

 

Vilka ska använda Norrbotniabanan?

Av , , 2 kommentarer 9

Det finns inte många frågor som politiken i Umeå är så väl överens om och det är kollektivtrafiken. Ja förstås bara till en viss gräns och det är att Umeå behöver en välutvecklad kollektivtrafik som är värd att satsas på, inte minst för att komma till rätta med luftmiljön i centrum. Vad kollektivtrafiken får kosta det är en annan fråga.

I gårdagens VK hade tidigare kommunalrådet Lennart Holmlund en debattartikel om elbussar och tåg till Sävar, vilket väckte en del uppmärksamhet. Den har publicerats i Folkbladet tidigare och samma dag bloggade nuvarande kommunalrådet Hans Lindberg ett försvarstal om varför Norrbotniabanan ska göra ett stopp i Sävar för persontrafik. Sprickan blir än mer tydlig när Lindberg skriver att Holmlund har brister i sitt resonemang och att det inte alls är Socialdemokraternas hållning i frågan. Lindberg var inte närvarande i Sävar när översiktsplanen debatterades i augusti, hade han varit det så skulle han ha vetat att det är betydligt fler som delar Holmlunds synpunkter. Artikeln är nödvändig och om Socialdemokraterna tycker att Holmlunds påståenden är obekväma, ja då är artikeln definitivt rätt i tiden.

Holmlund skriver: Det är avvägningar som måste göras. Ett resecentrum är en dyr anläggning och det ska kommunen betala. Jag har inte hört vad landstinget tycker, som betalar tågen på Botniabanan. Ett stopp i Sävar påverkar tiden för tågen och då blir restiden för resenärer från Robertsfors, och från andra orter, längre.

Här blir min tanke; har vi fullständigt glömt syftet med Norrbotniabanan? Är det personer boende i Umeå kommun som ska prioriteras främst eller ska vi möjliggöra för fler utanför kommunen att snabbare ta sig till Umeå och samtidigt förenkla pendling? Vad är mer miljövänligt, transportera människor eller flytta godstrafik från vägar till järnväg? På Trafikverkets hemsida står det:

Med Norrbotniabanan förbättras kapaciteten avsevärt då den nya, moderna järnvägen går i en rakare sträckning nära kusten där Norrlands största städer finns. Den kommer att klara av tyngre laster och högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med cirka 80 000 ton per år genom att flytta transporter från väg till järnväg. Med halverade resetider krymper avståndet mellan Norrlandskusten och det blir lättare att resa mellan orter i regionen och invånarna kan nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang. Det gynnar i sin tur näringslivets utveckling och bidrar till en attraktiv, växande och hållbar region.

Det är precis som Holmlund skriver att tåget kan inte konkurrera med bussen på kortare sträckor och det är inget nytt. Socialdemokraterna har lovat tågtrafik mellan Holmsund och Umeå, men vad kommer då att hända med bussarna? Järnvägsstation kanske är mitt i samhället, men majoriteten av Holmsunds befolkning bor inte mitt i samhället. De flesta Holmsundsbussarna fortsätter vidare till Obbola eller startar där och det finns ännu ingen som övertygat mig att om en satsning görs på tåg att de kommer att fortsätta med bussarna i samma mån som idag. Det finns en alltför romantiserad bild av att resa med tåg och att den bilden skulle delas av alla Holmsundsbor. Så är det inte. Det är ungefär lika långt mellan Holmsund och Umeå som det är mellan Umeå och Sävar.

Det är friskt vågat av Holmlund att ifrågasätta Partiet och uppmana till att vara mer försiktig med kommunens pengar. I den här frågan är inte sista ordet sagt.

 

 

Politik, Instagram och jag

Av , , Bli först att kommentera 4
Om du följer mig på Instagram så har du säkert redan sett detta eller om du prenumererar på Folkbladet har du kanske läst artikeln. Vårdköerna är för långa, primärvården fungerar inte som den ska och våra äldreboenden behöver bättre tillgång till läkare.
Jag och Birgitta Nordvall som är gruppledare för Kristdemokraterna på landstinget beskriver situationen närmare. Vilka erfarenheter har du av primärvården eller hur tycker du att förhållandet mellan landsting och kommun kan förbättras? Kommentera gärna.
Om du vill se fler av mina bilder på Instagram: https://www.instagram.com/veronicakerr/ Politik, katter, familj, havet och en och annan selfie finns med.