Det har nu gått en vecka sedan valet och det är en märklig känsla att försöka gå in i något som ska föreställa en vardag efter att ha levt dygnet runt i en intensiv valrörelse och möten varje kväll. Det är en saknad och tomhet till en början och när valresultatet blev som det blev, ja då underlättar det inte heller anpassningen till det normala. Visst kände jag en stor besvikelse, så långt kan jag erkänna, men jag har inte tänkt att älta. Det vinner man inget på.

Personkryssen till Umeå kommun är räknade och det står klart att det blir jag och Anders Sellström som är personvalda att representera Kristdemokraterna i Umeå. Det var mitt första val som förstanamn så det är klart att jag är mycket glad och tacksam för alla de kryss och det förtroende som människor har visat mig. När det sedan är så många partier som konkurrerar om rösterna vill jag än mer se till att väl förvalta förtroendet. Tack alla ni som la ett kryss på mig!

Det har varit relativt lugnt med sammanträden sedan valet och kommunfullmäktige blev inställt denna månad pga för få ärenden. I förra veckan deltog jag därför i en konferens ”Beroendedagar – om missbruk som fenomen”, kan man missbruka allt?” Det var otroligt intressanta dagar och det var bra att områden som sexmissbruk, köp- och spelberoende och ortorexi uppmärksammades istället för att lägga all fokus på substanser. Missbruk finns överallt, men det gäller att se det och veta hur man kan hjälpa. En sak som lyftes i början av konferensen är att människor är superbt duktiga på att:

– göra det vi inte ska
– låta bli att göra det vi ska
– göra det om och om igen
– lura oss själva

Som socialpolitiker fick jag mer insikt i den problematik som kan uppstå för den människa som lever med ett missbruk som kanske inte direkt syns på ytan. Som förälder fick jag också veta mer om alla de droger som lätt finns tillgängliga på nätet eller hur unga människor blir fanatiska kring den mat de äter för att uppnå den perfekta kroppen genom träning (ortorexi). Senare samma vecka sammanträdde UmeBRÅ (Brottsförebygganderåd) och där fick vi påtalat att droger är oerhört vanligt förekommande på gymnasieskolorna och är ett problem. Ögon måste öppnas och acceptansnivån för droger måste sänkas. Kunskapen måste bli större om hur farliga dessa nätdroger är och vad som kan hända när man röker på eller knaprar piller som aldrig är menade för ”human consumption”. Verkligheten skrämmer, men att ha mer kunskap ger makt och inflytande att förändra den. Det är i alla fall min förhoppning.