Jag är förvånad över hur många politiker jag känner som aktivt väljer att inte prenumerera på en dagstidning. Ja, det kostar och jag vet att papperstidningen börjar bli utdaterad när det mesta finns på nätet. Samtidigt är vi politiker beroende av den lokala journalistiken som bevakar nämnder och fullmäktige för utan dem blir det svårare att nå ut till de som inte var där med de frågor som debatteras. Det är nog många av oss politiker som hoppas på citat i tidningen dagen efter ett fullmäktige vilket blir en bekräftelse att vara hörd.

Min morgon börjar med kaffe och båda morgontidningarna vid köksbordet för att uppdatera mig och för att läsa debattsidorna. Numera har jag tidningarna på paddan vilket är enkelt och lätt. Förutom det så ser jag det i det närmaste som en skyldighet att prenumerera eftersom jag vill att Umeå ska ha två levande lokaltidningar som vågar rapportera och förhoppningsvis både provocera och kritiskt granska politiken. Att bara säga upp prenumerationen och sedan klaga på att media är vriden eller förenklat populistisk är fel. I ett ”hatkärlek förhållande” som det kan ibland vara mellan politik och press vill jag inte låta hatet vinna. För jag vet att utan de rätta förutsättningarna för pressen kan vi inte lita på att den finns kvar och det skulle vi alla förlora på.